Atuagagdliutit - 07.04.1955, Side 7

kalåtdlit nunånit Afrikamut
angalaorneK
Marion Ringberg Thomsenimit
Kernertut umiatsiåmingnik umiarssuavtinukardlutik niorKutimingnik tuniniaivfigåtigut.
Indfødte handelsmænd sejlede i deres både ud lil vort skib og forsøgte at sælge deres
husflid.
ukiut 100-inait Kångiiisimåput ili-
snnassagssarsiortup Skotlandimiup
kivingstonep Afrikame angalassaler-
Karneranit, aitsåtdlo 1880-ip migsså-
nc Belgisk Congo misigssordlugo a-
ngalavfigineKarpoK amerikamiumit
. tanleymit. angatdlatitdle sukasoru-
Wgssuarmik pitsångoriartorsimåput
lungårtumik sorssungnerup kingug-
'uiup kingornagut tingmissartut atu-
gauvdlualerneratigut nunat ungasig-
surnlkaluartut pilertortumik tikine-
Karsinaulerdlutik. KularnångilaK uki-
ut amerdlångitsut Kångiugpata takor-
aariat tingmissartumik businigdlo
Afrikap Keraanut ingerdlassalisåput,
lr>anåkutdle sule ækvatorimit Afrikap
avangnåne Tangerinnit biliatårneK pi-
sanganartoKaratdlarpoK, tåsså nang-
‘aineK bile ingerdlåslnaugåine, uli-
atasinaugåine, pilagtorsinaugåine
kåutarsinaugåinilo åmalo Kapussåi-
nait banånlnaitdlo inussutigisinau-
®aine, uvdlorpagssuit ermingitsorsi-
aaugåine sumilo tannin c sinigsinau-
gaine. palminit igdluvigkial kusera-
lUatdlarpata bilivdlunit igsiavé nat-
dlartitat pingasutdlugit sinigfigine-
kåsagaluarpata.
soruname taima angalaorniåsagåi-
ae PiarérsarujugssuarKårtariaKarpoiv,
assigingitsorpagssuit pivdlugit akuer-
Ssissutinik piniarKårtariaKardlune
napautinuldlo kaportinerit ånernaKi-
ssut pingitsugagssaunatik. kalåtdlit
nunånitdle Danmarkimut tikikavta
avdlut 14 Kangiutlnartut umiarssuar-
J'J*k Afrikap sineriånut perårpugut
kile angingitsoK Kajangnaitdluartor-
‘iie (folkevogn) atugagssarsiarisi-
niassarput usigalugo.
, atdlårKik seKinarigssuaK Kenertat
(kanariske øer) paldligkavtigik auli-
Sagkat tingmissartorpagssuit ingiat-
aiorpåtigut umiarssuaK unguvigdlugo
bnånut sorrukångamik persoralårl-
aartardlugo. årdluarssuit ericavtine
ikasardlutik magdlit Kåleriartut ti-
^gåtinartarput uvagutdlo umiarssup
Kane ilorrisimårdluta nalåssårpugut
aliånaersåvigdluta. nunalerKårfivti-
«ut Dakarimut apukavta kiagtut pi-
ssarneråtut siagdlerssuartorssuvoK.
sialuk nakingårame avdlamut åsser-
sflnångilaK sordio KarmaK avssiaKut-
siussaK, umiarssuardlo kigaitdlagte-
btjugssuardlugo ingerdlassariaKarpu-
8ut sujumut KinerneK ajornangajag-
dluinarmat. seKineK nuissatigut anit-
dlautenringmat Afrikap inuisa Ker-
nertut ilåt takulerpara umiatsiaK su-
barigå atissai KaKortut avatainut Ker-
bertunut nalericiusimariaramik sor-
d>ume angutip KaKortup åssinga sule
erssersarneKångitsoK.
danskit umiarssuait ækvatorip
CrKåne Kissuisortartut igdloKarfing-
>ne Freetownime Sierra Leonemltu-
me usilersuissugssamingnik tigusi-
Ksarpui. umiarssuaK ilauvfigput åma
^ifttailiortugssauvoK, uvdlutdlo ila-
ne uvdlup KerKata sujorna Freetown-
lP umiarssualivianut kisarpugut. ui-
s°rernerinarmut uniiariarpagssuit
dtniarssup sinånut taliterput niorKU-
bgssanik tamalånik usilersorsimaria-
1 arnik kivingajavigsimavdlutik.
