Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 25.08.1955, Blaðsíða 13

Atuagagdliutit - 25.08.1955, Blaðsíða 13
me portusume sulivfiussartume nå- patiterdlugit. „Kalipausinaujungnae- rama sordluna igdluliorneK taorsiu- kuvko ajorpatdlasångitsoK", Kungu- jugdlune oKarpoK. uvdlumikut igdlu- liagssanik titartaissartuvoK tatigine- KartoK. åssersutigssaK avdla: Skotlandime igdloKarfingme inungorfigissavne ar- naK 80-inilc ukioKardlune Kanigtukut toKuvoK. 26-nik ukioKartoK uvia aju- nårnlkut Iokuvok, nulia kiserngoru- poK erninguane sisamat kisisa ilaga- Jugit. sunguaKångilaK, kisiåne tuping- nåinartumik piumåssuseKardlune ingminutdlo tuniutdluinardlune uv- dlormut inunigssåinartik kisiat kig- dliginago ernine sisamat tamaisa ili- niarnertut atuarfigssuåne iliniarsinå- ngortipai. ernere tåuko tamarmik angussivdluartorssuput, aperigavkulo — måssame ånagigavko — KanoK ilivdlune tamåna namagsisinausima- nerå paitsugagssåungivigsumik aki- Den fornemme kirsebærvin vine piisak kirse- bærvin J. J. JACOBSENS EFTF. ODENSE - KØBENHAVN Grundlagt 1841 autdlarnerneKartoK 1841 Forhandles af pisiarineKarsinauvoK KAJ NARUP — GODTHÅB Alt i køkkenudstyr, glas og porcelæn iggavingmut atortugssat, igalåmernit marramernitdlo ! OLUF BRØNNUM & CO. HOLBERGSGADE 810 . CENTRAL 8750 . | I V- S\ Også De kan få blændende hvide tænder med MACS, som desuden giver Dem en vidunderlig ren fornemmel- se i mund og svælg — tak- ket være den friske smag og den specielle sammen- sætning, som kun findes i MACS. ivdlitaoK MACS atortarugko kigutitit Kanto- rigsivdluarsinåuput, åmåtaou Karngup ilua- ta tornussåtdlo sukuluinerat misigisimåsa- vat — Karngup ilua tipigialaoK suvia- långuardlune! tåssame kigutinut saligut MACS ingmikut itunik avdlane pineKarsf- nåungitsunik akoKarpoK. En gros: Forhandles af niorKutigineKarput: „O LE “s VAREHUS, Godthåb. Nuk. HOVEDVAGTSGADE 6 WILLY RASMUSSEN & Co. STJERNENS SQUASH - ■åeikeduk idc&téåzitø <•< Danmarkime piumaneKarnerssaussoli vok: „inuit unmardlutik isumakulu- timingnik ivassut ilagingisåinarsi- mavåka". inuit nukigtorssuit ajunårnernit atugardliutinitdlo nalåuneKaraluar- dlutik ingminut nagdliginermut uni- nångisåinartut åssersutitut taigorsl- naussåka amerdlasorpagssugaluar- put. sordlo Helen Keller erearsauti- ginarsiuk — arnaK tagpitsoK tusåsi- nåungitsordlo uvdlume silarssuarme inuit nersussaunerpåt ilagissåt. Ro- bert Louis Stevenson erKarsautigi- niarsiuk tuberkulosemit Kajangnarsi- sitaungårsimavdlune sinigfingmine atuagagssiame pitsaunerpårtaisa ilar- pagssuinik agdlauseringnigsimassoK. imalunit atataK Damien, palase bel- giamiussoK, pupingnermit toicunga- jårdlune pupigsunut suliarssuarini- nik ingerdlåssiuartoK isumaliutigi- niarsiuk. erivarsautiginiarsigik inug- pagssuit kinåussutsimikut ilisimanc- Karatik inugtut sulivdluardlutik inu- ssut sapitsuliatigdlo pivdlugit Kutsa- vigineKarnigssamingnik piuinassaKå- ngisåinarsimassut nauk nåpåumik, ajorssarnermik någdliutinigdlo