Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 26.01.1956, Blaðsíða 18

Atuagagdliutit - 26.01.1956, Blaðsíða 18
SPORTSRUBRIKKEN timerssorneK VED UVDLORIÅNGUAK’ arssamik unangmeKåtårnerit sujugdlcrsåt. ukiup kingugdliup timerssornikut pi- simassuisa angnerssåt kingumut Kivialårdlugo. nuvimparip 9-åne 1955 Ritåne ar- ssamik unangmeKåtårnerit sujugdler- sat Ilulissane nåmagsineicarpoK ukiu- ne martllungne ingerdlåneiiarérsi- mavdlune. Kalåtdlit-nunåne tiiner- ssoKatigit kåtuvfiånit agsut nuånåru- tigårput Kitå tamåkerdlugo unang- meKåtårtitsinerput namagsisinausi- magavtigo. unangmeKåtårneK 1954-ime uper- nåkut autdlartipoK, autdlarterKårmat- dlo unangmeKataussut 22-uput. angat- dlatigssaileKincK angatdlavigssatdlo ungasingnerssuat akisunerssuatdlo pissutigalugit sineriak pingasungor- dlugo avgorparput (puljenik taivdlu- git), ingerdlåneKarpordlo ajorssartut tunuartardlutik ajugaussutdle inger- dlarKigtardlutik (cupturnering). K’aKorlup Nanortagdlivdlo erKait pulje I-imik taivavut, Arsungmit Si- simiul ilångutdlugit pulje II-mik ld- salo Avangnå pulje III-mik taivdlugo. K’aKortume iliniartitsissoK K. Han- sen pissortaralugo Kujatåne unang- meKåtårnerit 1954-ime aussaunerane nåmagsineKarput. NarssaK K’aitortor- dlo ilamingnit arssatdlaraingnerusi- maivissut nalunångilaK, tarKavanilo naggatårutaussumik unangminerme NarssaK K’aKortumut ajugauvoic 3—2, nauk K’aKortOK ajugaussugssa- tut ilimagineKarnerusimagaluartoK. pulje Il-me Arsuk Påmiutdlo aju- gaussugssaerukamik tunuåinartaria- Karput. unangmigamik ajugaussoKar- simångitdlat tamarmik atauserårdlu- tik. tauva nalunaerfigineKarput uv- dloK taissaK nagdlertinago unanginer- Kisassut. angatdlatigssaKånginamigdle tamåna nåmagsisinausimångilåt, tau- valo avdlatut iliorneK saperpugut, tu- nuartinarpavut. aussaunerane manitsormiut Sisi- miunlput ajorssardlutigdlo 3—2. ki- nguningua „Nup“ 2. holde åma tåvanlput ajorssardlutigdlo 5—1. pulje Il-me unangminerit kingugdler- såt Nungme pivoK, Sisimiut „NCik“- vdlo 1. holde. unangmineK tåuna taissariaKarpoK unangminerit piku- narnerpårtaisa pisanganarnerpartai- salo ilagigunarmåssuk. sisimiormiut mardlorårput nungmiut sule sussår- tut, nungmiutdle ajugåuput pingaso- rårdlutik ardlatik mardlorårtut. — Kujatåne unangmeKåtårnerit kingug- dlersåt åma Nungme unangmissuti- gineKarpoK. novemberip 11-åne nar- ssarmiut nungmiutdlo unangmiput. unangminerdle tåuna pisanganarpat- dlångilaK „Nuk“ ajugaorujugssua- Kingmat 15—4. ajoraluartumik aussaK sujugdleic pulje III iningitsorpoK mæslingerto- Kalernera pissutauvdlune. tåssane unangmeKåtårnerit Ausiangne ili- niartitsissumit Ebbesenimit sujuler- ssorneKarput. pilerssårutit maligdlu- git ingerdlåneKarput, igdloKarfitdle sule „umassut“ pingasuinångoraluar- tutdlo mæslingertoKalerpoK. amiåku- lersut tåssa Ausiait, Ilulissat K’utdlig- ssatdlo. aitsåt 1955-ime unangmeKå- tårnerit inårneKarput. sujugdlermik tusarpugut K’utdligssat Ilulissanlsi- massut ajugauvdlutigdlo 3—2; kingu- ninguale påsivarput Ebbesen siani- gissaKartinago unangmisimassut, tai- mailiorusugpatdlångikaluardlutalo u- nangmineK unangmeKåtårnerme naut- sorssutigineKåsångitsoK aulajanger- parput. — tauva iluliarmiut K’uldlig- ssiartineivarput ilimagissardlo unior- dlugo ajugauvdlutik 3—2. kinguni- ngua Ausiait Ilulissiarput ajorssar- dlutigdlo 7—0. unangminerit kingugdlersåt sordlo taineKarérsoK Ilulissane unangmissu- tigineKarpoK. ilimagissamit pisanga- nångineruvoK. „Nuk“ ajugaorujug- ssuarpoK 17—1. taima unangmeKåtårtitsineK kingu- mut Kiviåsaguvko isumanarpunga nu- tåmik autdlartitsinigssaK pilerinariåi- nartoK. ajornartorsiuteKartarsimaga- luarpugume; angalaniarneK, arssauv- figssaileKineK, ilame nunaKarfit ilåi- nc arssauvfigssaicångivingneK, ani- ngaussagssaileKineK, —- ilåinait tait- siåinardlugit. månale påsivarput tai- ma unangmisitseKåtårneK