Atuagagdliutit - 07.04.1955, Qupperneq 10

Nielsitornap inuvingmine
nånugtå
(agdl. Finn Kristofiersen.)
Niels Hansen piniartut utoraauner-
ssaralugulo misigissaraortunerssaråt.
ukiorpagssuit Tunup avangnånisima-
vok. imåinåungitsorssuvoK, tåssalo
nånuniartarnerup tungåinaringisåti-
gut. isumaKartoKåsajungnarsigalua-
KaoK kiserdliortumik inunerata su-
nersimagå, taimåingilardle. utorea-
ssårssuångoraluardlune umårigdlui-
nartuvoK, uvagutdlo inusugtut tama-
tuminga usororfigissåinarparput. li-
mimigut mikissorssugaluardlune a-
ngumaniagagssåungilaK Kimugserfi-
gigkungnaerångat iungmine Kimag-
dlugit sisorauserdlune putdlatine CO
km anguvdlugit aliartuårtut putdla-
siarfigissarpai. piniariarfingme pi-
ssortaussutut ordneKardluinartuvoK,
isumagissagssarititaussutdlo sumigi-
nångisåinarpai. uinigssue kuluisågkat
pårivdluagkatdlo, kånge ånorårssualo
anorisiut — inugssuaK åssiginiagag-
ssarKigsoK.
erauméKutituarå naline ukiumik
atauserpiamik inordlugo inussugame.
umiarssup ukiumut atausiardlune ti-
kiuneratigut avlsinik pissarpoK, uv-
dlåtdlo tamaisa kavfisulisavdlunilo
pårdleKumut anitdlagtaraoK uvdlåv-
dlo avisianik tigumiardlune iseraig-
tardlune. uvdloKerKanut nerisitdluta
uvdlup pisimassuisa pisanganarner-
ssait OKaluserisinaussarpavut, tamå-
nale tungavigalugo NielsitoKaK avi-
siutimine savitortitdlugo takungisåi-
narpara. uvdlup avisiata unukutdlo
titorcrnivtigut natdlukåtalårtarnerme
saniatigut sordlume tamåne eraarsau-
timigut akornusernigssaKangivigsoK
teriangniat nånuldlo amisa Kavsi-
ngorsimanerat pivdlugo.
novembere autdlartitdlune uvdlå-
ngugå Hochstette-Forlandime pinia-
riartarfiup igdluata silatåne Nielsito-
KaK Kamutime usé aulajangerssorpai.
piniaKatai mardluk sikoraårnerågut
piniartarfingmingnut åutdlarsiinåput
jutdlertinagulo tåkutugssaunatik.
Nielsitoraap erKamingne putdlatig1-
ssane nåpartitersimavai, månalo ta-
kuniardlugit autdlarniardlune. uv-
dlorissat sule Kaumanenalårdlutik er-
ssiput. uvdlukitdlilersimavoK. kaper-
dlak erininarungnaerpoK. Kingmit
nikugteramik aputaiardlutik unagsår-
dlutigdlo ivsugtorput, Kangame anor-
palånguarsse. miaggortorssuångor-
pul Kamutine pikineK issigileriara-
mlko. aussap suliagssacrusimanarne-
ra kisarne KångiiipoK. angalaorneK,
piniarneK, akiuneK inunerdlo aut-
dlartilerput.
