Atuagagdliutit - 05.04.1956, Blaðsíða 9

arnaK erKumitsoK
nirs. Josephine Peary tomivoic.
nkiut 92-it inuvfigerérdlugit nåmagti-
Pok, matumalo sujornagut ukiut mar-
(lluk Kångiutut sivfissane napigatdlar-
dlugo nikisaersimavoK. tamatumale
sujorna angalavdluartarérnikuvoK.
arKa umajuåsaoK, sordlo nunap åssi-
ngane ardlalingne Nordpolip navssår-
tuata Robert Pearyp tikisaine takune-
KarsinauvoK. tamåssauvoK „Josephine
Bræen“ kangerdlugssuanne Indepen-
dence FjordimitOK Kanga nunat issig-
tut nunalerusiorneKarneråne nalorni-
nartorsiutausimagaluaK: ikerasauner-
dlune imalunit igartartunerdlune ike-
•'asausorineicartumik matussisimassoK
nnalunit sunauva?
apentut téuna Kangale påsineKarér-
simavoK, uvdlut tingmissartut inger-
dlaordlualerfisa apei’Kutit taimåitut
tåkuterKigtugssaujungnaerdlugit aki-
ssutigssaKalersipait, kisiåne Kanga
apericut agssortussutausimagaluaru-
iOK soicutiginartoK.
nars. Pearyp arica uvirae ilisima-
ssagssarsiortarnerinut åtaveKarneru-
PguatsiarpoK. tåukua ilåinut pingasu-
Put ilaussarpoK, unharssuarnutdlo
dauvdlune Kalåtdlit-nunåliartarsima-
galuarujoK uvinilo mardloriardlune
napitarsimavdlugo. Thuleme eskimu-
nit sule erKaimaneKarpoK, nauk encai-
Piangnigtut amerdlajungnaeraluartut.
kisiåne „ilernue periausilo erKumit-
sut“ 1910-me Thulemut pinivtine OKa-
Pigtuarsiarinerussarpavut. pingårtu-
mik erKumiginiarneKartarpoK ingmi-
Put evKiarumatunerssua. ilisimassag-
ssarsiortut Bowdein hayme månåkut
d'hulep nutåp kigdlinguanitume igdlo-
Parput. tåssanitdlune påne Marie Ar-
PakitsoK taineKartarloK „Snow Ba-
Py“mik erniarå, måna arnaussoK atar-
Pinarpalugtumik pissusilik sorssung-
Perup nalåne Kalåtdlit-nunånut tu-
Pgassunik suliaKartugssauvdlutik ing-
Piikut atautsimititalianut ilaussoK.
mrs. Pearyp pingårtumik evKilui-
Piarnermigut eskimut tupigusortita-
rai. „asulerssuaK“ sordlo OKartartut.
s6rdlo uvinilo najugkamik initånitita-
KarsimavoK nåpartamik petroleup pu-
kuanik imermik imalingmik. imermik
nigdlertumik imaKarérsoK unaivik
mardloriardlugo Kalatitdlugo kissar-
tulertarsimavå, tauvalo ikissarsima-
vok tuvine tikivigdlugit imermilerdlu-
ne. kingornatigut niai’Ke tamåt assag-
tarsimavå „agdlame nutsane ilångut-
dlugit“. kisiåne pasitsåuniartalerpåt
uvfarumatunerssuane nangminérdlune
Kuilertagikujortarå „issigingnårtOKa-
rumanerme ajordluinarmat“. uvfarni-
arångame angutit arnatdlo Kinuvigi-
ssarpai tamaisa aniarKuvdlugit.
taima pulårtut anerKuneKardlutik
KinuvigineKartarnerat inuit ilerKuinut
atångilaK, taimåitumik utorKartåt
SorKaK isumerpoK tarKamane KanoK
pissonartarnera påsiniarumavdlugo
umassut piniagkat Kanigdlinigssånut
akornutåusangatilerdlugo!
imaitdluarsinauvorme inuit naggu-
vcKatigit pissusinit avdlaunerussunik
iliuseKartut „silarssuaK taKitsisagåt“,
tamåna tamatigut aitsat piniagkanik
saperssalerfikut takuneKarsinaussar-
dlune.
soruname ukiugaluarlOK „Massa
Piuli“p evKiarumatdlernigsså SorKaup
utaridnalerpå. nåpertuleriaramiuk ki-
ssitdlivdlune’ arnaK iserfigå.
påsinarsivoK issigingnårtoKaruniå-
nginine ilungersortumik ilumut piu-
massarigå. agdlame nåpartap iluane
navdlune peKitdlugit åparterneruvoK
niaKua kisime nåpartap sinågut nui-
salerdlune. åmalo OKaulsit såkor tut
aniatipai påsitiniardlugo SorKaup pu-
lårnigsså kingusingnerussariaKara-
luarmat. SorKaK iriiminit nikingitsia-
raluarpoK una isumaminik avdlångor-
titsisasoralugo. Kimagunigssaminigdle
piumassaKardlune OKauserissai sukag-
kalugtuinarmala aninarpoK. soruna-
me uningåinarsimasinaugaluarpoK,
imaKale tamåna arnap KanoK iliorne-
ranik soKutigingningnertut issigine-
liåsagaluarpoK.
