Atuagagdliutit - 05.04.1956, Side 21

SamborssuaK Kernertoic
(agdl. Kelvin Lindemann)
Gronstedt angutérånguvoK puala-
sok Sverigip kujatane skånemio, ar-
ssaK-kumimut atissanik eKitersima-
Ssunik Kalipaivfigisimassumut åssi-
nguvdluinartoK. „akak Calle", taima
sineriangmiut taissarpåt, ilame nuåna-
rineKaKingniat. ukiut 40-t Afrikap ki-
ta ta sineriåne Guldkystenime tuluit
nunasiåne najugaKarsimavoK sumik
perdlasingivigdlune, måssa tulungnut
inugtångorumånginine pivdlugo i<av-
sinik ajornartorsiuteKartarsimagalua-
Kalune.
— svenskit kungiånut inugtaugåine
inuneK tamåt taimåituartariaKarpoK!
Gronstedt oKarpoic KaerKUSsanilo pun-
simik imigagssånik tuniorardlugit. i-
migagssaic tåuna ingminut atsiutdlune
Gronstedtimik atsersimavå, piumassa-
risiraavålo Accrame imerniartarfitu-
aussup imigagssaK tåuna niorKutigi-
saga.
uvanga Kavdlunåjuvdlunga Afrikap
kitåne Guldkystenimut pigama Gron-
stedtip patdligtailissarssuaK KaKortoK
Christiansborg Kimerdlortipå. pat-
dligtailissaK tåuna Kavdlunåt taruava-
ne nunasianaratdlarmata nålagkersui-
ssuisa ukiune 200-ne najugarisimaga-
luarpåt, månale tuluit guvernøriata
igdlugå. uvanga Christiansborgip 0Ka-
lugtuarissaunera' Gronstedtitutdle na-
lungitsigåra, patdligtailissardlo uvfa
svenskit sanårigåt, taimåitoK åiparma
tamåna erKåingitdluinarmago påsiva-
ra nuånårtinlnardlunga taimailiortoK.
Gronstedt sumikaluarångatdlunit
kivfåta negererssup Kiinångisåinarpå.
kivfan tåuna ilaisa Sambortorpåt,
svenskivdle atérminik Gronstedtimik
taigorpå. sanilerigdlutik tugdluångita-
raluaKaut: GronstedtiminérarssuaK
angmatdlorik, Sambulo angutissår-
ssuaK inuserigsoK timigeKissordlo ku-
ngujugssaerutugsséungitsoK. Sambo
muarnakuvoK pingasunigdlo nuliaKar-
dlune.
— atéra Gronstedt okravaråra,
svensken onarpoK. Kernertut taima
pissarpåt pissartap kivfaritigalugo
ikingutigivdluaga, pissartardlugoK
kivfaritigalugo ikingutåta kisime upi-
ssusinauvå.
KularissagssåungivigpoK Sambup
/ åkak Calle nuånarivdluarå tamatigut-
dlo ilumortumik perKUsersuitsumig-
dlo kivfartuniara. tikikama aKaguane
uniikut imerniartarfingme unuarsior-
tarfingmériardluta nianungunermit
sunata uvdlåkut Grdnstedtip anérsuar-
tarfianukåvugut kavfisoriartordluta.
taikunga perianaugut Sambup kavfi-
sorfik pujulårtuatsiarssuaK tiguvdlu-
go utandgåtigut. tikikivtinilo svenski-
supalårtorssuvdlune pilerpoK:
— kåkak igpagssaK unukut nakor-
Kånguatsianause!
Guldkystenime nernertunik KaKor-
nigdlo ingmikortitsineKångilaK. nitig-
tarfingme Kernertut Kanortutdlo ner-
rivingme igsianatigigtarput. taimåi-
tordle mamiatsautigineKarsimavoK
Gronstedtip SamborssuaK imerniar-
tarfingmut ilagisimangmago — tåssa-
me Sambo imerniartarfingmlssutigi-
savdlugit nalernutunik atissanarsimå-
ngingmat; pingårtumik negerit inii-
sugtut nålagkersuissut agdlagfine a-
torfenartut mamiatsangnerpausimå-
put. negerit tamåko agdlagfingmiut
kiagtorsiutinik naitsunik Kardligta-
lingnik kussanavfåringnik atugkersor-
simåput seninermut pinavérKiimik na-
sardlutik, OKatdliputdlo pissartatdlu-
nit kivfatik imerniartarfiup silatånut
bilimik kigdlingånut Kimagtarait.
