Atuagagdliutit - 07.04.1955, Blaðsíða 15

Israele nutåx porskip nalåne
(agdl. Bent Benjamin Boisen)
Salom, salom — uvdlormut akiine-
rit tamaisa tutsiutaraoK.
isumaKarpoK endgsineK, månilume
Galiliap kangiatungåne Palæstinap
kiangajagtuanltume imap Kånit 800
nieterinik atsingnerussumitume tai-
måipoK.
Genlsaratip taserssuata kujatåtungi-
migut julit nunånut kigdleKardlune
avdlatigut pingasutigut Syriamut ag-
tumassup kangimut kigdlinganlpu-
gut. najugaK atenarpoK Ein Gev. inuit
månimiut tamarmik nalungisaråt.
inungnut aaago KanoK ilivdlutik tar-
nimik erKigsinigssånik nalussunut,
erKigsinartumik suliumassunut atu-
gartussutsivtinigdlo taineKartartumik
Kimagtiniartunut Ein Gcv kajumigså-
rutigssarKigpoK. tamånlput inuit nå-
pineKarsinaussunit akulerårnerpåt.
igdloKarfigta nangmineK — igdlo-
Karfiugamime -—• nunalerinerme Ki-
tiuvoK, kikutdlo tamaisa åssigingmik
pigssalerdlugit nuna naggorigsagag-
ssatut avgorneKarsimavoK. taima åssi-
gigsitsissumik inuneK tamåne taine-
KartarpoK „kibbutz". inuit najugåt
taimåitoK inungmut torKigsinångitsu-
mik inussumut tikerågåkuminarpoK,
isumatåmigut, inunermik påsingning-
nermigut anguniagkanigdlo angussi-
niarnermigut takussutigssauvdluarton
KanoK ilivdlune endgsineK endgsi-
nermik pigssarserusugtunut pivfig-
ssap nagdliuneratigut tuniiincKarsi-
naussoK. inuit inuiangnit åssigingit-
sunit 24-nit pissut „kibbutz“ime tå-
ssanimiussut alutornanaut. nunar-
ssuånguavtine nunat igdloKarfiglut
umatut pcKatigigfiutigissumik inger-
dlatsinerarneKarsinaussut ardlaKå-
ngitdluinarput.
tjekkingoK tyskitdlo ardlagdlit
maunga 1928-me nunasiartorsimåput,
aitsåtdle 1937-mc iluamik suliniarne-
KalersimavoK. nuna tamåna aulaja-
ngcrsirnassut nunagisimångilåt, suli-
lume taimåipoK, tamånarpiauvordlu-
rae „kibbut“tit nutåt misigissåt. sy-
riamiut sorssugtartuisa pingasutigut
ungormatik avKut atausInaK såriarfig-
ssarilersimavåt: taseK, asulo nunasi-
ssut nagsatarpagssuaKartariaKartut
pigissåinik agssartorfigssandgsuna-
ne. igdloKarfik umiarssualiviussoK
Haifa Ein Gevimit ungaseKaoK. aut-
dlarninialernerme ajornartorsiutit
imåinausimångeKaut. aitsåt sapåtit
akunerpagssue Kångiungmata tunga-
vigssaK pilersineKarpoK, nunaserdlåt-
dlo isumagssarsiutdlarKingnerat, nu-
nalerinermik påsisimangningnerat
silåinarmigdlo kiangajagtumik nalor-
nissaKånginerat kisimik pissutåuput
nunaserdlåt iluagtinerånut.
ilarpagssuile Kåumatit Kavsigsu-
nguinait Kångiunerisigut taimaitinar-
put, suliagssaK artoramiko.
semitat (ilåtigut jutit arabiamiui-
dlo) nålagauvfiåne tusåmaneKalertu-
lerpoK Ein Gevime igdlumik najug-
kamigdlo pigssarsisinauneK. juter-
pagssuit nunatorKamingnut taimane
ulerartut infitigssarsiutigssaKångitsut-
dle GenTsaråtip kangiatungånukåpat-
dlagtorssuångorput. Hitlcrip jutinik
malerssuineratigutaoK Ein Gev nuna-
tåtut nangminerssortutut pingulerto-
KaortaoK. tikiussortutdlo amerdliar-
tuinartitdlugit syriamiut såkulue apo-
rauvfigissarårsimavdlugit taseK ku-
jarKutdlugo avnusininguaK pilersine-
KarpoK, uvdlumilo Ein Gev uvdlor-
mut arKaneK-mardloriardlune rute-
bilinik atåssuteKarfigineKarpoK.
kikutdle piumassut tamarmik iser-
sinaungitdlat. Ein Gevimiut tikeråt
pivdlugit misigissaKarnerdlugtarsi-
måput. nunåinaup avKUsernganut
isertarfigssup kigdlingane isernigssa-
mut ugpernarsåumik pisinaussutuåu-
put tikerårsarneKarsiniassut kisimik.