Kamutit usé aulajangerssordluarta-
riaKarput. Kingmit Kasuerdluarsima-
ssut angatdlatigerKårnigssåt Kamuti-
nut inuanutdlo imåinauneK ajortuka-
siusinaussarpoK. Kamutit napariaisa
kigdlerpiåne karse Kimugserdlune pi-
ngitsoruminaitsoK inigssisimavoK, su-
nik lamanik issarussanit nalunaeKu-
tamut eKérsaissartumut patruninutdlo
imalik. tauva sinigfik-poK tugtup
amia, Kamutitdlo sujornatungerpiåne
umingmaminerssuaK Kingmit neruv-
kautigssat. tåussuma sanianipoK iga-
rujugssuaK ilua emaillia értanik ka-
jortunik origkanik imalik, tåssa aaa-
go Nielsitoraap inuvigsiutigsså. inui-
låme nagsartuagaK KorortoK napari-
ssanut nivingarncKarpoK. „Kå!“ —
Kingmit sujumut autdlarterput, sikii-
kut pangatdlussissuinångorérdlutik.
akunerit mardlugsuit ingerdlarér-
dlune Nielse iggingartuinaorérpoK,
sikordlame Kingmit manitdlatigorti-
navérsårdlugit nalagkersornermit o-
Kalorujunermitdlo. Kingmit tipakn-
sugpatdlårungnaermata nunamut såg-
poK teriangnianut putdlatine suliari-
niardlugit. isuinavdluarnermit nuå-
nardlune putdlatine isumagai. uli-
mautinguaminik ujaraat ingmingnut
Kcrrussusimassut kangarartipai. raa-
tussautai naniuteKardluartugssåuput
teriangniaK neruvkarmit igdlingnar-
tumit usserneKarsimassoK toKuka-
suarsinauniåsavdlugo. uvdloK Kilo-
rarnarsivitdlara igdluaraK sujugdleK
kisame-una angukasitdlarå.
igdluaraK tikitdlugo atånut siku-
mut unigpoK. igdluararmc igpig-
ssup sivingareKissup Kamutinik i-
ngerdlaviginigagssåungitsup KanipoK.
Kingmine anornerussaeramigit pår-
dliata teKcrauanut ingissipai. Kamu-
tine tauva usingiarnialerpai. Nielsi-
toKardle uivssumingålerujoK. igpig-
ssup sinanut periatdlartoK nånup
liggagssup tauvauna Kingmit neruv-
kautigssåt KamutinltoK sangmiuatå-
lerå. ajornerpauvordle Korortune
imerdluarsimassoK naparissanltoK
issiginguaraluardlugo tikisinaunagu-
le, eraigsisimårnermik akornusissup
ajasornavigsup tikisineK sapermago.
Kingmit neriutigssautarai. neriiitig-
ssapalåjuputdle, NielsitoKarme nåne-
rissutinik Kingmilissånginame. na-
norssuarmut atorniarsinåungivigpai.
sugssakasitdle, nanuarssuk Kimåtisi-
naugamiuk atago takutisarKårpai.
igpingminganit serdlersårtorssuaK
oKalorujussuatalerpå, oaautsine ujar-
Kanik mitdlutiminik Kagdleraiuscr-
tardlugit. nanorssuardle sordlo tamå-
ne sianigissaKångitsoK — neriuå-
nguarpoK. milordluariatdlarmanile
aitsåt akiniaerusumerpoK. pangalipi-
lugtorssuvdlune akornusissime umi-
kåp tungånut autdlarsarpoK, Nielsi-
toKardlo tamaviånguat igdluaraap tu-
ngånut KimarraserpoK nånup tåssa
maligtorssugåne. nånup angulitdlarå-
nilo iserdlunilo matulo matuvdlugo.
nanordlo Kamutinut nerissaminutdlo
utinarpoK sumik isumajungnaertutut
itdlune.