QPcikåt ininuutdnguitdlo inimingnilut
<lll<crnik sandt ivigkanigdlo perdlag-
kat.
, Kernertut Kaugdloringnik kigutig-
lt igdlarasårtuinauvdlulik nioriui-
(jV'bngnik tuniniaivfigilerpåtigut, ag-
u|1aussat pitulagssiat amitsut
(1plarssup Kuleruå Karssutdlugo nat-
bissåteriardlugit niorautitik amorta-
vatårdlUgit ikåussulerdlugit. pisinia-
J'ame kurvit imaeriardlugit iluinut
Ullingaussanik ikissériardlune åmut
bmiarissanut ninginartariaKarput.
JiiorKutait akisugissagssåungitdlui-
aarput åmalo tuniniaissut pisiniartut-
(o nuånatåvigsorput. tuniniailerug-
0rtut icernertut ilat angut uiniarisSa-
"b amitdlune ilusereKissumit niarue
KUjuleralugo imånut tingivoK, ani-
fe’aussat miloriussutavut Kanerminik
akortaKåtårdlugit katerssordlugit;
pitsiåinaK umiatsåminut KaKigame
Kordlulassuinauvdlune seKinertiatå-
lerpoK, sordio sumik pisimångitsoK.
ornitarårput Pointe Moiré Afrikap
KtrKane franskit pigissånitoK ækva-
torip kujatinguane. nålauserdlugdluta
issigårput biligssånguarput nunainut
niuneKartoK Kernertunit aulaniaKi-
ssunit, ilame angalanigssavtine tåuna
kisiat isumavdlutigårput. kisiånile
umiarssuarmik avKiissua ikåuneKalc-
ramilo amorneKarnine ajOKutigssar-
sivfigingilai, oktoberiugålo uvdlåkut
autdlåinaKaugut bilerput nagsatåvti-
nik umiarssuvdlo inuisa ajungisåki-
ssut tunlssutåinik usilersorulordlugo.
bilit igalåvisa ardlåne årnuaussar-
put nanuaraussaK puissip amia Inger-
ip kangåmiormiup merssugå nivinga-
vok. tikitavtine tamane tupigusutigi-
neKartaKaoK, Kernertut ilåinit gutipi-
lugsiugarineKardlune amilartitsissar-
dlune ilåinitdlo pilerigineKardlune
aKagsungneKartardlune. nanuarau-
ssaK tåuna måna agdlagfingma nåni-
tipara. ila sordluna ilane iluarusuvig-
dlune KungujulaortartoK, Kularnångi-
laK arnat Kernertut ingminik aicag-
suisiraassut erKailerångamigit.
Belgisk Congonmt åpakåuniarneK
pissarioKalunilo Kungujulåinaffiungi-
laK. seKernup uvagunguakuluit uni-
nartaraluarpåtigut utandncrputdlo si-
visunermit någssåungitsusorinarpoK.
åssivut atsiornivutdlo sarKumersiter-
tariaivarpavut aperauterpagssuitdlo
akissariaKardlugit. erinitsautitdlar-
dlugo namagsiniagagssavut piarérav-
tigik kikunerput, ugperissarput, uva-
guvtine inunerput aningaussautivut-
dlo tamavinguisa ångiautigalugit ilå-
ngaiserissut agdlagfiat Kimagparput.
Belgisk Congome avicusernit ajora-
luaKissut avKutigissarput alianaingår-
mat erKumingårmatdlo ajornartorsiu-
tivut tamaisa puiorpavut. Mayumbip
orpigpagssuisigut tupingnåinartumik
naggorigsutigut ingerdlaorpugut, tå-
ssalo pakasartivigdluta avKutivtine
pernåumik umassorsileratåKaugut.
