Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 22.09.1955, Blaðsíða 14

Atuagagdliutit - 22.09.1955, Blaðsíða 14
klinge Frederik Englandimit tlkinermine nullaminit tikitdluarnuneKartoK. Kong Frederik bydes velkommen hjem af dronningen efter rejsen til England. iatikånivne KånaK NunasarnaK iv- saungmat K’agssiarssungmit savauti- leKarfingnitdlo avdlanit Tunugdliar- fiup alånguanltunit savarniantåra- rnik ornigsimassåt kavssermigut nui- savoK, kujaterpiavnilo ivnarssup ica- nga naujat ineKarfigssuarisimassåta ^nartåta ilå Kåvalo nuisavdluardlu- tik. tåuna issigileriaravko sordlume- una Kiåumertunga erKaralo Kinipat- dlagdlugo Korortuarara tiguvdluarti- htigalugo, tåssame åma imåinåungit- sUmik OKalugtuartaKartikamiko. tå- ssagoK Kanga naujarpagssuit inigissa- raluarpat, Ortorardle K’agssiarssung- *Oe 1920-kut ingerdlalerneråne nuna- Kalermat naujap atausinaviup inigi- ssarsimagaluardlugo mana inigineKå- saerdluinarsimavoK — tåssagoK åg- sserujugssuaK (ågssik agdlissorton) iynap Kåvanit ivnåkut ningitårtaler- simåraluaKigame naujåniardlune tai- ^alo naujai tamardluinaisa naggatå- 6ut nujugtiveKalugit. tamåna isuma- dntigalugo sanivne ausiånguaK (uva- J'ga OKartarpunga ausiagssuaK) oiii- laKalune arpalerårtoK takuleravko su- Ssok Kimagteriga — inåssame agdli- ^sornialeKingmat, piviussumik pingi- ^Une isumaliutit uvavne månarpiaK ^gissåka isumaliutigititdlugit piu- Ssåssårtitsinikut taimåitussarssuå- ^Soratarsinaungmat. taimåitumik ^ åKarssuatsiaup Kåvata kujatåtungi- ^‘gut kugssariarnera tikitdlugulo ku- jativne ativne imångasigpalugkaluar- uinik ho-horpatdlak nangeKåtårpa- illgtoK tusåleravko imaKa avdlamitu- ®Urna tupautigerujugssuåsagaluardlu- ®.° ericigsissutigissutut misigingitsor- ^åungilara, påsigavko KorortuarKa- saniatigut igdlcrsigssåka — sa- arniat — uvavnit ungasingnatik sa- anik siåmarsimassunik enigutitsi- Jardlutik avigsårtordlutik ungorile- l<irsimassut — måssalume nalunaeKii- sunauvfa mardluk KerKa migssi- s'derérsimagå, tåssalo åma Kingmit javasiutit iluaKutaoKalutik savauti- ^j'gnit tamanit atausinaujungnaer- . u8it pigineKartut niloriarpatdlag- rnerat ilåne kipisångitsumik akio- !,.118ningortartoK tusålerdlugo. erKig- dl' .^ngnera agdlingårmat 'Ongortor- Erik-augpalårtordlo sanivne tuViUssung°rdlutik sarKumeraluarpa- (jj inugsiarnersumik Kungujulav- lUga »goddag“sagaluarpåka. åmassut savautigdlit akerait. nagtoraligssuaK KutseKalune pissag- ssanik Kininguasårdlune-åsit Kulangi- uarilermat ingangmik nakussagtiat- dlagpunga KåKavdlo ivnåtigut sivi- ngårilåvigsukasikut nåkakåtaussåina- vigdlunga aterterdlunga ungorissut nåperiarniardlugit — taimåitordli- me-åsit KutseKissoK KorortuarKamik igssukaluaKara. Kujavungale uniorav- ko, sunauvfa uniornera Kutsatigssåu- ngitsoic tulugkat teriangniatdlo kåma- låsiutdlugit pingårtumik savårnanut ajoKutivigssussarame. umassume ta- måkua åssiglngitsut pingasut savår- Kanik ilångarterissarnerat ilånikut angnikiginagagssauneK ajorsimavoK. tamåkulunime tulugkat sångitsorssu- soriniardlugit siggugssuamingnik sa- vårKat issait Kårardlugit saneråinilo aKingnere aligtordlugit pissarissarsi- mavait, savautigdlitdlo