Atuagagdliutit - 07.04.1955, Blaðsíða 3

porskip sujarnata nipa
— »Kristuse makipoK...
«
Porske upernalerneratigut nagdliu-
ssissarparput. senineK Kutdlarérsar-
inuvdluarnartumik pingortitane
arnane kissagsaulerdlunc. avangnå-
n,® sikussartume porskivdlo nalåne
■sikugatdiartune, ileriiussåinarpoK,
PunaKarfinguit niuvertoKarfingmul
Paningnerussut inuisa ilait niuverto-
Karfingmut porskime nagdliutorsio-
Pataujartortardlutik. tamåna Kangale
PerKulersimavoK, imana nunaKarfi-
n8uit amerdlanerussut oKalugfeKå-
Pgikatdla rnerisa nalåne. taimalo ki-
n8uåringne atajuarsimavoK, nauk nu-
PaKarfinguit amerdlanerussut ukiut
^gerdlanerine OKalugfeKaleréraluar-
S|Piassut. sikfissume ingangmik apri-
ls Kåumataussume avangnåne silagig-
kajugtaKaoK, porskilume amerdlaner-
Piartigut Kåumat tåuna nagdliutor-
^ortarparput. uvdlåralånguaK sener-
nuP KutdlalerKarneragut Kimugser-
Pagssuit tikiussulersarput, ilåne ila-
gissånguatik tamaisa ilagalugit niu-
'crtoKarfingmut porskisioKataujar-
tQrtut. peKatigigkumaneK tamåna o-
Pautigerigkavnik oKalugfeivånginer-
PPk, amalume atuaissungitsunik OKa-
Pssissunik tusarusungnermit patsise-
PartarsimassoK, kisiåne tamåna pi-
SsPtaugInartarsimanane. ilåne oKar-
t°KartoK tusarsimavara: „porsker-
SsUarme niuvertoKarfiliorusugdlårå-
Pga, avilualarpalåit tusåvdlugo ona-
lllgfingmut ingcrdlaneK nagdliulor-
SsUarmut kalerrisårutit nuånerner-
ssåtut tusåssaravko. ilaine Kagdlikut
^ordlikutdlo nagdliutorsiorpalarne-
rPssarmat.“ — tåssamc taimane ka-
kileiv nagdliutorssuarmut akornuser-
sPtåungitsunik nagdliutorsiortarat-
'^armat. — åmalo oKartoKarpoK'.
»Porskiliartarpunga erKardlika jut-
Plime najorsinåungisåka porskisio-
Pptigiumavdlugit.“ taima avangnåta
Pane porskisiortarneK itsånitdle nag-
jJjiussineKartarpoK, Kularnångilardlo
P'Pguåringnut atagatdlarumårtoK.
ilerKussarujordlo porskime nala-
g'arérncrup kingornagut inusugtut
Ptérivatdlo Kimugserartardlutik. Ki-
P'Ugsit inoKånguatdlåraut inusugtu-
P'k mérKanigdlo inugdlit autdlarar-
lPt nuånateivalutik nunaKarfiup erKa-
PPt seKinarigssuarme alianaersartut.
Uvdlut Kaumassut seKinerdluarfiussut
Ppgdliusimåput, inunerdlo tårmit
P'atorsimassoK Kångiusimavdlune.
Ppernåp inuvdluarnartup nagdliuti-
P*'nera anersåkutdlo inunerup nau-
P’Kigsitauvfia atautsimutdlusoK ka-
llPllutik takugssaulersarput. silar-
sPp upernalerneranik OKariartuta,
P'dlånguamit silame tugsiarpalung-
,®rup anersåkut upernalerfiup nag-
d|i •
(agdl. palase Karl Heilmann, Nfik).