NielsitoKardle imåinaK malartitag-
ssåungilaK. nånumik Kimåsårinine
nangeraigpå, atausiåinarane ainerdla-
sorpagssuariardlunile. iluagtitsisi-
nåungivigpordle. KimåneK malerssui-
nerdlo tamarmik sungiusarsimassa-
migtut ingerdlati tussåginalivigpait,
taimågdlåtdle avdlångutigåt nånup
malerssuinine igpiup sinånut kigdle-
Kartinartalermagit, taimaileriarmat
NielsitoKaK såssussinermine pigalug-
tuinarpoK, kisa tåssa igpiup ata tiki-
vlnakaseKa. ujarakutdlapilugssuaK ti-
goriardlugo tainaviat nanoK miloria-
Kå, såkortunariakasigkamiuk nanoK
eraordlugo sordlo umassorssuaie
atcugdlångajånguardlune. nanoK kå-
masinaKaorme. NielsitoKaK igpiup Kå-
ta tungånut tamaviånguat Kimarra-
serpoK, KaKilikasigdlunile åma tåssa
KuåikujoK åmutdlo agssakåtardlune.
nanoK tikiutupalårssuvoK. Kitsugtut
OKitsigalune NielsitoKaK nikugtera-
suarpoK nanordlo sågdlugo. nanoK
unitdlautigalune kingugdlérssuarmi-
nik nikuipoK, sujugdlérssuannilo ig-
dluanik patitseriardlune. NielsitoKaK
angumeritingisungardlune peKeriar-
pon, magsseraigkamilo savine Kiteru-
ininit amuvdlugo. inunine takisoK ini-
siligtagartoK nåsaguniuk sapingisa-
mik akisunårdlugo tuniniarpå. aula-
jangernerdlo tamåna imaKa issaine
erssisimancrmat nanoK nikuvssårsi-
majungnaerdlune nisune tamaisa
tungmautigai. ingmingnut issikutipi-
lulåraåratdlariput. kigssaviarssup ni-
ngaussåta ungatånc nåkussipilung-
nerssuaK imalunit Nielsip uinigssue
tikortut pissutausimanersut aperKu-
tauvoK — atale akerarit tamarmik
mardluvdlutik tunuporssulerput, me-
teritdlo mardlugsuit Kimariaramik
NielsitoKaK naggataussumik aitsåtdlo
taima onilatigigunardlune igdluar-
Kap tungånut KimarraserpoK. nånup
sorssugfik Kamutitdlo usé ussernar-
tut kisauna kisermautilerai.
igdluaraap ilua takuminångilaK.
in i tå 2x2 meteriuvoK, kissarssut ig-
dlerdlo Kissuk kisimiuput, Kiasungu-
naussåinarputdle. taKiissåme tamar-
mik Kainutinlput, taimatutdlo sinig-
fik-poK OKortoK imaKa nånup aligto-
rigå. kågdlune Kiavdlunilo Nielsito-
KaK igdlerup teKerauanut inigssipoK
— å, linuagssaralugtuaK.
iluinut unuamik sivisupalårssuar-
mik. asulo Kianakasingnermit sinig-
fiungrngajagdlune. ajortut ilariåinar-
dlugit nanukasik atugardliortitsissu-
kasik eraarsautaine uteKåtårpoK. u-
massut tamåkua alapernåiniåinardlu-
tik sunik tamanik savitortarnerat na-
lungitdluagarå. Kavsinik tafcussarsi-
mavå KanoK nånup Kimatulivingne
karsit taKiissat pue aserortertarai
Kivdlertussatdlo aserortigkat neri-
ssardlugit. issigissutut ilivdlugit ta-
kordlorpai issarussane, nalunaeKuta-
ne eKérsaissartoK, Korortune usinilu-
me avdlat tamarmik aicago Kaugpat
KanoK issikoKarumårtut. ak, ja — mi-
sigissapalåK, asulo inuvine eraor-
dlugo. aKagume NielsitoKaK 53-ili-
ssugssauvoK. kårugtulernerminilo
inuvigsiutigssane értat kajortut er-
Kaeriaramigit silaerutingajagpoK.