tulugartara- luanissut taimåitoK tulugkat ikiliar- tungivigsutut isimåput agsutdlo ta- kugssauvdlutik, asululunime tingmi- ssat ingmikortortåinut „tingmiårKat"- nut ilaussukulagssugivdlutik. icujana- Kaorme sianigingingmåssuk, perror- nerat piglngisamingnigdlo inimitsu- nerssuat sule angnerusagaluarKortoK sianigissugaluaruniko. iringmit inuiidlo savarniat. nuna Kiviagas tamangajangme av- Kusininguanik ulivkårpoK, savat av- Kutingnåralugit iterssersitcrsimassåi- nik. åma tarKavaniiniunut tupingnå- ngikaluarnersoK uvavnut nutårtugag- ssauvoic nunap paornaKutaitsussusia. imaKale nunap orpigaKarnerssua nunavtalo ilainit avdlanit iviganar- nerunera pissutaunerusimåput. pilu- siagssaileKinångilardle. savanik ungorissut iterdlaumaniu- nerussukut atautsimut eKivkalermata angutit ulornassåt, inusugtut, inusug- tuaricat nukagpiarKatdlo hestersut issigingnålerdlugit alutornavigput. savat ungugkatik ho-liortortardlugit nålagkersorpait. Kingmit aluvfigssar- piamingnut atutilersimassut Kivat- dlagsimårnerat oKitdlagsimårnerat- dlo ingassagdluinarpoK, savanutdle Kaningniarnerat savanik påtsivérutit- sissugssatut årdlerinarsigflngat nåla- gaisa perKåunagit suångåtarpait ar- Kisigut taivdlugit peraussardlugit, ningmitdlo nålagkasuangårångata tå- ssaKalunit egivtinimiut kungé Fåru- kut taima nålagarsiorsinautigissunik inugsiauteKarsimagpat. K’agssiarssuk nalunaeautap akune- ranik atautsimik sule ungasissuseKa- runardlugo ungorissut akuliuvfigi- vigdlugit akuliuvfigåka, tåssalo seni- neK avunga åpardlualivigdlune alå- ngortat tagdlisileKalugit.. savat u- ngugkat eKigukiartuårtineKartuardlu- tik amerdliartuinariarainik 2—300-t inornagit nunanarfiup tungånut ilor- Kassumik nigaliussångordluta ungu- lerpavut. savat ilånikut ardlalingor- dlutik avdlamut sanguvdlutik Kimå- nialersutdlo inuit ningmitdlo Kimå- lersunut tungerdliussut erhinavik aulagsagtarput. inértorpalugssuaK ki- pisaerugtormat radiokut autdlakåti- tagssanik imiussissut ulapiginago sa- varniarnerme nagsarsinaugaluaråine Katåinernit Katåinerit Katitutdlo tug- dlé avKusardlugit Katitunut imiutdlu- git lorratdlatagssåinavingoraluarput. ulussat singorugdlersimassut apuvfig- s&an patdligkiartortitdlugo suliagssa- mik nåmagsissaKardlualernerup pia- nik sule angnerussumik singorugdle- riartuårput, nangaussugaluarpatdlo kalålivit ivngertårutait Kanorme-ta’ amerdlatigissut savanik ungorissar- nerne pingorarsimåsagaluarpat — ungoritigalune kalålivit erinarssor- tarneråtut tusarnersuliutigssaugaluit. uvdloKez-Kata migssanitdle ungori- neK autdlartikame linugdlune arfineK Kångeriånguatdlårå savat ungugkat isertitsivingmut isertineKarput. soru- nauna ungasigsuliardlune savarniar- nen ungorinerdlo uvdloK isuvkår- dluinardlugo sivisussuseKartarput, savatdlo sule ungasingnerussumitut katerssornialerneråne nunanarfitik ilåtigut Kimagdlugit ungoriartortar- put, måssa ilait savautigdlip kiser- maussup igdlunguane naterme sumi- lo tamarme KilåK igkatdlo ilånguti- ngisungåinardlugit tåtordliutut, ilait- dlo tuperme sinigtut. silagigsitdlugu- lo KanutigortungilaK nunåinarme må- ninaK tipigialårssuarme singumassar- neK. savautigdlit