tugtussaK sungårKik avKutigssarput
napivdlugo pigsigartoK oKiluarpalui-
narpoK, pitsiåinaK laimak orpigssuit
torssornginut ineKaraluångilaK. seKi-
nek pukilivdlune augpitdliupoK uma-
ssutdlo tamarmik nigdlartilernerane
enilersutut iput. sujorssuarpaluk nér-
kulårpalungnerdlo sume.tamåne tu-
sarssåuput, tingmissat kisigssåungit-
sut bile narssuteKåtårpåt. KaKat aug-
palukånersumik tungujortiput, sor-
dlume avKusineK suna aumårtoK ni-
meruårnerssalik palmi tdlo pilutau-
ssarKortorssuit tarrait kigdlingusså-
mut nalerKiusimåput. seKineK tarri-
poK miniititdlo Kavsikåtånguit Kå-
ngiutin artut taggarinarssuångorpoK,
sordlume kiagtune pissartOK. låsså-
ngåinaK tårseriatårnera uvavtinut
avangnåne arritsumik tflrsiartortar-
neranik sungiusimassalingnut igping-
nardluinarpoK, tarruvdlo atåne Bo-
mamut ingerdlassariakarpugut. Boma
igdloKarfitoKauvoK kugssup Congop
akuanitoK isugutagtumik kiagtumik
silåinaKarnine nåpaulavfiuninilo piv-
dlugit tusåmanerdlugaoKissoK, kisiå-
nile umiarssualivitsialagssuaK nunap
nioi-Kutaisa usilersuneKartarfiat.
afrikamiunut — europamiunut.
aKaguane uvdlåkut tåssångånit aut-
dlartinata belgisk Congome KaKortut
Kernertutdlo akornåne pissutsit påsi-
ssaKarfigigujåka. niuvertarfigssuar-
mut igfiaerniarfiugunavigsumut iser-
punga, tassånile pisiniartitsissut ilåta
Kcrnertup issikordlorujugssuariardlu-
nga anisipånga franskisupalårdlune
okarfigalunga Kanortut igfiarsiniar-
tarfiat saninguamingnitoK. tåunaica-
lunie, pisiniarfik mardloKiussauvoK,
igdlua KaKortut pisiniartarfiat igdlua
Kernertut. pisiniarfingne tåukunane
mardlungne pisiniartitsissut ilagingi-
samingnik isertoKånginigsså nåkuti-
givdluånguatsiaKåt. pissuseK tamåna
erivunutvSOK pdSGrisrsvko rnfllu^ilcr-
para pisiniaifit tamardluinangajang-
mik agdlagartaKartut: afrikamiunut
imalunit europamiunut, igdioKarfig-
ssuarme inflneK taimåip0Kj avKutivti-
nile nunaKarfiarånguit inugsiarner-
såKissunik inugdlit sujumortarpavut
igdluvigkat pukitsugajungnerupUt or-
pit kanåi'tåinit amitsunit sanauvdlu-
tik palmit pdutåinik Perdlåussiviga-
lugit uvsigsarsbnassunik; taimåingi-
kårigamik marrarrnik uvsigsagaussar-
put pilutanik Kårajugtungordlugit sa-
nånik Kal|aKardlutik. suuiutdlunit pi-
gåine Kernertut igdluvigkap angmåi-
nartup alanSortanut pivdlutik pujor-
tatårtut takugssaussarput. igsiavit na-
laussårfit PigineKatdlagtårput, pi-
ngårtumik pissartait laimåituteKara-
jugput. ilåne angutinik merssorfing-
nik merssoi'tunik sujumugaKartarpu-
gut cyklitdlo Kivdlarit nunaKarférKa-
nc tamane takugssåuput, angutitdle
kisimik moderneussunik atortoKar-
put, taimåikaluartordle pissartaussoit
milakulåp kigutainik årnuaKartarpoK
pissåunermut nalunaeKUtaunere ug-
perivigdlugit. arnat tamalånik Kali-
pautilingnik ånorågdlit niarKumik
nåpårigsup Kånut ilissanik angnerto-
rujugssuarnik nagsatågdlit avKusiner-
ne takugssaussarput. narssane ineriti-
tatik taimatut angerdlåutarpait ima-
lunit taimatut imeKarfingmit Kaning-
nermit imertartardlutik. amerdlaner-
ssait ningingassunik nåssarigsuput
mérartatigdlo Katiggamingne ånorå-
minennut amautaussamut ikissåinar-