akerdlianigdle tatsikut avKuta ang-
majuåinarpoK, taimåitordle tikeråt
arajutsisitsissut KaKutigordlutik. uva-
nga issertortukut pinanga Ein Gev-
imut isernigssavnut påpiaragssarsisi-
mavunga.
aussap uvdlåvane seKineK 40-nik
kiagdlune nuisinago ilumut måne
alianaik tatsip. tungånut. avicusineK
palmit avatangersimassåt ipernat Ki-
magsimavåt tatsivdlo kigdlingane
ivigkane singutilersimavdlutik, tai-
mågdlåme-una Katimålårujugpalugka-
mik.
rækkehusine (igdlune ilaKularing-
nut ardlalingnut najugagssatut avgor-
nilersugkane) pissorpalålersimåput.
sinigfit isumangnaiarneKarput. mé-
rarpaluk, anånat milugtitsissut. ig-
dlup silatåne atåtaK umigssuaminik
igdlaerpoK, umigssue Kernertut ata-
me ilugdlianut erroncåmut tugdluat.
taimaititdlugo sujanerssuaK anauler-
tagaK neriartorKussivdlune kasugtar-
palungneKarpoK - nalunaeKutaK ar-
finermut KiterKupoK. inerssuarinut
takisunik nerrivigssualingmut inger-
dlaulerput. aulajangersimassunik ine-
Kångitdlat, igsiavéricat ardlånut ingi-
kunik savap imugtuleraraut imalunit
nutåvingnik aulisagartulerdlutik. su-
aussat kinguleriviutigissarpait, uvav-
nutdlo isumaKarnarneruput sordlu-
me kingulerKiutigssat sånardlutat. —
kibbutzip agdlagfenarfiane inuit ag-
dlagtorsimåput, agdlagsimassutdlo
nåpertordlugit tamånimiut 700 mig-
ssåniput -tt- uvdlut tamaisa Kårsit-
dlartineKartarlut. piumassut kikuga-
luit nunane nerissagssatigut inutitsi-
neK erKumigiumernartoK!
hebriarit onausé atorpait, ardla-
Karputdle angerdlarsimatitdlutik
nangmingneK oKautsimingnik atui-
ssut. kinguåritdle tugdliussut hebria-
risulnaK OKalulersimåsagunarput. ra-
diop, avisit avdlatigutdlo kulturip tu-
ngåtigul suliniarnerme oKautsit tåu-
kuinavit atugarait, taimatutdlo nuna-
sissut mérartarpagssuisa atuartitau-
neråne atugauvdlutik. syriamiut ara-
beritdlo åssigingmik issigait. nuåna-
ringilait. syriamiut araberitdlo ta-
marmik ingmikut periarfigssarsiui-
narput Ein Gev nangminerssornera-
nik arsårumavdlugo.
uvdloK sulivfiussoK nutåK autdlar-
nerpoK. suleKatigigtugssåkutårdlutik
avigsårtorput såkutitik nagsardlugit.
ila sulerusoKaut, uvdloK sulivfik tåu-
kununga nagdliutorsiorfigtut ipoic.
imuliorfeKarput, igfiorfeKardlutik,
umiatsialiorfeKardlutik, ingnåtdlagi-
ssiorfeKardlutik, nåparsimaveKardlu-
tik, atuarfeKardlutik inimigdlo nala-
giartarfeKardlutik; takuminartorssu-
ngikaluarput, tåimailivdlutigdle inu-
itsume pigineKarajungikaluanik pigi-
ssaKarput.
angutitaKarputaoK uvdlut tamaisa
aulisagarniartigissamingnik. moder-
neoKissumik aulisartarput, nåme tai-
mane Pitrusip umiatsiångua kivinga-
jaKingmat pissane tamaisa kiggutdlu-
git. Genisaråte aulisarfigigsuvoK auli-
sagaligssuvdlunilo.
Kutdlit petroliutortut angisut
(LUXIM) aulisarnermingne ikitdlu-
gil ugsagsårutigissarpait. pujortulé-
raic kisimisagune ikiortigssaisualersi-
mavdlunilo radiotelefoneKarpoK iki-
ortigssaminik KaerKussissutigissartag-
kaminik, ikiortigssailo Ein Gevip
umiatsialivinguanit alianaitsumit
autdlararaut. umiatsialivia tåssauvoK
Kissuit akugtutitdlugit kåpussugkat.
aulisagardluartarput, sordlo nunauti-
tik iluanårutigivdluartaråitaoK. inu-
ssutigssanik nunanit avdlanit pisi-
niarneK ajorput. cKiasuissusiånut
Kivssiviat narssautaitdlo takussutig-
ssauvdluarput. isumaKarnarpoK er-
Kigsisimårnartumik inunerata piu-
måssusiatalo nunasissut sujumukarli-
simagait. kommunistitut periauseKa-
ngitdlat. sulissut iperartordlugit su-
lisitåungitdlat, sapåtivdlo akornata
tugdliutup nånerane niorKusiat mar-
dloriåumingnik amerdlingigpata pér-
sitaunermik tOKutaunigssamigdlo su-
jorasårneKaratik.
