Atuagagdliutit - 26.01.1956, Blaðsíða 3

J
OKauseKarfiginiagagssat ilait
måna ukiune ardlaKalersune
nålagauvfiup aningaussat milliu-
niligpålugssuit Kalåtdlit-nunåne
pitsångorsainermut atortitagssa-
tut akuerssissutigissalerpai, tamå-
nalo tåssauvoK grønlandskommis-
sionip sulinerata kingunera. kom-
missionip tamatuma suliagssanik
taiguinermine aningaussat atugag-
ssat nautsorssordluandgsångaja-
vigdlugit nalunaerssorsimavai; su-
liatdle autdlartisimåinartut påsi-
narserérpoK aningaussat atugag-
ssatut nautsorssutigissaussut nå-
magsinåungitsut, aningaussatdlo
20 milliunit ukiumut akuerssissu-
tigissartagkat ukiorpålugssuarne
piniartuartariaKåsassut nutångor-
saineii amigauteirångitsumik i-
ngerdlåneKardlunilo nåmagsine-
Kåsagpat. aningaussat atugagssat
namagkungnaersimanerat pissute-
KåinångilaK atortugssat akitsorsi-
manerånik sulissutdlo akigssar-
siarKortusinerånik; taimåitarmå-
me suliat ingerdlatineKallnartut
nalunaerungnaerpoK nutångorsa-
gagssat kommissionip nautsorssu-
gainit amerdlanerujugssussut. i-
noKatigingneruvme moderneussup
suliagssartaine ingmikuvik itoKå-
ngilaK avdlanut atåssuteifångitsu-
ndk. suliagssaic suna autdlartikåi-
ne påsinarsissarpoK sunauvfa tåu-
ko araa suliamut autdlartitamut
atangåramik uvnit nautsorssutao-
rérsimångikaluardlutik ilångut-
^lugit suliaringitsorneK ajornar-
tut.
kisiåne ukioic månamit nåla-
gauvfiup ukiumut akuerssissutigi-
ssartagkane ikilisalerérpai, ikili-
sainerdlo tamåna ernumanaussar-
tutut malungnarsei’érpoit. erirae-
riartigingme suliarujugssuagssat
autdlartikaluåinardlutik unigto-
ratdlartariairartut.
agdl. efterskolerne sujulig-
taissoK Frederik Nielsen
taussumit sujulerssorneKaraiua-
runik.“
oicauseK una: „angut såkortu-
mik sujulerssuislnåussuseKartoK“
atornago atorsimåsagaluarpara
„aningaussat atornerånut pissor-
taussoid1. tåussuma suliagssarisa-
galuarpai sujumut åridgssfissinig-
ssaK, suleriausigssat il. il. KanoK
isumangnaiarneKarnigssåt ani-
ngaussatdlo ukiumut akuerssissu-
taussartut Kanoir atortineKarnig-
ssåt. tauva Københavnime mini-
steriap Nungmilo administratio-
nip ingmingne suliagssarissatik
ingerdlatlnåsagaluarpait, tamåku-
me åma amerdliartordlutigdlo
angnertusiartungitsortugssåu-
ngingmata nutångorsainerup pi-
lersitainik ilårtornermikut.
ukiut nutångorsaivfiussunik
taissartagkat Kaiiugo irångiuku-
mårnerpat? uvdlumikut angusi-
massaii nautsorssfitigiguvtigo Kå-
ngiukatdlarnaviångitdlat. sxxle su-
liagssarpagssuaitarpoiv aningau-
ssanik nålagauvfiup ingmikut tu-
niutagainik atorfigssaKartitsissu-
nik.
ilumut nunavtine nåniagsissat
nåmagsiartugkatdlo takuvdlugit
nuånåjatdlangnartaKaoK, kisiåne
suliagssat sujumut åridgssuterig.
kat aningaussatdlo akuerssissuti-
gineicartartut tugdluariiignerusa-
galuaramik.
inatsissartunut ilaussortavta
folketingime avdlanilo orutdluti-
gåt Kalåtdlit-nunåta ingmikut mi-
nistereKalernera atortulersutut
nalunaerutigineKartinago ilisima-
tineKarKårsimånginertik. taimåi-
toKaleniigsså akerdlilerniardlugo
isumaliorunångikaluarput, kisiå-
ne ilisimatineicai’Kårnigssaming-
nik piumassairarnerat ilumut tai-
måitariaKaraluartutut uvagutaoii
påsivarput. isumaliorpunga social-
demokratit folketingime ilaussor-
taussut ukiarme ministerit ilaisa
nikerarnigssånik ilisimatineKar-
xrårsimassut (taimåisimångigpat-
dle kukusimagumalo utoriratsi-
saunga). tainiåisimagpatdlo åma
kalåtdlit folketingimitut åma ili-
simatineKarKårtariakaraluarput.