ajornångit- SOK. unangmisitseKåtarneritdle namag- sineKarsinaunerånut ikiutdluarsima- ssut Kutsavigissagssavut ardlaKarput. landsrådip aningaussanik tapivfigisi- mavåtigut angalanerne aningaussar- lutit agfait timerssoKatigit kåtuvfiå- nut akilersinaulersitdlugit, agfait ti- merssoKatigigfit nangmingneK akiler- tarpait. åma tipcrdlune erKuiniarner- ne isertut pigssarsivfigilårsimavavut, kisalo pissortaussut sulivfeKarfingni- lo pissortaussut påsingnigdlutigdlo ikiukumassåinarput. tåssunga tungatitdlugo tåingitsoru- mångilara måna: timerssoKatigit kå- tuvfiåne pissortaussugut påsivdluar- simavarput nunavtine ukiune måku- nane sulissugssat KanoK pissariaKar- tigissut. timerssortartut amerdlaner- ssait aulajangersimassunik suliaKar- tuput, angalagångamigdlo suliartik KimagkatdlartariaKartarpåt, ilanikut kigsautiginartumit sivisunerussumik KimagsimassariaKartardlugo. sordlo sisimiormiut taima misigissaKarput Nungmikamik. sap. akunera migssi- liordlugo månérérdlutik angerdlar- tugssångoraluartut mæslingertoKaler- poK, lvåumatdlo sivnerdlugo månita- rianarput. taimaingajagtunik åina au ssaK autdlartitat Nungme atautsimi- neråne pissoKarpoK. pisimassut tai- måitut timerssortartut pissortaussut tungånit issiginerdlungneKartilersi- nauvdluarpait. tåssungale tungatitdlugit Kavdlunåt kalåtdlitdlo arssåutartue migssinger- suteriartigik. „Nuk“ unangmeKåtår- nerme sujugdlerme ajugauvoK pinga- soriardlune unangmivdlune. danskit arssåutartue ukiumut mingnerpåinik 20-riardlutik igdloKarfingne avdla- miunut unangmissarput, ilame piko- ringnerit 40 migss. unangmissarput. tåukua unangminerit agfait igdloKar- fingme avdlame unangmissutaussar- put, tåssa arssåutartut Kavdlunåt ilu- tigut 20-riardlutik igdloicarfingnut avdlanut unangmiartortarput, sulil° ilarpagssue nunanut'avdlanut unang- miartortardlutik. kalåtdlip timerssor- tartup kigsautigissaisa angnerssarat — sordlo åma nunane avdlamiut tai- måitut — igdloKarfingnut avdlanut angalanigssaK inusugtoKatit tåssani- miut unangmiartordlugit. isumaKar- pungalo angalaneK atauseic mardlug- dlunit (tamatumunåkut ukiut mar- dluk ingerdlaneråne) ingassagissag- ssåungivigsut. taimåitumik pissor- taussut sågfigiumavåka: inusugtul ikingutitik ilagalugit igdloKarfingnut avdlanut unangmiartorumagångata påsivdlugitdlo ikiorniartarniarsigik. pissortauniartugut sapingisavtinik angalanerit Kaningnerpåt sivikiner- påtdlo sulissutiginiartarsimavavut. åmale timerssortartut inusugtut OKarfigiumavavse: aulajangiuniar- siuk timerssorneK sungivfivtine su- liagssarigavtigo. saplngisamik uvdlui- narne suliarissamut ajoKutautinavér- sårtariaKarpoK. arssåutarfingme ili- niartarpat dommerip aulajanginera nåmagissariaKartaragko. tamåna sut- dlivingne ilerKuliuniaruk. nålagari- ssavit aulajanginere nåmagalugit atorniartarniåkit! naggatågut tåingitsorumångilara ti- merssoKatigit kåtuvfiåne pissortau- ssugul nuånårutigigigput nåmagig- taitdliortunik tusagaKarneK ajunga- jagkavta, tamåname påsissutigissa- ravtigo årKigssussinerput amerdla- nertigut nåmagineKartartoK. sujuler- ssorniagarputdle angnertujånguvoK, inuinaugavtalo kukujuitsungilagut. kukussutaussartutdle påsissartagka- vut iliniutigssåinåuput. arssarnerup ingerdlatineKarnera pivdlugo nåma- gigtaitdliutit mardlugsuit tigusimava- vut, paitsornermigdle pissutexarne- ruput. nalerKiinerusorinarmatdle „Ti- merssorneK“me normume tugdlerme naicitugssame erKartorncKarumårput. TimerssoKatigit kåtuvfiat sivner- dlugo arssamik unangmeKåtårnerit nåmagsinerånut ikiusimassut tamai- sa Kutsavigåka. Jørgen Chemnitz. FODBOLDMESTERSKABET VELGENNEMFØRT Et tilbageblik på sidste års største begivenhed indenfor sporten — fodboldturneringen Den 9. november 1955 blev den første fodboldturnering i Vestgrøn- land afsluttet i Jakobshavn efter at have gået i to år. Fra Grønlands Idrætsforbunds side er