dl
piukortoKarujoK nukagpiarKanik mar-
dlungnik, tåssa Kåspat Sfilutdlo. tåu-
ko Katångutigiuput angumingnik
iliarssfivdlutik, Kåspat aperssorterér-
simavoK arKanerdlo tatdlimanik ukio-
Kardlune, nukåle arnaneK pingasui-
narnik ukioKardlune. angajua niuver-
toKarfingmérérsimavoK nugkilo niu-
vertoKarfiup tupingnartuinik OKalug-
tutarsimavdlugo, tåssanime aperssor-
tinigssaminut piarérsarneKarsimavoK
aperssortisimavdlunilo. tamåkunati-
gut nugkaminit angneroKissumik su-
juarsimanerussutut isumaliutigissar-
poK, åmame aussaunerane puissit-
siartalerérdlune, taimåitumik nugka-
minut onartugssaussutut isumaKarfi-
galunc. niuvertoKarfingmutdlo por-
skiliarnigssaK nugkaminut pileriså-
rutigisimavå.
„anåna tjmånamut porskiliarniar-
pugut nukaralo“, Kåspat igdlungua-
mingne isersimavdlune OKarpoK.
„ila ukunguakasit suna åma King-
meralugo?" arnåta aperai.
„nalungilat tamanuk nutarångua-
nik KingmeKartuguk, tasikumiartarav-
tigitdlo Kimugsinaulerérput," Kåspat
OKarpoK.
„Hanorme mardluinånguit Kingme-
ralugit niuvertOKarfiliåsavise, suna-
ine åma Kamutigalugo?" arnåta ape-
rernigpai.
„Kingmivta artungilåtigut, iliorfit-
dluta igssimassarumårpugut Kumutig-
ssaKarpugut," Kåspat nuånårpaluvig-
sumik OKalugpoK.
arnåta pilerinerat nangartonuku-
mångilå, nalungilå avnutigssåt siko-
rigsorssfivdlune navianartoKångitsoK.
åmame tåssåuput ingminut Katångu-
tainutdlo mingncrussunut isumav-
dlfitai, angalanerinut sungiusarniåså-
put. tåssångåinardle erKailerpai ape-
Jdtorsiorfiata någdlernera tusar-
Jutarpå infinen lamåt neriungner-
'1'1- nuånålersitdlugo. tamåna pissar-
''at: „taimåitumik tipaitsonaut ug-
ertai tugsiardlutik".
t£>ima ilåne porskilernerane nuna-
^ffinguit niuvertoKarfingmut Kanig-
Uinångitsut ilåne niuvertoKarfing-
PorskisioriartugssamårtoKarpoK.
nunaKarfinguame igdlut tatdlimåuput
OKalugfeKångitdiatdlo, atuaissuinar-
dgdlo ajoKenarput. igdlul mardluk
Pue tamardluinangajangmik niuver-
PKarfingmut porskisioriartoKatau-
,/arput, ukifime tamaisa taimailio''-
Pi'amik onalugfilik ikingutitigdlo Pe_
l'dauvfigiumavdlugit. tåuko taimai-
\°rsinåuput pigssarigsårtfigamik
lngmcrigsårtfivdlutigdlo. tåssanilo
ringinamigit, tlmånamut pigunik ki-
kunut iserniarumårtut silamiginar-
naviångingmata.
tåssatauvatsiångortoK ornere iser-
put Kingmimik anue pitfitaitdlo iluar-
sagagssatik tigumiardlugit nuånårpa-
lugdluinardlutik. tåssnlume Kåspap
niuvertoKarfingme sorpagssuit taku-
ssagssatik OKalugtuarerKilerdlugit.
„ukorslnguinå åmame kikunut
iserniånguakasigsavise?"
„ila anåna Låssikunisaugut, sujor-
name åma tåukunanipunga. porski-
sioramigdlo inuit tamarmik nuånår-
dlutigdlo ilagseKatigigdluåsåput,"
Kåspat isumavdluarpaloKissoK aki-
VOK.
porskimut uvdlångoriartuinalersoK
Kåspåkut nukilo Kangale makerérput.