arnartait. savautigdlit savarnialerångamik taimåitoK usornartuåinarneK ajorput, sila pikulugtitdlugo ilungersornartut angnikitsuinaunen ajormata. taimåi- tumik tupingnåinangajagpoK savat tusintit ardlerdlugit amerdlåssusig- dlit uvdlune ardlaligssuarne ungor- dlugit Narssamut K’aKortumutdlunit misiligtarsimangmatigik, misilinar- nagitdlo aputarsimavdlugit — någ- dliuperårnartut uvanga måne tamå- kxssumik erKartorsinåungisåkalunit atordlugit taimåitordle KimåssuseK savautilingnik ilisarssilernerme nang- minerssortut tåukua ilisarnautigiv- dluagåt tiguseriarfigssap ungatånut igdlikartingisåinardlugo. upetnåkul savåricat indralernerdne silap pikuluglarnera ukiut ardlåine umisårissulut naod[iusimårtalerå- ngat, nuname sermea ulorianarsiv- dluarångat apiniartorssudngorångat- liinit savautigdlit singagissagssau- jungnacrtarput, inuligssarsiutåtale nap ar dl inarau ssingitsup årdlerinen cKiasungner diunit savautilingme i- nigssaKartingilai. savårnat ukiumut inutigssanik ukialerneratigut ani- ngaussangnangniai figssat asulinaK toKorasangigpata savat erniortut nu- narujugssuarne siåmarsimassut ujå- ralugit ornigartariaKarput erniaitdlo angerdlåussordlugit. savåncat nalu- naeKutsersugagssåuput savautigdlit tamarmik ingmikut pigissatik pivdlu- git såruname nalunaeKutsersuteKar- mata, siutaisigut savingmik pilagdlu- git nalunaenutsertardlugit. tamakununatigut (savarKerinikut savarniarnikuldlo) savautigdlit ikio- Katigingnigssåt pingårlorujugssussar- poK, pisinaussut tamarmik ikiutaria- Kalersardlutik. ikioKatigigsinauner- dlo nangminerssordlulik inuligssar- siortut akornane aitsåt taima angner- tutigissumik savautilingne tukusima- vara. savautigdlit arnartait tamalu- manisaoK pingitsorneK ajornavigsut ilagait, sordlikiarme. savautigdlip nu- lia ningiussordlume kinalunit taima- tutdlo niviarsissat niviarsiarKatdlo pisinaulersut tamarmik angutitamik atugkamikut tujormivatdlåratik anga- lanigssånut tikikunigdlo najorumi- nartumik iserfigssaKarnigssånut mi- kingeKissumik akissugssåussuseKar- put, suliagssatigdlo tamékua pingit- soKaratik nåmagsivdluartarsimagait uvanga narigmineK issivnik takussav- kul tamane åssigingmik ugpernarsi- vara. angutitamik, uvimik, ernermik atåtamigdlo penångineråne isumå- lungnerup Kanordlunit angitigissup tiguarsimagaluarpatigdlunit agssatik ulugtuterussåginardlugit napardlinig- ssamingnut pivfigssaKångitdlat. 11a- lungilåt Kånat sivingarne ilånikut imamut atåinavigsut uloriananissunik sermernarneranilo Kuasagtuinaussu- nik Kaersuinaussunik ilanartartut angutitamik savarniarnermingne av- nutigssarigait, savåme narssåinarti- gortugssiåunginamik avnutigilårsi- naussånguatik tamaisa ilaginarneK AKTIESELSKABET DET DANSKE KULKOMPAGNI KØBENBAVN danskit aumarutigssaerniartut peKatigit AGFA ISOLETTE Det populære 6x6 kamera åssilivik pitsagissaK 6x6 Oplev glæden ved at fotografere med et AGFA-kamera AGFA åssilivigalugo åssiline- rup nuånernera misigiuk Gælder det FILM så husk AGFA ISOPAN F. eller ISOPAN ISS sikrer Dem det gode resultat FILMigssarsiniaruvit: AGFA ISOPAN F imalunit , ISOPAN ISS assilivdluarnaKaut 15

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.