kisiåne Kalåtdlit-nunåta ingmi-
kut ministereKalérnera torratdla-
taviuvoK taimaiginarKunatdlaira-
lunilo partit kikutdlunit måna nå-
lagkersuissiissunik kingorårsissu-
ngusagaluarixata. statsministeiåu-
galuaiv Hans Hedtoft tåssa rnini-
slei'igisimassai-put nunavtinik i-
nuinigdlo soivutigissairaimei’pausi-
massoK. nålagkersuinerup inu-
ssutsivdlo tunganit uvdlxxnik nag-
dliusimassunik nunavtinilo pxssu-
siussunik påsingningnermigut
grønlandskommissione pilersisi-
mavå kingornalo kalåtdlit nunåta-
lo iluairutigssånik suliaKarnigssaK
soKutigissai'iuarsimavdlugo. tai-
mailiornermigut tåssaulerpoir nu-
navta oiralugtuarissaunei-ane inuit
erKaimåtuagagssat ilåt. kisiåne
statsministeritut atorfeirartitdlune
partimigdlo ilaussortarpagssua-
lingmik sujulerssugaKartitdlune
Kalåtdlit-nunåt tamanit sagdliuti-
tuåsavdlugo pivfigssairångilalt
sagdliutxnigssånut Kanordlunit
piumåssusextartigigaluarune. ki-
ngorårtåta statsminis teriusima-
ssup Erik Eriksenip Kalåtdlit-nu-
nånik soKutigissairarnine ersser-
Kigsumik erssersinautisimångilå
sivisungitsumarmik ministeriuga-
me. matumxånale nersortariairar-
parput: suliair Hedtoftip autdlax--
nersimasså ilatsaisuivdlune nangi-
på tamatumunalo erssersitdlugo
partit isumaiiatigxngissutigissai--
tagåinit Kalåtdlit-nunåt agtorne-
KarsimångitsoK. ilumutdlume tai-
måitariaKai-poK.
statsminister H. C. Hansenip
Kalåtdlit-nunåt Hedtoftimit ki-
ngornussatut tigumilersimavå. so-
runanxe ajungeirutigssåinavtinik
isumaiiartoic nalunångikgluarpoK,
kisiåne itisumik soKutigissaringi-
nguatsiarpåtigut, ilame åma av-
dlanik nåkutigissagssaicarnermit,
sordlo lxunat avdlat pivdlugit mi-
nisteriussutut. taimåissusiatigut-
dlo påsivdluarparput. tauvalo si-
latussutse ericarsauterssorluinåu-
ngissutsilo erssersipai kingornu-
ssarsiane tuniunialeramiuk avdla-
mut ingminerminit pivfigssaiear-
neruvdlunilo Kalåtdlit-nunåt piv-
diugo sulinermut piukunauteiiai--
nerussumut. suliarissagssanut er-
Karsauterssutåinåungitsunut ilx-
nivigssuaK boligminister Johs.
Itjærbøl Kalåtdlit-nunånut mini-
sleringorpoK, ministere nutåK
utorivatdlånguixngoréraluaK, ki-
siåne nalunångitsumik suliagssa-
mik nutåmik tigusisavdlune na-
ngåjatdlangneii: ajortoit Kalåtdlit-
dlo-nunåne pissutsit pivdlugit
nangminerssortumik isumalik. au-
ssair nunavtine angalaornera ki-
ngornalo pilerssårutigissai tunga-
vigalugit taima oicarsinausorau-
gut. taigutålo: Kalåtdlit-nunåta
ministeria tusardlugo tusarne-
tauvalo aperisinauvugut nutå-
ngorsaineir tamåna aningaussat-
dlo atortitagssat autdlarxrautånit-
dle iluamxvigsumik åridgssussivi-
giixeirarsimanersut. Københavni-
xne ininistéria Nfxngmilo admini-
stratione åma nåmagtumik suliag-
ssaicarérsut ingassagtumik suliag-
ssineKarsimångrnerput? taimalo
iiutångorsainerme pissortat pissa-
riairarnerpåt ilåt, teknikikut Kut-
dlersauvdlune pissortaussoii chef-
‘■igeniøre suliagSsaiiarugtorfing-
^ine suliaicångitsortitausimavoK.
. 1951-imile landsrådertåt ataut-
Slniérxcårneråne oKausexearsima-
) V'^Sa uisåtdlangnartutitaussunik,
. 'dåne iinaica taimåitoriaramik-
iluinorsårutitut issiginenå-
n8itsunik:
»isumaliutigssissutit atortine-
Karnerat erKarsautigalugo suju-
inut årKigssutdluarérsimanera a-
migautautineirartarunarmat tai-
biaitumigdlo nalornissårnertut
ilåtigut pilersardlutik tauva
ai?gut såkortumik sujulerssuisi-
nåussuseKartoK amigautaussutut
OKautigineKarsinauvoK tåussuma-
llle isumaliutigsslssutit atortine-
kai’neråne suliaussut tanxaisa su-
Julerssorsinåusagaluarmagit. ku-
larnångilarme suliaussut inger-
OlatdluarneKarnerusagaluartut a-
ngumit taima piginåussuseKarti-
s
XX'utdligssat sigssat umiatsiårKaiiik aiXsåt tulavfiussartoK — silagigtitdlugo.
Slranden ved Iv’utdligssat, hvor al landgang foregår pr. jolle — og kun i godt vejr. Foto: P. Brandt.
3