er- dloKissutigssaKaraluardlutik. tamå- kua tamaisa erKarsautiginiarsigik, ta- kuniarsiugdlo ingminut nakiginigssa- mut pissutigssaKarnersuse. grikerit lissatitoKaKarput: „inuk ei’Karsautimisut ipoK“. ussatip tåu- ssuma oKausimininguit tåuko ator- dlugit påsissutigssipåtigut. erKarsau- tivume KanoK iliatdlangnerinåkut ig- dlinernik kukussunik atuatdlaisinau- ssarput. ajornartorsiutinik angnertu- nik sujumugaKarnerinarme tamåna pineK ajorpoK, kisiåne ama uvdlui- naup ajornartorsiutimininguine nå- pitagssaujuartune. Frankrigime suli- ngivfeKartitdlunga ikingutima ilat iiagalugo uvdlut ilåne akunigtarfing- mut apupugut. apuniariartugut ta- kornariat bilerssue mardluk silata- ngiuput, ilaussue tåssaussut tyskit inuinait takornariat. Kerdlertorut- dlutik sakagtåutuxnauvdluligdlo ing- mingnut suaortåuput akuneruvdlo KerKanik kinguåutorteriardluta nipi- lioKalutik sutorniartarfigtanut isåv- dlutik, ilarpagssue ave kangujarter- simassunik ilugdlinauvdlutik. sutor- niartarfingme kivfanik KaerKussisi- neK sapilivigpåtigut, kamangneralo tusardliuterialisagaluariga. ikingutiga nakorsaussoK niviarpoK Kungujug- dlunilo oKardlune: „inuit ukua nuånåssusiat takuv- diugo ila iluåtdlangnangårame — måssa Ilitlerip nalåne atugardliu- ngårsimagaluardlutik!“ erKorKigsårtumik OKarpoK! isuma- liutikalo kångusutigiumingitsorsinåu- ngilåka. KanoK sujumugaKarnigssarput er- Karsautivta aulajangertarpåt. ericar- sautit morérsiviåne såko ipigsarsi- nauvarput imaKa nangmincK aseru- tigssarput — imalunit såko silar- ssuarmik ernigsinartumik pilersitse- Kataussugssaic morérsinauvarput. ing- mivtinume mingnerussumik erKar- sautigaluta avdlat angnerussumik er- KarsautigissariaKånginerpavut? pit- saunerunginerdlune ingmivtinut na- kigiungnaerdluta ajungitsutit inune- rup uvavtinut tuniussaisa Kujamasu- tiginigssåt ilikaruvtigo, taimåtutdlo nuånårutit nipaitsut mikissungussut peKuerugtulerfingme isiimavtigut er- Kigsinermik iluåtdlautigeKissavtinik tunissisinaussut Kujamasutigisinaule- ruvtigik? taima itut sumilunlt suju- mugagssåuput, ukavsagsimårtututdle pissuseKartuarnivtine tåkuitsorniåi- narpavut — sordlo seKernup tarriler- nera, Kilak uvdlorissersorulorsima- ssok, nunåinarme avKusineK siag- dlerKåmernerane, orpik ipileKartar- toic sivkeralersoK. taimåikaluardlo ingminut nagdlig- ssulerneiv misingniutilersoK ntalugi- gugko tauva Victor Hugo ikerasang- ilerKorisså erKainiåkit. aliasutilit milo KeKertånguame unuit tamaisa isumakulutititdio tiguniåkit agssang- nilo ujarKatut oKimailutardlugit, tau- valo imarssuarmut issertuissumut ki- visikit. atago misigisavat iluåtdlag- titsissutit. „Martin S“ K’aKortumititdlugo er- icigsivitdliornermik pissoKarsimavoK. danskit umiartortut mardlugsuit ka- låtdlitdlo ardlagdlit isumaKatigig" kungnaersimåput, unuamilo pigårtoK Adolf Stach isumaKatigigsitsiniardlu- ne akunermiliutoK danskit umiartor- tut ilåta KorortuarKamik igssusiina- galuarpå. pigårtoK aulåkagtut kiser- måusimavåt, taimåitordle