sulissutdle akunermingne ataKati-
gigdluarnigssåt tamatigut pingårti-
pfit. taimailivdlune narssame sulineK
„kibbutz“imut taiinalo sulissumut
nangminermut, ilagissainut najugå-
nutdlo, iluaKutigssångorsimavoK. sil-
liagssat åssigingmik ingerdlåpait. lta-
lipautinut avdlanut atåssuseK nåper-
tordlugo avdlatigutdlo ingmikortitsi-
neKångilaK.
aperiumassoKarsinauvoK ingerdlat-
seKatigingneK taimåitOK nalivtine Ka-
noK pingortineKarsinaunersoK, årKig-
ssuneKarsinaunersoK pilersitsissutdlo
kigsautigissåtut anguniagåtutdlo i-
ngerdlatlnarneKarsinaunersoK.
sorssungnerssup sujugdliup so-
raernerata tungånut Palæstina otto-
månerit (tyrkit) nålagauvfiånut ata-
vok, „kibbutz“ivdlo nunå tamatumu-
nga atatitauvoK. 1922-me tuluit nunåt
folkeforbundimit Palæstiname nåku-
tigdlissutitaulerpoK. tuluitdle tunga-
veKartumik jutit germånerit pissar-
nerat malingneruvdlugo pitsångorsai-
niarnerat akueriumångilåt. taimåitu-
mik jutit tungånit ingminut ikiornig-
ssamut tuniussauneruput, taimåipor-
taoK majime 1948 lsraelip nangmi-
nerssulernerata kingornatigut.
kibbutzivdle nuna naggorigsagkane
KaKutiguinan nangminerissarpå. nu-
na naggorigsagagssaK „nålagauvfiup
lsraelip aningaussauteKarfianit ata-
juartumit" åtartugarineKarajungneru-
vok. aningaussauteKarfik tåuna silar-
ssuarme tamarme jutit akornåne ani-
ngaussanik katerssuissarpoK, Palæsti-
namilo nuna pisiaralugo pigssarsia-
rineKarsinauvoK. kisiåne tåssa nuna
pisiaK tåssaujuartarpoK „jutit ataut-
simut pigissåt tunineKarsinåungit-
sok“.
kibbutzit pilersitaussut amerdliar-
tuinarnerånut navsuiautigssat åssigi'
ngitdlat. Ein GevimitoK pilersineKar-
simavoK ilåtigut nangminérnikut ilå-
tigutdlo aningaussauteKarfingmit tu-
ngaviliniardlune atorfiussartumit
taorsigagssarsinikut. kibbutzip inue
amerdliartuinartitdlugit niorKutig-
ssiornerdlo angnertusiartortitdlugo
maskinat, atortugssat siaruartigag-
ssatdlo aningaussauteKarfingmit tå-
ssånga taorsigagssarsinikut pigssar-
siarineKarsinåuput. taimatut taorsi-
gagssarsiniarnikut Ein Gev jutit nå-
lagauvfiånut aningaussarsiornikid
ajutorsimagaluardlune atugarigsårnc-
rorKilersimassumut atassutut pineKa-
lersimavoK, tåssa USA tåssanisaoK
ikiusimangmat. taima taorsigagssar-
sissarneK érKartorneKartoK kibbutzit
eKiasuissusial pissuserissaitdlo nå-
pertordlugit ukiut 25-t tikitdlugit
ingerdlånenarsinauvoK ernialersu-
gaunanilo.
isertitanut atugkanutdlo agdlag-
tuivfit aningausserissunermit kib-
butzimut ilaussortat Kinigånit nåku-
tigineKarput, aningaussatdlo akuner-
mingne atungilait. atissagssat skutdlo
pissartagarait, kisalo paornat il. il-
sapåtip akunikutårtumik tuniutagau-
ssut pissarpait. atautsimut nerissar-
fingmingne nerissarput — tauva sCd
avdlat atorfigssaKartisavait? arnat
kussagsautåinik, kinanut tarnutinik
åssigissåinigdlo, niorKuteKångitdlat-
uvangalume tikerårsimanivne arnat
ikigtuinait kinamikut taima atuisi-
naussariaKaraluartut takuvåka.
agdlagkat sutdlunit akeKångitsU-
mik isuinagineKarput tangmårsimav-
fiup agdlagkerivianit.
inuit Kinigåinik sujulerssuissoKa^'
put, tåukulo polititiitaoK sulisinauti'
tåuput. tamatumale tungåtigut sulc
Grundlagt 1897
Peter Jensen A/s
Ost en gros
Danmarkirne imugssuaerniarfit angnerssåt pi-
soiiaunerssåtdlo
Danmarks største og ældste ostefirma
Scandiagade 8, KØBENHAVN SV.
STJERNENS
ANANAS
- én. føikeckck t jwtMadje. •••
Danmarkirne piumanenarnerssaussok
16