Atuagagdliutit

Árgangur
Útgáva

Atuagagdliutit - 12.09.1984, Síða 6

Atuagagdliutit - 12.09.1984, Síða 6
KGH-ip ilaanik tigusinnginnermi ataatsimeersuarneq Ulluni pingasuni ataatsimeersuarneq ataasinngormat Qaqortumi aallartinneqarpoq, Namminersornerullutik oqartussat KGH-ip nioqqutissiornermut avammullu niuernermut immikkoortuinik tigusinissaannut piareersarfiusussaq Ulluni makkunani Sulisartut Højskole-ani Nunatsinnit inuit 64-it ataatsi- meersuarput. Eqqartorneqrartut tassaapput Namminersornerullutik oqartussat KGH-p nioqqutissiornermut avammulu niuernermut immikko- ortuinik tigusinissaat. 64 deltagere fra hele Grønland holdes i disse dage konference på Sulisartut Højskoliat. Emnet er overtagelsen af KGH’sproduktions- og eksportvirk- somhed. Lars Emil Johansen:- Konferencen skal være et et opgør med for- tiden og lægge op til en fælles front. siortullu peqatigiiffiisa nunap inu- utissarsiutaasa pingaarnersaannik piorsaaniarnerminni kattuffigisin- naasaat. Ataatsimeersuarnermi matumani tamakku pingaarner- paatillugit oqaluuserineqartus- saapput pissusitoqqanik allanngor- titsiniarnitsinni ataatsimoorluta periartariaqaratta. Atissamik unammisitsineq Immikkoortortanik taakkuninn- ga ESU-millu tigusinerup 1985imilu ukiortaamiit EF-ip imar- tatsinni oqartussaajunnaarnissaata kingunerissavaat maanna ataatsi- moorluta kalaallit aalisarnikkut in- uutissarsiornerannik toqqissisima- sumik ineriartortitsisinnaalissagat- ta, Lars Emil Johansen oqarpoq. Inatsisartut junimi ataatsimeeq- qaanerminni KGH-ip nioqqutissi- ornermut avammullu niuernermut immikkoortortaasa tiguneqarnis- saat akuersissutigereermassuk ataasinngormat Sulisartut Højsko- leanni Qaqortumiittumi ataatsime- ersuartoqalerpoq kommuneni 17-ini borgmesterit, naalakkersui- suni ilaasortat tallimat inatsisartut inuutissarsiornermut ataatsimiiti- taliaata kiisalu Aasianni, Alluitsup Paani, Dulissani, Maniitsumi, Na- nortalimmi, Paamiuni, Qasigiann- guani Sisimiunilu sulifissuit pisor- taasa peqataaffigisaannik. Peqataapputtaaq AAK-meersut, Atassutip Inuusuttaaneersut, Ka- laallit Nunaanni Sulitisitsisut Peqa- tigiiffiaanneersut, IAmeersut, KNAPK-meersut, KANUKOKA- meersut, SIK-meersut kiisalu Siu- mup Inuusuttaaneersut aallartita- qarsimappullu nunaqarfinnut isor- liunerusunullu naalakkersuisoqar- fik, siunnersuisoqarfik inuutissar- siornermullu pisortaqarfik, taama- lu peqataasut katillutik inuit 64-iupput. Naalakkersuisuni ilaasortap Lars Emil Johansenip ammaalluni oqaaseqarnermini pingaartillugit taavai inuutissarsiortut peqatigiif- fiisa, suliffissuarni pisortat minne- runngitsumillu inuusuttut peqatigi- iffiisa ataatsimeersuaqataatinne- qarnerat. Ajuusaarutiginerarpaa Sorlak peqataatitaqarsinnaasi- manngimmat. — Inuusuttut aal- laqqaataaniilli matumunnga peqa- taanissaat pingaartorujussuuvoq, (Fortsat fra forrige side) danne grundlag til en gennemgri- bende debat og politiske tiltag. Resultaterne af undersøgelsens anden fase, hvor der vil blive foku- seret på problemernes årsager, ven- tes foreligge i februar næste år. Samtidig er en arbejdsgruppe under landsstyreområdet for arbejdsmar- ked i gang med bl. a. erhvervstæl- ling, der skal afdække hele beskæf- tigelsessituationen. Og det hele vil give klart fingerpeg om bl. a. hvilke uddannelsesretninger, der skal sat- ses på. Til stede ved præsentationen af den nye rapport var også SIK- formand Jens Lyberth, der er for- mand for Erhvervsuddannelsesrå- det. Som landstingsmedlem satser han på i landstinget at lægge op til debat om hele arbejdsmarkedssitu- ationen i Grønland. Lars Emil Johansen oqarpoq, nu- annaarutiginerarpaalu