Atuagagdliutit - 17.05.1956, Page 17

MERAraVTINUT
nukagpiaraK pinialugkumatoK
aliortugkat ajortut ajungitsutdlo
OKalugtutilårniarpavse. june Kauma-
taulerångat kangerdluvtinut pulang-
magtarpugut umiaussamik patdliliar-
dluta. pilerinartaKaoK. silageriartoK
tigsiatardluta ilungmukartarpugut. av-
Kutåne K’amanermik atilingme aulisa-
riardluta sårugdlingnik igarKåriardlu-
ta Kaersuniut kuivdlugit maniartaKaut.
nererériardluta autdlarKigtarpugut
umiaussap Kcricanut OKorutit Kåvinut
nalaussåginardluta. silagik, setunarik,
isersarneK anordlileriarliiinardlune
atåta nånungmat
agdlalerpunga mérartavtinut aliku-
tagssilåruraavdlunga.
uvdloK aprilip 3-åne 1948 atåta put-
dlasiardlune Sigssardlugtumut Kåina-
mik autdlarpoK. ornigagsså ungasi-
ngåtsiarpoK. taiinane nånunigsså ili-
magingivigparput. ilimagingisavtinig-
dlc pissoKarpoK. unukut isumålugiler-
dlugo anåna anigame onarpoK, kuja-
tivtinit serKorpatdlagtartut. inuit ka-
lerreriaramik aniakågamik nålaordlu-
tik asume suaorpatdlagtaleKaut na-
nortordlutik. agsut pisangatsaseravta,
sunauvfa atåta nåniisimassoK. taima-
nigoK unutorpatdlåsåKigamik apuinik
matuinardlugo angerdlåinarsimaga-
mik. aKago Kaungmat aitsåt Kåinat ar-
dlariuvdlutik aivåt. sule mingnerutit-
dluta atuarniardluta Kåinat nuingma-
ta soraiginardluta niuvfiukågavta tå-
ssa nuåneK. kisiat neKitordlugo. kisi-
mitdlune tingmiarsiumik toKiisimavå.
ersiglmersimagaluaKå tungiminut aut-
diarmat. ersiginermit kinguporssor-
Kårdlune aitsåt unigdlune tungiminut
sångmat autdlaisimavå. atuartugssat
tamavse inuvdluaritse, agdlagton
Kristine Egede, 14-inik ukiulik
Igaliko, pr. Julianehåb.
nuåneK! unorKajångitsoK patdlersar-
figssavtinut aputarpugut tuperdluta-
lo. nåmagseriardluta atåta ulimåumik
tigusivdlune oKararaoK: „patdlersa-
riarniarta". tauva åiparalugo tupivia
Kulinguanut patdlersaleraraugut tipi-
gerssuaK patdlit akorninut pivdlune.
kuånerpagssuit amerdlassaKaut.
OKalugtuterKisavavsile: upernåK
naujaningmat pileritsagpunga misili-
niarumavdlunga ujukuartuivdlunga.
tåssa agdlunaussaK tåkajåK isuatigut
OKumersårartalerdlugo orssumik ne-
Kitserdlugo nunguåkut avåmut nalug-
tardlugo, pissaKassutigerKårpara nau-
jardlungmik. uvdlut ilåne angilugtor-
taraluardlunga ardlåne pissaKartarpu.
nga. ilane sussårama angerdlartitdlu-
nga mérårKat suaortautileKaut: nauja-
KaungagoK. atuagausiviga illnardlugo
kujåmut arpalerpunga. takuleriatdla-
riga naujagsimåKissunga tauva amo-
riardlugo tiguvara. atame misigssor-
nialeriatdlariga naujarssuaK! tauva ti-
goriardlugo angerdlarpunga. pissåka
katitdlugit 18-iuput. tauvalo ukiarme
Korortuarartårpunga. tåunalo pisåri-
gavko pitsaujatdlaKaoK, sårfårssung-
nik 21-rårpunga agpårKanigdlo 13-rå-
rérpunga. atuarérångama piniarniar-
tarpunga. ukiorulo atuarérångama
nunavtinut aKigsserniartåsaunga. iliv-
silo taimatut naujåniartarniarise. tå-
ssunga nåvåka. tamavse inuvdluaritse.
UjunguaK Berglund, 11-nik ukiulik,
Fiskenæsset.
ånama aliortugai autdlartipåka. su-
jugdlermik Agdliarutsit (Ingnerssuit),
Agdliarutsinut Kilertaiartisimagame.
Nuk KaKortumitdlutingoK, uvdlåkut
uvine autdlarmat uvdlårordlune. tau-
vagoK merssulerpoK. merssorniardlu-
ne merssugkane ileriardlugo kilung-
mut nåtdlusimavoK uernaranigOK. tau-
vagoK tusålerpå atimingne sigssame
tuapårpalugtoK. Kanigdliartornerånu-
ngoK artuleriartordlune. sunalugoK
issigisinaussane tamåt issigalugo, tå-
ssalo nikeriarsinaunane. tauvagoK isi-
naKaut. iseriatdlartungoK arnat mar-
dluk atautsimik angutitaKardlutik.