vi meget glade for, at det lykkedes os at gen- nemføre et sporlsarrangement, der dækker hele vestkysten. Turneringen begyndte i foråret 1954, og da turneringen startede, var der 22 hold, der deltog: På grund af de vanskelige trafikforhold og lange afstande, der gjorde turene meget dyre, inddelte vi kysten i tre puljer, og turneringen skulle afvikles efter cupsystemet. Pulje I omfattede .Tulianeliåb og Nanortalik distrikter, pulje II fra Ar- suk til og med Holsteinsborg og en- delig pulje III Diskobugten. Med lærer K. Hansen, Julianehåb, som leder blev pulje I spillet færdig i løbet af sommeren 1954. NarssaK og Julianehåb viste sig at være de andre deltagere overlegne, og i slutkampen vandt NarssaK overraskende over Julianehåb med 3—2. I pulje II måtte Arsuk og Frede- rikshåb gå ud af turneringen, da de ikke kunne finde en vinder. De spil- lede uafgjort og fik en tidsfrist på 2 uger til at spille en omkamp. Men trafikforholdene tillod ikke dette, og så mente vi ikke, der var andet at gøre, end at lade de to klubber gå ud. Midt på sommeren var Sukkertop- pen en tur i Holsteinsborg og blev slået med 3—2, og da „Nuk“s andet hold lidt senere var i samme by, kom de hjem med et nederlag på 5—l.-— Den afsluttende kamp i pulje II blev spillet i Godthåb mellem Holsteins- borg og „Nuk“s første hold. Denne kamp måtte fremhæves som en af de hårdeste og mest spændende i hele turneringen. Holsteinsborg førte med 2— 0, men „Nuk“ vandt knebent med 3— 2. For at afslutte sydkredsen var NarssaK i Godthåb den 11. november. Denne kamp blev ikke så spænden- de, idet Godthåb vandt så stort som 15—4. Pulje III blev desværre ikke spillet færdig sommeren 1954 på grund af mæslinger i Diskobugten. Der ledede lærer Ebbesen, Egedesminde, turne- ringen. Det gik planmæssigt, indtil der kun var tre byer tilbage, og det var K’utdligssat, Jakobshavn og Ege- desminde, og så var det som sagt mæslingerne, der kom og sagde stop. Først nu i sommer blev pulje III spillet færdig. Først var K’utdligssat i Jakobshavn og vandt med 3—2; men det viste sig, at dysten spilledes uden turneringslederens viden. Den blev derfor erklæret for ugyldig. — Så var Jakobshavn i K’uldligssat og slog hjemmeholdet uventet med 3— 2. Lidt senere var Egedesminde i Ja- kobshavn og blev slået med 7—0. Finalen fandt sted som før nævnt i Jakobshavn. Den blev ikke så spæn- dende som ventet, idet „Nuk“ viste sig at være Jakobshavn overlegen. — Sejren blev på 17—1. Når man nu skal se tilbage på den- ne første fodboldturnering, så synes jeg, at det kun opmuntrer til at starte en ny. Vi har godt nok haft en del vanskeligheder at kæmpe med. Tra- fikforholdene, dårlige baner, ja, nogle steder slet ingen fodboldbaner om sommeren, økonomiske proble- mer — blot for at nævne nogle. Men nu har det vist sig, at det er muligt at gennemføre en turnering, der dækker hele vestkysten. At det overhovedet lykkedes os at gennemføre turneringen, skyldes INGER mere end 100 år verdens- mærket 1 symaskiner. ukiut 10G sivnerdlugit silar- ssuarme merssorfik piuma- ssauvdluartoK. Symaskiner til alle formål merssorfik tamanut atorsinaussoK SINGER CO. SYMASKINE Aktieselskab, Amt. 8 Kbhv. Også De kan få blændende hvide tænder med MACS, som desuden giver Dem en vidunderlig ren fornemmel- se i mund og svælg — tak- ket være den friske smag og den specielle sammen- sætning som kun findes i MACS. ivdlltaoK MACS atortarugko kigutitit Barao- rigsivdluarsinåuput, åmåtaoK Kamgup ilun- ta torKussåtdlo sukuluinerat misigisimåsa- vat — ltarngup ilua tiplgialaoK suvia- långuardlunel tåssame kigutinut saligut MACS ingmikut itunik avdlano pincKarsi- nåungitsunik akoKarpoK. En gros: WILLY RASMUSSEN & Forhandles af niorKutigineicarput; „OLE‘‘s VAREHUS, Godthåb. Nuk. HOVEDVAGTSGADE 0 o. KØBENHAVN K. 19

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.