Kaungmat Kanon iliornigsse isumaliii-
migut namagserérsimavå.
umingmaup saunikorssua igdlua-
nik Kåtardlo imanångitsoK igdluanik
tigumiardlugit NielsitoKaK nipaersår-
dlune igpiup sinånukarpoK iinuap
pisimassue takujumavdlugit. takåna
Kamutine nanoK sinigpoK. usit amer-
dlanerssait sikumc siåinakålasimåput,
Korortordle agtorneKarsimanane na-
parissane nivingavon. Nielsitoraap
nivdliautigalune KåtaK pissorpalugti-
leKå sauniko anaulerusiutdlugo. na-
noK taima tåssångåinartigissumik
itertitaunermine uvissuminguatsiar-
dlune tunuarterpoK Kamutit meterit
Kulit migssane Kimagdlugit. tåssame,
avdlatut ajornaKaoK, iluagtisagune
iluagtisaoK. NielsitoKaK tamaviånguat
nivdliavoK KåtaK anaulitigalugo, Kå-
tamut erKainarungnaerdlugo. nånup
Kamutit Kimagkiartuåginarpai, niv-
dliassorssuvdle Kamutit Kanigdliartu-
årpai. Kamutit åssigingmik ungasi-
ssuseKalerungnarsilerdlugitdlo Niels-
ip KåtaK igitigalugo sujumut autdlar-
sarpoK, Korortunilo kisauna tiguka-
sitdlarå.
någdliugtitaunine unuardlo sinig-
ssaileKinine kisame-una akiniutigisi-
naulerai. 89-iutinguane pingasoriar-
dlune aputip Kulåtungågut igitarte-
riardlugo nånup inunera kipivå.
pissarssuane issigilerdlugo Nielse
nuånårtorujugssuångorpoK. Kingmit
neKigugkatdlarlugssaujungnaerput, a-
mitsialagssualo iluanårutigilångitsor-
tugssåungilå. åssigissuteKarnertigdlo
isumaliutigeriassårpå. tamarmik mar-
dluvdlutik kisermiordlutik angala-
ssuput, kångneruvdlo pingmatik Ka-
mutit tigussarinigssåt tamarmik su-
torssuaK pingårtisimavåt.
tåssa nanoK naggatigssamit tikine-
KarpoK, ikumatitsiviuvdle sujoråne
sule ukiorpagssuit alutorineKartaru-
mårdlune. arnat agssaisa Kitugtut
méråraatdlo inussainingnik mernue
torssusut agtualårtarumårpait amer-
dlo kussanaaissoK iluarusugpaluglu-
mik agtuassarumårdlugo. Kularnå-
nguatsiarpordle nanoi; periarfigssa-
minik asiutitsinane savssarsimaga-
luarpat Nielsitonardlo toKutdlugo
tauva NielsitoKaK taima atarainåu-
mik toKume kingornagut pineKaru-
mårncrsoK.
NielsitoKardle-una iluagtitsigajug-
tugssatut imingorsimassoK, tamånau-
vordlume — soruname — nånumik
inuvingmine tunissutisiagssånik nag-
sitsissoK.
Kingmit, Kitsuit, teriangniat
statsministerie aulajangivoK King-
mit Kitsuitdlo Kalåtdlit-nunånit Dan-
markimut erauneK ajornartut. uma-
ssutdlc pivdlugit onartugssautitat Ki-
nuteKarnikut akuerssisinautitåuput.
tamatumanile piumassarineKarpoK
pigingnigtup akiligånik KingmeK Kit-
sugdlunit Danmarkimut tikiuneKar-
nermigut Kingmit perdlerornerånut
kapitisassoK umassutdlo nåparsima-
viåne sap. ak. 6-ine måtussåusassoK.
tamåna teriangnianik Kalåtdlit-nunå-
nit eraussinerme atusaortaoK. umiar-
ssuarne Kingmit Kalåtdlit-nunånit
aggersut umassut pivdlugit OKartug-
ssautitat akuerssitinagit Danmarkimc
nunamut niorKussåungitdlat.
aKigssit ukiåkut, K’aKortoK 1953. -— Kyper ved Juliancliåb, efterfiret 1953.
Foto: M. Lindhard.
10