AvangnâmioK - 01.01.1957, Blaðsíða 16

16
AVANGNAMIOK’
sok, sume nuname nunaKarneK åssiglngissutiginago,
kinåussuserdlo sumiussuserdlo ingmikorutiginago.
sunauna tauva „peKatiglssutaussoK" sunalo su-
junertauva inungnut taimak amerdlatigissunut isu-
maKatiglssutauvdlunilo ajungitsigissumik? sornguna-
me sujunertaKarput peKatiglssuteKardlutigdlo. åjuko
peKatiglssutigalugitdlo sujunertait:
1. perKusersuitdlumarneK, 2. minguitsuvdluinar-
neK, 3. nangminigssarsiungitdluinarneK, 4. asangnig-
tflvdluinarneK (absolut ærlighed, absolut renhed, ab-
solut uselviskhed, absolut kærlighed), inugdle ing-
minermine taimailiorsinåunginame tauva ugpernermi-
nik tungaveKartitdluinarpå, Gfltip sujulerssuinera ma-
ligtariniardluinardlugo — ingminerminit autdlartitdlu-
ne— tatigivdluinardlugulo: „Jésusip, Gutip ernerata
auata ajortivtinit tarnanit plaivfigåtigut", tåssa aut-
dlarnissuata Buchmanip oKausinåva. sujunertarisså-
ta peKatigissutåtalo ilagå, inuiaKatiglt nålagauvflt-
dlo isumaKatigingitarnermikut sorssungnigssaK ili-
manarungnaersisinåungingmåssuk inuit åssiglngitsut
sumit tamanit pissut sulivfigalugit erKigseKatiglgsi-
niarniardlugit, ajungitsoK såkugalugo inuit avdlamik
isumatårtiniardlugit asaKatigingnerulersiniardlugitdlo.
suliagssaK tamåna angeKaoK, inuitdlo tamaisa sule-
Katigigsilerniångikåine^anguneKarsinåusanane (-ngika-
lardlune). taimåitordle autdlarnerdluarérpoK. nangmi-
nertaoK uvanga ukiarme Schweitsime takuvara, inuit
taimak nunanit åssigTngitsigissunit pissut sujuner-
tamik tåssånga aulajangiussisinaungmata ingming-
nutdlo erdliginatik suleKataujumatdlerdlutik. åssersfl-
tigalugo una OKautigilara: jåpanimiut ilagissavta ilåt
Japanime infisugtorpagssuit millidnit tatdlimåt avig-
dlugo peKatigigfiåne sujuligtaissflvoK, tauvalo tamå-
na KanoK kinguneKarsinaussoK kialunlt ilisimagisi-
nauvå. ungasigsorssungitsukut tusåmassaKarpugut
Afrikame Mau-Mau-nik, Kanordlø iliorsimanerånik
taimanikut. tamatuma kingunitsiångua tuluit kungiat
arnaK Elizabeth tikerårpoK nunagissånut (tuluime
nunautaisa ilagingmåssuk), årdlerigineKaraluarsima-
vordlo inungnit tåukunånga iluångitsumik ilagsine-
Kardlunilo pineKarnigssånik, taimåitordle nuname tå-
ssane pissortaussut Moralsk oprustningimut ilaussor-
tångorsimaneratigut sunisimaneratigutdlo perutdlu-
liortoKaranilo erKigsinaitsuliortoKångitdluinarsimavoK.
inuime åssiglngitsut taimak amerdlatigissut, nu-
narssuarme sumilunit nunaKartut ilagssarsiariniara-
mikik, åssiglngitsumik ugperissaKartut KanoK isu-
maKarfigait? sujugdlermik imaKa imailivdlugo oKau-
tigisinauvara: sujunertarissamikut sisamatigut, (per-
nr. 2
KusersuitdluinarneK, minguitsuvdluinarneK, nangmi-
nigssarsiungitdluinarneK asangnigdluinarnerdlo), inuit
umatåinutdlusoK oKalugpoK, inhp kialunlt ilumor-
niartup pissuseriumångitsugagssaringisai. tamatumar-
piauvdlo inuit avdlatut ugperissaKaraluartut agdlåt
sunertalerpai, kristumiussusermutdlo ilumortumut så-
titalerdlugit. Schweitsimltitdlunga påsivara Nigeriap
kungiata pania aperssortitoK, tauvalo aperssorteréra-
me arne ilagalugo nerdllviliarpoK, angutå katllliuga-
me nerdliviliaKatåungilaK (katugdlit nerdllviliarnerme
vlnitnik pineK ajoramik), taimåitordle moralsk op-
rustningimut ilaussfivoK ilungersornerpaussunut i-
lauvdlune.
uvdlune tåukunane Schweitsimivfivne tamåko
ilagissarpagssuagutdlo KanoK-iliorpugut? uvdlåt ta-
mardluinaisa arfineK-pingasumlt Kulailuat tungånut
(inerssuarme issigingnårtarfiussume) piarérsåumik o-
KaloKatigigtarput uvdloK tåuna tugdlianutdlo KanoK-
iliornigssamingnik. nal. isigkanermlt atautsip tungå-
nut (inerssuarme atautsimltarfigssuarme) atautsiml-
tarput oKaloKåtårdlutik nipilerssortunigdlo erinarssor-
tunigdlo akiinilersortardlugit, åma uvalikut tatdlima-
mit arfineK-mardluk tungånut. uvangame påsissarpå-
ka? åp, oKalugtut tamarmik (naitsunguanik OKalo-
Kåtårtaramik) oKausé nugterneKartarput oKautsinut
arfinilingnut åssiglngitsunut, tauvalo uvavnut åma
påsineK ajornartångitdlat, nålåruslnardluta OKautsinut
KanoK-itunut nugtigaussut tusarnårsinaussaravtigit.
unukut nal. Kulailuamit issigingnårtarfigssuarme i-
ssigingnårtitsivdlutigdlunit filmertarput nangmingneK
suliariniagkamingnut tungassunik, agsutdlo kivdling-
nartarput. KaKutigutdle åma allkusersfltåinarnik ni-
pilerssornermigdlunlt unugsiualåruteKartarput. taimåi-
tumik uvdlune tatdlimane uvdlivfigissavne aitsåtdli-
me uvdlut sordlule pusungnerit, tåssale sivikinårna-
rugtoramik. unganaraluaKissut suliagssat avdlat, okto-
berivdlo åipåne inatsissartune atautsimltalernigssat,
pilerdlugit Kimåinarpåka sule nuånersigalugtuinara-
luartut KimatdlungnaraluaKissutdlo. taimåitunut ilauv-
dlune, nunarpagssuarnit åssiglngitsunit aggersima-
ssunut ajungitsugssaK sujunertaralugo, erKainartuvoK
KangatsiaK nunavtlne „peKatiglngniat" umarigserug-
tornerata nalåne atautsimlgiardlutik nunaKarfingnit
avdlarpagssuarnlt aggiassarnerånut ajungitsugssaK
peKatiglssuteKarnerdlo sujunertaralugo „agdliartoKa-
tigigkumavdlutik" anersåkut-itumik. misigissaKarnar-
dlunilo anersåkut-itumik pigssarsingitsorfiungilaK pi-
sunguatdlångitsorfiunanilo.
København, november 1956.
Fr. Lynge.