kommuni- nit peqataasorpassuaqarnera naa- lakkersuisuniillu taama amerlatigi- sunik aggertoqarsinnaasimanera, tassa naalakkersuisoqatimi ilaat si- samat aggersinnaasimammata. — Tamatuma erserpoq tigusinissaq naalakkersuisut tungaanniit qanoq pingaartinneqartigisoq, Lars Emil Johansen nangippoq, ataatsimeer- suarnissarlu sioqqullugu suleqataa- jumassuseq ersersinneqarsimasoq nuannaarutiginerarlugu neriuutigi- nerarlugu ataatsimeersuarneq pis- sarsi viulluarumaartoq . Ataatsimeersuarnermi oqallisis- siamini Lars Emil Johansenip eq- qartorsimasaasa ilagaat namminer- sornerulernerup aallartinissarsima- nera, oqarluni: — 1970-ikkunni namminersornerulernissaq oqaluu- serilerparput naluneqanngitsutullu namminersornerulerpugut 1979-imi. Maanna 1980-ikkunni namminersornerulersimaneq pivi- usunngortinnialerparput nammi- nersornerunerup imalersornerati- gut, taamaattumik immikkoortu- nik taakkuninnga tigusinissaq pin- gaartorujussuuvoq — immaqami alloriarnerit pingaarnersaraat taa- maaliornikkut ilaatigut tiguneqas- sammata G-60-ip illoqarfinnut nut- sertitsinerujussuani qitiusumik pin- gaaruteqarsimasut. Immikkoor- tortat taakkua tiguneqarnerisigut aallartinneqarsinnaavoq ineriar- torneq nukingit Kalaallit Nunaan- niittut tamarmik inatsisartut, naa- lakkersuisut, kommunit inuutissar- Beviser Jens Lyberth sagde, at undersøgel- sen bringer beviser for, at der på ar- bejdsmarkedet er problemer, »som vi skal gøre noget ved«. — Der er beviser for, at en stor del af ressour- cerne går til spilde. Vi har også en påstand om, at alt for mange dan- skere tager arbejdet fra grønlæn- derne. Det må vi få bevidst. Det er et stort politisk ansvar at sætte sy- stem i reglerne om arbejdskraften, også hvad angår den eksisterende arbejdskraft. — Vi har jo de samme uddannel- ser her som i Danmark. Og jeg vil påstå, at de folk, der har fået ud- dannelse her, er bedre kvalificerede til at arbejde i dette samfund end til- kaldte, konstaterede Jens Lyberth og udtrykte sin spænding over at se resultaterne fra undersøgelsens an- del del. s. Qaqortumi ataatsimiinnermi aqut- sisussatut Jakob Janussenip qiner- neqarneranut peqatigitillugu ataat- simeersuaqataasut unammisinne- qalerput KGH-p immikkoortorta- risimasaasa taakku namminersor- nerullutik oqartussanit tiguneqaru- nik taaguutissaannik. Ataatsimeer- suarneq ullumikkut naammassis- saaq AG-mili suli allaaserineqarta- rumaarluni. Taamaattumik atuartartuvut kajumissaarumavavut KGH-ip im- mikkoortortaasa 1985-imi januarip aallaqqaataaniit namminersorne- rullutik oqartussanit tiguneqartus- sat atissaannik unamminermi peqa- taaqqullugit. Siunnersuutillu nassi- unneqartassapput namminersorne- rullutik oqartussat inuutissarsior- Qujassut Anaanama toqunerani ikiuuttu- nut qujalluta napparsimavim- milu sulisunut nakorsanullu kii- salu Svend Jeremiassen, Ka- ngaatsiaq, ikiuunnerani naasor- passuarnullu kiisalu nunaqqa- titsinnut tamanut allanullu ag- gersunut tamanut qujalluta i- nuulluaqqusivugut. Elias, Or- ba, Kaali qatanngutinilu. nermut pisortaqarfiannut. Allak- kat puui nalunaaqutserneqassap- put imatut »navneforslag« nassiun- neqassallutillu uunga Erhvervsdi- rektoratet, Box 269,3900 Nuuk. Ti- guneqarsimassallutillu kingusin- nerpaamik oktoberip arfernanni ukioq manna. Atissaanik unammi- sitsineq taanna pillugu tullianik an- nerusumik allaaserisaqarumaarpu- gut. * Reservedele * Tilbehør * Ring eller skriv efter brochure/prisliste. 07 - 52 25 55 Lager dir.: 07-522318 clahl pedersen VlborgveL^BO^Skbm 6 NR. 37 1984 ATUAGAGDLIUT1T

x

Atuagagdliutit

Beinleiðis leinki

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.