kingorna uvia Piuli OKarpoK nulia-
me tamatumane piumasså kikunit ma-
lingneKartariaKarnerardlugo. tamatu-
ma kingornagut kialunit påsiniara-
luångilå suna pivdlugo inuit nautsor-
Tuberkulosimik passussinerup nutanguatdlautai
nåpåumik tuberkulosimik påssussi-
ssarnerme, nakorsat sujumukardluar-
nerånut påsissutausinaussut ilagiv-
dluarpåt: i nup pilagtainikut suliari-
neKartugssap utorKåussusia •— Kavsi-
nik ukioKarnera — aperKutaujung-
naersimangmat.
naliytine nåpautip tuherkulosip aju-
gauvfiginarneKarneranut, Kanganit
angnerungårtumik kalåtdlit peKatau-
nigssartik påsisimagåt erssernigpoK.
taimåitumik kina ajuteKartoK påssu-
neKarnigssaminut isumavdluardlune
neriugdlunilo luniukumassarpoK. tai-
mailiusavdlunime tungavigssaKar-
dluarpoK, sapingisamik perKingneK
utertiniartariaKarmat. amalume na-
korsat pitdlarKigsiartuinarnerat, så-
kugigsiartuinarnerat ikiutigssarigså-.
riartuinarneratdlo neriuteKarfigine-
Kariartuinartut pet-Kigdlune suliner-
lerutinavérsårnigssånik apereut? tai-
htanikugssamut soiuitiginérusimåsa-
nerdlune? imaKa imaKalo någga. u-
ngalulersuinigssardle pissariaKångit-
sdrtugssåungilaK, 5ma suliagssaK
angisoic akisordlo. tugtutitaoK påri-
ssariaKångitsortugssåungitdlat nauk
J’HaKa ukiup ilagut angnerussukut
Ingmingnik angalaortåsagaluardlutik.
ama ikiorteKartariaKåsaoK, tamåna
kularutigssåungilaK. tugtuteKartutdlo
danutait nulia Kitornailo? taima avi-
^garusimatigissume najugaKarnig-
ssait Kanorme-tauva igisavåt pingår-
fnrnik ukiunerane? itortik ikiortålo
'Oialunit ikiortai kisisa avingarusima-
Ssume ukisitardlugit nangmingneic nu-
•laKarfingme inulingmlkumanerusa-
nei'dlutik, kalåleic itsartut kiserdlior-
•'ermik sungiussisimatigiungnaersi-
'Oangmat?
higiuteKarneK savauteKarnertut pi-
ssuseKarunångilaK. avdlatut itunik
akiomiagagssaKångitsorunångilaK,
nauk imaKa savauteKarnerme tugtu-
CKarnermilo ingmikortortat åssigi-
ssuteKarfiussut ardlaKarsinåusagalu-
aitut- savauteKarneK ajornartorsiutig-
ssaKarfiUV0K; naugdlo savautigdlit
uvdlumikut amerdlanertigut nunarKa-
igigtardlutik ikioKaligigtardlutigdlo
pgaluardlutik mikissungitsunik aki-
°! n^agagssaKarput. tugtuteKarnerme
aJornartorsiutit akiorniagagssatdlo
sagdlaitsumik OKåsagåine angnikine-
“Sunångivigput.
tugtutit inussutigssaisa nunavdlo
^ ngaisigut Kalåtdlit-nunåne ilima-
^autit Norgemingarnit ajornerusimå-
^gikaluarpume. misilinerme pissor-
sm-tltaK kalåleic Jens Rosing, måna
nigivfejjardhme DanmarkimitoK,
li ars*mayoK Kalåtdlit-nunåt ardla-
^tssuarnik nunartaKartoK — Kanger-
'gssuarmit kujåmut — tugtuteKar-
figssatut piukunartunik. Jon Eira,
Rosingip kingorårtigigatdlagå, misili-
nerup autdlartineranitdle suleKatausi-
massoK nangminerdlo inunine tamåt
tugtuteKarnerme sulisimassoK, Fin‘
markenime Norgemitume, taimainga-
jagtunik oKauseKarpoK. oicautigissai-
sa ilagåt Kapisigdlit tunuåne Kangei--
sunermit kujåmut kimut Ameragddp
ei-Kånut tugtulCKarfigssatut piukuna-
KissoK, tugtutdlo ikingeKissut tamåne
kinguågssiordlutigdlo umassusinauv-
dluartut. — tamatuma tungågut tåssa
lcularutigssamik pigssaKarunångilaK-• •
■k
månarpiaK Itivnerane kalåtdlimik
inusugtumilc iliniartoKarpoK. Johan
Nielsenimik ateKarpoK 18—20-nik
ukioKardlune Kutdligssarmiuvdlunil°-
sujorna iliniartugssai;siorneKarmat si-
samat nalunaersimåput, Johanile kisi-
me piukunartorsiarineKardlune tigu-
neicarsimavoK. ukiut ardlagdlit ilinia-
riardlune tugtutinik pårssissungorsi-
nauvoic NorgeliartineKarsinauvdlunilo
iliniagkane ilancigkiartordlugit. ili-
niartunermigut misilinerme peKatau-
nine nuånarilersimavå ----------. Kri-
stian Ludvig kapisilingmio ikiortauv-
dlune sulissuvoK; ukiune mardlungne
Itivnerane sulisimavoK, tugtutilingor-
nigssamigdle isumaliuteKångilaK.