dlugit angatdlåtardlugit. ila kalåtdlit
mérartaisa amåumitut ukununga mc-
rånguanut kiagssuarme sorusoKånge-
Kalutik nivingatålugtunut nalcriciut-
dlugit ilorrisimanerussusé. kugssuar-
ne tamane nalunguartut takussarpa-
vut. mérKat arnatdlo iterncrtumik ka-
jortumigdlunit amigdlit nalunguartut
issigingnårdlugit kussanaKaut, kug-
ssuitdle ermat ulorianaKaoK. imeK
kialårtoK baktériat umavigivdluartar-
påt nalunguartutdlo dysenterimik,
ikernik ivsersortunik Kuvdlungia-
ningnermigdlo issigiuminaeKissunik
nåpautigssarsissarput. nunat kiagtut
nåpautinik ulivkårput silåinaK ki-
ssartoK isugutassordlo umassorujung-
nul umavigssarKeKingmat. mérKat to-
KukulåKaut evKiluisårnerdlo angnike-
Kalune. Belgisk Congome nåpautit nu-
ngusarniardlugit angnertumik suli-
niarneKarpoK. sume tamane nakor-
sartitarfit sujumortarpavut, tåukuna-
nilo nakorsat KaKortut Kernertunik
ikiorteivardlulik suliput nunap intie
perKingnarnerussumik inussauseKa-
lernigssånik iliniartitdlugit. ajoKer-
suiartortitaKarfit tamarmik nåparsi-
mavigtaKarput, tåssanilo Kernertut
akeKångitsumik påssuneKartarput. na-
korsautitdle akeKarput ajoKersuiarti-
takarfit inuinait ajungisårneratigut
ingerdlåneKarmata. katugdlit ajoKer-
suiartortilaKarfé kisimik taimåingit-
dlat.
unuit ardlåne katugdlit ajoKersui-
artortitanarfiåne unuivugut. kasugto-
ravta katugdlit palasiata magpiupå-
tigut tikeråt inånut inersutdluta kiv-
faminutdlo supimik kimikitsumik ig-
dliamigdlo pajugtitdluta. ajoKersuiar-
tortitaKarfit angalaortunik igdlusisit-
sigajugtarput angalaniarnerup ajor-
nakusornera igdlusimavigssailcK in er-
dlo pissutigalugit. katugdlit ajoKer-
suiartortitaKarfine igdlut kussanara-
joKaut, KåKane inigssineivarsimassar-
dlutik silåinå nigdlatårneruvdlune
pitsaunerungmat. oKalugfé angiput
ilutuvdlutik, sapåmilo nålagiarnerat
alutornardluinarpoK. nålagiane mér-
Kat atuartut Kissungnut pukitsumik
toi’Kavilerdlugit illnagkanut igsiassar-
l)ut, niviarsiaricat tungujortunik ku-
ssana i Isunik ånoråiiardlutik akianilo
nukagpiarKat KardleKardlutik ilugdle-
Kardlutigdlo. igkamut tugdliuvdlutik
nunaKarférKat Kaningnerussut inue
igsiassarput. nålagiane mérårKat mi-
lugtineKartarput, atissaKångingajag-
dlunile nålagiarnigssaK inerterKu-
taungmat nålagiat tamarmik atissa-
Kartarput, måssa taima kiagtigissoiv,
taimailiungikunik katugdlit oualug-
fiånut isersinåunginamik. jesuitil
måtutuata oKalussissup nålagiat sujo-
rasårdlugitdlo manigortarpai sång-
niai’Kuvdlugit. akornatigut tugsiarto-
KartarpoK, akiorlssutitdlo atorneKale-
rångata nålagiat Kimagtarnermit si-
laerutingerssaussarput. Kernertume
nipilerssornermik nuanarissanar-
tungmata katugdlitdlo nålagiane assi-
glngitsunik pissusilersornermik nuå-
narissaKardlutik. tugsiarnerup, tipi-
gigsautigdlinerup, Kalipautit tamalåt,
unerivfiup någdliungnartuinik sujo-
rasårutit Måriåvdlo minguissusianik
ugpernerup Kernertut angnerussumik
KåuinaissaKångitsut påsisinaussåinik
tunivdlugitdlo misigititarpai. ugperi-
ssap Påsigssåungitsortåinik pingår-
titsineK pissariaicarpoic, nalussussut-
similo ugperissapalåt sule tåmarsi-
mångitdlat.
7