naggatågiit eriiigsitisinausimavai. * Kåumatit kingugdlit ingerdlanerinc Augpilagtume aulisagkerivik angl- ssutsime agfånik ilaneKarpoK taiina ilåtigut taratsut igdlup iluanistnau- lernerat anguneKardlune. åmåtaoK usingiaissarfik iluarsineKarpoK tal' mailivdlune sarugdlingnik niorax- niarneic oKineralårssuångordlune. nunap iluane pissutsinut inigssa- Karnermutdlo ministerip Johannes Kjærbølip Kalåtdlit-nunane såkuto- Karnerme pissortaKarfik Grønnedali- mitoK tikerårpå. angalaKatigai depar- tementschef Eske Brun, kontorchef Salicth ama fru Kjærbøl avdlatdlo. Kalåtdlit-nunåne såkutoKaraerme KUt- dlersåK kontreadmiral Kjølscn aut- dlarKausivdlune navsuiauteKarérrnat ministerip såkutoivarfiup igdlutai sutdlivilo misigssorpai såkutOxil0 siagsimassut ilagsivdlugit. ministerip såkutut sågfigingnissuteKarfigai. sa- kutujunerme piumassarineKartut er- ssersipai, taivdlugule Kalåtdlit-nuna- ne såkutoKarnerup suleKataussaria- Karnera danskit kisermåussinerata atåtuinarnigssånut NATO-mutdlo Pj' ssugssaunivta nåmagsineKarnigssa- nut. ministere OKarpoK såkutut atu- gait, pingårtumigdlo pissutsit inigi" ssamikut atugait nåmaginångitsune- rardlugit, nei’iutigåle nunap aningaii" ssatigut akingmisårutaerunigssåtigxif iluarsisinaujumårtut. nuånårutigå P11' sigainiuk såkutut ajornartorsiutitik Kimavdlutik atorait, åmalo nangnU" nermisut Kalåtdlit-nunåta pinerssxi- serssua nuånårutigigåt. naggatxiguf ministerip Danmarkip nunavdlo na- lagkersuissuisa inuvdluarKiissutait OKautigai. — kingusingnerussukut minister Kjæi'bølip tikerårnerniiw® iluarusungnine nalunaerasuautiku1 sarKumersipå. Spækhuggerne skal udryddes På landsrådsmødet i fjor drøfted® man spørgsmålet om udryddelse spækhuggere. Sagen har været f°rlL lagt dr. phil. Paul M. Hansen, hvalfangei-kaptajn Johannes Lai’SC11’ som i fællesskab har anbefalet en række foranstaltninger, der vil værf, tjenlige til at nedlægge eller bor1" skræmme spækhuggere. Man anbefa" ler at optage foi’liandlinger med eje- re af større fangstbåde om at forsød fangst af spækhuggere, idet det »lC' nes, at dyrets kød og spæk vil kunn gøre fangsten rentabel. Endvider.< gennem Handelen at henstille } fartøjsførerne at lade deres besaehPL ger beskyde dyrene med almindei ® riffel, når de møder spækhuggerH0 ke, og at anbefale, at marinens 1® tøjer på samme måde beskyder rene med deres skyts. Fra adimn.^ strationen foretager man nu det v dere fornødne i overensstenHBC| c, med forslaget. Kaptajn Larsen »nb faler iøvrigt, at dyrene besky®^ fra alle skonnerter og motorbat ’ der an træffer dem. Beskydning ®L * spækhugger i en flok betyder b*-g at de øvi-ige dyr i flokken kastel' ^ over dette, når det begynder at b . de, Hvilket giver let skud på de b'^ ge dyr i flokken uden fare for og mandskab. Kaptajn Larsen ^er iøvrigt opmærksom på, at seiHv ,or også har en høj rygfinne og “Sek- let vil kunne forveksles med huggere.

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.