Gronstedtivdle tamanga ujardler-
dlune inatsisitOKaK navssårisimavå,
tåunalo najorkutaralugo okravap nå-
lagkilo aungmingnik taortigéKatigig-
simassup, nålagke sumilunit maligta-
riuåinarsinauvå.
tamånalume KuiagineKatdlåraoK, si-
nerissamime kikutdlunit nalunging-
måssuk Gronstedt Sambulo KanoK
ilivdlutik aungmingnik taortigénali-
gigsimassut!
uvdlut ilåne Grdnstedtip tamatu-
minga OKalugtupånga:
nangatsiarssuångorpoK Gronstedt
Afrikamut pisimangmat telegrafistiuv-
dlune. autdlarKåumutdle nuna tikita-
ne nuånarisimavå. ardlaleriardlune
sulivfigssarsissarsimagaluarpoK sivi-
sumigdle atassarsimanane, tåssa sven-
skinut inugtaujungnåerumånginine
pivdlugo soraertarsimagame. naggatå-
tigut cacauimik pisiniartartutut As-
liantip avangnånut autdlartariaKarsi-
mavoK. atorfigtåva usorissagssångit-
dluinarpoK, tåssame ornigå någdliung-
navigsumik kiagtorssungmat, ama su-
liå iluanårniutåusavdlune nalorninar-
tortanarpoK. negerime tumerparpåt
atordlugit nalunaerfigissaKåtåutar-
nermikut cacauip akiata avdlångorar-
nere pisiniartartunitdlunit ilisimane-
russarmatigik.
Gronstedtile kiagtup orpigpagssui-
sigut narssarssuisigutdlo ingerdlaoru-
jortOK pingasunik sisamanigdlunit
nangmagtoKardlune, iluanårniarnig-
ssamut sianivigsungilaK. ilame radio-
mik nagsatanarpoK, taimaingmatdlo
Londonime cacauip akiata avdlångo-
rarnerinik nalunaerutaussartut tusar-
nårsinauvdlugit.
unuit ilåne Gronstedt ilernumisut
kiagtup orpigpagssuinc erKumitsune
angalaorame avKUsininguame mingu-
ssarssuit aKigssitut agtigissut tuping-
nåinavigsunik nagssussagdlit nuliar-
tut sanerKuavdlugit, pilutarssuarnilo
pulateriårssussat sisamaviléreatdlo
unerKigsårdlutik Kamassut sanerKuav-
dlugit, naggatåtigut kungiarnat ilåta
igdloKarfianut kugssup sinånitumut
pivoK.
ilernussoK maligdlugo kungilo ing-
mingnut tuneKatigéréramik Grdnstedt-
ip påsilerpa sunauvfa tamatuma ernå-
ne takornartåungivigdlune. — igdlo-
Karfinguame tikitamine erKardleKar-
mioroK. tåssa måssa Sambo, nangmi-
nen åma skandinåviarmio, Gronstedl-
imik atilik.
Sambup bibilitonaK nivtarpå, ukiut
untritigdlit ardlanalersut ilanutarit
kingormissarisimassåt. bibile tåuna
1715-ime svenskip Christiansborgime
såkutunut nalagaussup ernerminut ne-
gerimik anånalingmut tuniusimavå.
bibilip autdlarKautåne Kupernerne ag-
dlangneKångitsune ilanutarit onalug-
tuagssartåt erKartorneKarsimavoK —-
svenskimingånit åiparit 20—30 avKU-
såriardlugit SamborssuaK KernertoK
tikisimavdlugo. autdlarnåumut ilaKU-
tarit kristumiusimagaluarput kingor-
nale muamåkungorsimavdlutik, Sam-
borssuardlo KernertoK nangmineK pi-
ngasunik nulianarpoK. bibilime ag-
dlagsimavoK Kanga Samborssup nulia-
ne katitarsimagai. Sambo nangmineK
aumarutigssanik Kernaringnerpånik
Kiperugkatut issikonarpoK, taimåitor-
dle arnata nalåtigut bibilime ima ag-
dlagsimavoK: Kernertumik nulialik!