naggatågutdlo — kukusasimångila-
gut oicåsaguvta tugluteKarnerup mi-
silingneicarnera kikunit tamanit aju-
nginerpånik kigsåuneKarnerardlugo.
kalåtdlit nuånårutigahigo Kujagåt nå-
lagauvfik suliniardluartungmat kalåt-
dlit inutigssarsiulit tungaisigut Kag-
fagsarniardlugit. neriutigiuminardlu-
nilo kigsautigiuminarpoK tugtutCKar-
nermik misilineic lcaicugo inutigssar-
siumik nutåmik akilersinaussumigdlo
kinguneKarsinaujumårtoK —.
mut uterumassune, ajoKuteKalersori-
ssune saniorKuneK ajornavingmata.
iluaKutaunerpaussugssauvordlo ajo-
KuteKalersorissoK piårdluinartumik
nakorsanut takulikune tuniukunilunit
pissarinerussumik suliarineKarsinau-
litdlune.
maunalo tusariartigo inuit tuberku-
loseKartut perKigsitiniardlugit nakor-
sat sulisinaunerata sujuariautaisa ilåt.
Koldingime tuberkulosimik påssu-
ssissarfingme nakorsaunerussoK dr.
med Axel Sloltved „Fredericia Dag-
bladet“me agdlagaKarsimavoK 17. ja-
nuar 1956 ima:
„KangaunerussoK isumaKartarput
tuberkulose inusugtunut navianarne-
russoK. kingusingnerussukutdle isuma
tamåna avdlångorpoK utorKauneru-
ssunut navianarnerusinaussoK. måna-
le påssussissarnerme periausigssaic
nutaunerussoic påsineKarpoK pingår-
tumik nakorsautit nutåliaunerussut
atulernerisigut. matuma sujornagut
isumaKartarput, inuit tuberkuloseicar-
tut 50 sivnerdlugit ukioKartut pilag-
tainikut suliarineK ajornartut. månale
70 — Kångerdlugitdlunit -— ukioicar-
tut iluagtitdluartumik pilagtainikut
suliarineKartalerput. nakorsautitdlo
nutåliaunerussut 80-inik ukiulingnut
Pei-Kigsissutauvdluartarput. utoricait
tamåko suliarisavdlugit nuånarivig-
tarpara, påssuneKarnermingne nuå-
nårutigssamingnik misigissarmata.
måna isumaliutigårput igdlut utor-
Karnut inigssiaussut tamaisa angalav-
ligissalerumavdlugit misigssuivfiga-
lugit suliagssausinaussunik“.
A.Kr.
ssorsinaussåinit amerdlanerparpag-
ssuariardlune uvfartarnersoic.
taima påsigssåungitsumik taimailio-
rusungnerssua nalcrisarniardlugo si-
kutaminerpagssuit ilulissanit piarne-
Kartut ingassavigtarsimåput!
mrs. Peary Amerikamitdlune akuli-
kitsuararssuarnik KeKertånguame
Eagle Islandime najugaKartarpoK
Mainesip sineriåne, låssanititdlunilo
tusalerpå kisame uvime Nordpole a-
ngusimagå.
taimane anorerssuarsimavoK angat-
dlaviungitdluinardlune, taimåitumik
Nordpolip kisame likineKarnera silar-
ssuarme tusartiterneKarersordlo ait-
såt uvdlut mardluk Kångiutut mrs.
Josephinep tusarpå. Pearyp sisama-
riardlune angalassarnermine timimi-
nut nennutdlugo nagsatariugå ameri-
lcamiut erfalassuat nuliata merssuga-
rå. aitsåtdlo 9. april 1909 Pearyp
anguniagkane anguvå.
Peter Freuclien.
KRAFT og VEtSMAG
tilgryde og pande
pujortarneK ajoruvit
sukulugssamineK misileriaruk. lupasivigissar-
tagkavit pigå.
pigingneuatigit HEI\M. KRRGER autdlarnerneKarput 1805-me
9