Kingmerigsut nalunaerKutap akunere
inardlungitsut ingerdlavigssåt nang-
mingneK ingerdlarussårtugssauvåt,
niuvertoKarfingme takusåinarniångi-
låt porskisioKatauniarputdle, iluamig-
dlo porskisionatåsagunik nålagiaKa-
taussariaKarput, uvdlåkutdlo arfinen
pingasut nålagiartarmata angumeri-
niartariaKa rpåt.
nalunacTKutaKanginamik Kav-
singornersoK naluvåt nalunglnarpåt-
dle uvdlångoriartulersoK. tauva ilag-
ssatik utarninagit autdlarput sungua-
migdlfinit nagsatanaratik. siko atoru-
minartorssfigaluaK kigaitsoralångua-
mik ingerdlaorput. sulilo avKutertik
KiterKutingikåtdlunit nunanataisa
Kångerérpait. taima ingerdlålordlu-
tik kisa tamarmik napariarsiuinaler-
put Kingminguatik KasoKingmata. se-
Kernup Kånarssuit Kiterårsilerpai,
oKautigigssåungitsumigdlo alianait-
sorssuångordlune., tingmiarpagssuit
inimingnukåssut Kardlordlutik ilung-
mukåssut tamane takugssåuput, tår-
neK KångiupoK issiio nungulerdlune
tåssame porskip uvdlåva.
tauva tåssångåinaK sujarnup nipå
tusalerpåt. unigput tuavioruinaga-
luanalutigdlo Kamutimingnut ingiput,
silåinarinilo sujarnup nipå nålauler-
dlugo. tåssa porskisiordlutik nålagiar-
tunut inortuerérnerdlutik, ilumut
OKalugfiup orningniagkamik sujaneri-
nerpå. sujaneK tusåssåt silåinarmig-
dlusoK avatangissuånc tamåkissumik
sujanålårtitsivoK. Kanon sivisutigissu-
mik uninganerdlutik naluvåt. sianer-
dle nipangerniariarmat erninardlui-
naK nikutserput tuaviorniavigdlutig-
dlo autdlarnigdlutik Kingminguiluni-
me Kimanerulerput.
niuvertoKarfingmut piput. sigssap
avatåne Kamuterpagssuit unerarsiinå-
put, inunguaKångilardle. Kåspåkuk
Kingminguatik isumangnåréramikik
OKalugfingmut majuarput. tikilinår-
dlugo tusarnersunik tugsiarpaluk tu-
sålerpåt, „Kristuse makipoK, “ tug-
siutigerpalugkåt. OKalugfiup silatånut
pigamik unigput isernigssamingnut
nangålerdlutik.
„iserniarta,“ angajugdleK OKarpoK
„anisineKåsångilagut. KaerKuneKarér-
pugut, sujaneK tusåssarput OKalugfiup
sujaneringilå, tåssauna porskip sujar-
na pingortitanut tamanut sujanertoK“.
tauva iserput oKalugfigdlo ino-
Kangårmat pårdlianut angmavoK tå-
ssanilo misigisimångisåinagkaming-
nik porskisioKatåuput, ingangmik
Sfilumut puiugagssåungilaK aitsåt
onalugfingmik taima angitigissumik
takussumut aitsåtdlo tugsiaKåtårtunik
tusartumut.
uvdloK tåuna nunanatigit Kåspå-
kut nuåbersumik porskisioKatigait,
porskisioKataujartorsimanefatdlo la-
maviårtoK Kavserssuit agdlåt kivdli-
ssutigåt nuånårutigssarsivfigalugulo.
Kåspåkutdle ajungitsuliorfigine-
Kangårnertik inugsiarnersumik ku-
rigujulanermikut Kujåssutigåt. avdlå-
me ilauginardlugit autdlarsimagaluar-
put, porskisioKataujartorneratdle infi-
neråne PuiugagssaujungnaerpoK por-
skip sujarna infinermik sujarngute-
Kardlune pingortitanut sujanerton tu-
sagamiko. K. II.
3