Grdnstedtip navsuiautigssaKartingi-
kaluarpå KanoK ilivdlutik Sambulo
erKardleringnerdlutik, isumaKåinar-
pordle ungasigsorujugssuarmik er-
Kardlerigsimavdlutik.
-— kivfartårissariaKarparmale, Sam-
bo onarpoK — nangminerme ilaKiitat
sulissutdlugit avdlåinartut tigdlipår-
figitigineK ajornartarput.
Gronstedt erssernigsumik akingi-
kaluardlune OKåinarsimavoK upernar-
nigssåta tunganut takorKaratdlaru-
mavdlugo. soruname Sambo pakatsi-
kujugkaluarpoK — upernarmatdle uv-
dlut ilåne Sambo Grdnstedtip naut-
sivianut tåkupoK nuliane pingasut
mérKanilo arfinigdlit nagsardlugit.
erKardline kivfartuninardlugo kilomé-
terit 600 angalaorsimavai.
ukiune tugdliussune Samborssup
Gronstedt angalanerine ilakåtåriuåi-
narpå.
taimanernit ukiorpålugssuit Kangiu-
tut Sambup Grdnstedtip inunera å-
nåusimavå. taimane nunautilingme
cacauigssanik nautitsissartume Fre-
densborgip igdlussårssuata ernåne
Accramit 100 lun-tut ungasigtigissu-
mltume tikerårsimåput. Gronstedt
nunautiligdlo niuvernermut tungassut
pivdlugit oKaloKatigériardlutik neri-
lerput.
negerip nunautigdlip aulisarnermut
ministeriaKarfingme atorfigdlit su-
ngitsunguanik sorssuagkiaringning-
nerat målårutigå. ministeriaKarfiuv-
ngoK pissortara busknegerit ilåt a-
vångarnisaK tatigissagssåungitsoii. o-
KalugpalarpoK nuliame ilåt ivsatsiåi-
nånguaK ajunangajagsimassoK umia-
rissamik kugssuåkortitdlune imermiu-
tarssuarmit ikasarujortumit kinguti-
neKarsimagame. nerssutit tåuko erKig-
sisimatitåuput, aulisarnermutdlo mi-
nisteriaKarfingmit neriorssuisimaga-
luarput imerraiutarssuit timerpasing-
nerussumut ungorumavdlugit taimai-
liorsimanatigdle!
umiarissap kinguvfia nunautigdlip
Gronstedtimut takusartiniarpå, kug-
ssuarmukarputdlo Kuvnerartarssup
narnane narssaumanikut ivssorigså'
kut kugtumut. pilertornerujumavdlu-
tik KuvnerKap ivnaisigut ivnartordlu-
tik atertersimåput orpigkanik orpér-
Kanigdlo nagguvigisimassukut. nar-
ssåtsiamutdlo pinigssamingnut méte-
rit ardlaKångitsuinångoraluartut
Gronstedt tigumissane kångartorat-
dlartitdlugo nåkarpoK ugsigpårssup
ivigartortup Katigånut tugdlune, nag-
ssuata igdlua sanerKaminut kåputit-
dlllgO. (normume tugdlermc nangisaoK)-
Londonime St. Annip nåparsimaviane uningassuarKat ajorungnaerunik atuarfingme kingulerunigssamingnik ånilångatigssaKångit-
dlat. utorKåussutsimikut ilisimassami^utdlo avgorneKardlutik uvdlut tamaisa atuartitåuput. ilait sinigfinitinardlugit kåmissardlu-
git inimut atuarfiussumukåuneKartai*Pu^» perKingnerussutdle ncrrivinguane igsiassardlutik. niérKat nåparsimavingme KatsCissingi-
nigssåt tamatumtinåkutaoK isumagincKarpoK.
De små patienter på St. Ann’s hospital i London skal ikke ligge og frygte for, at de ikke kan følge med i skolen, når de atter bli-
ver raske. Børnene er inddelt i hold efter alder og kundskaber, og hver dag får hvert hold almindelig skoleundervisning, således
at kundskaberne holdes ved lige. Nogle af patienterne rulles i deres senge ind i skolestuen, medens de mere raske sidder ved små
pulte. — På denne måde sørger man også for, at børnene ikke når at kede sig under hospitalsopholdet.
22