(arKe taigortaraluarpai, uvanga pui-
gutukasingnermit puigoravkit). arnå-
ngoK åipåta ånoråva torniussånguanik
agdlalik åipåtagoii tugdliussånguanik
agdlalik, angutitåtagoK Kulitså mami-
gigsupilorujugssuaK.
tauva angutitarssuata ånama kåki-
via (tåssa merKutinut kåpussuivia)
tiguvå. merKutingoK arnartaminut tu-
niuteriardlugit OKarpoK. Kåmiut mer-
Kutait pilerinaKaut tiguniarsigik. tå-
ssalugoK issigalugitdlo nikinerdlo sa-
pivigdlune. åinagoK angutitarssuata
Kiutit tigoriardlugit OKarpoK: tigu-
niartaraluaravtigo ajornaKaoK Kiler-
taiåinaKisigo. nujåkårssugatdlarami.
goK. nu j ar ok angutitåta tatdliminut
ugtoriardlugo OKaKaoK: tåssa agiutig-
ssaii nåmåutoK. årimigoK nutsanik
KiorsivoK. KiutingoK ileriardlugit
angutitarssuat OKarpoK, tåssa tigu-
niartaraluaravtigo ajornaKingmat
kugsuinarpara, tåssa aniniarta. anit-
dlaKuvigdlugingoK kisamiukugoK anit-
dlartut. aningmatagoK åungariarlor-
nerånut oKiliartordlune, åungartut-
dlugoK oKilivoK agsut nukigdlångav-
dlune. inginiardlunigoK ingikame i-
ngeriardlune sujugdlermik kåkivine
tigoriardlugo misigssulerpå, tuping-
naralugtuaiv, memitaerusimavdlune.
tåuko pingitdlat, ånaga OKarpoK. nu-
kigtorsériardlune nutsane agtoriatdla-
rai årime ilai peKaratik, tupingnarpat.
dlåKingmångoK iluarsinagit ardlane
itersilerpai, sule itersiniardlugit tag-
pingersimavoK. (ilai puigoravkit er-
Kaimassåka).
tauvagoK tordlorpatdlagpoK uviata
nisåligssuit mardluk tulåukai. nang-
mineroK saperdlune OKarpoK tagpit-
sugame. uviatagoK tusariardlugo ne-
rinanilunit tusåinavigdlugo autdlar-
poK Manitsuliardlune. ManitsumigoK
TåteråraK niuvertussoK suligoK na-
korsaKångikatdlarmat. tauvagoK Tåtc-
rårKap tusariardlugo tuniusimavå
puiaussårånguaK, likertungoK agtigi-
ssok nangmineK issime iluaKutigssåt.
OKarsimavoK uvdlut tatdlimat seKii-
ngingåsassoK, uvdlut arfiniligssåne
uisassoK. uvdlungoK nagdlersissane
nagdleriarmata ueriatdlarame Kåu-
måtdlak. tåssagOK niaKuata aulalissu-
tå AgdliarutsingOK (Ingnerssuit) kug-
sugsimangmåne (naluleravko).
tauva åma porskingoK tatdlimångu-
tåne Kissugtardlune autdlarpoK pu-
ngoK mardluk nagsardlugit, åipågoK
imerdlugo sule ulivkårnago sulugpa-
lugssuaroic tusåleramiuk sanimut Ki-
viariatdlartoK ujarKavngoK Kåne ingi-
lerssuait mitsiinassoK. agsut ånilår-
dlune, tauvagoK Kiviarånilo ingiler-
ssup tatdliminik angerdlamut lisser-
på, tåssalugoK tingivdlune. Kutdlar-
dlunilugoiv tugslardlune agpipoK, av-
dlåungilaroK lusarningårame malia-
långuame KagfiumissårtoK.
sorunamigoK pune ulivkårnago
angerdlarpoK, agsungoit aliatsag-
dlune. —
tauvagoK åma uvine toKungmat ag-
sut aliasugkame. upernåkungoK pi-
niartut puissinik pissaKartartut issi-
gilerdlugit KangagoK tigussartagkane
erKarsautigalugit. tauvagoK anger-
dlardlunilo iserame aliasugdlune kuv-
dlililerpoiv, KUvdligamigoK ermiutine
kinaminut atdlarutigssane nivinga-
ssok tigulerdlugo issinigoK nåtilera-
migit (tåssa issigissaitalerame), ma-
tup Kulåne takulerpå kikiagtugkap
åssingata issigigåne. sordlugoK alia-
suterpagssuane tamarmik sarssutl-
nartut. Kuvdlingiaraluarångame tåssa
sule issigigåne ermiutinigoK nivinga-
ramiuk nivingarérdlugugOK Kiviar-
Kigkaluaramiuk peKångilaK. sormitau-
vagoK påmut agdlåt Kineraluarpå.
aliasorKussåungissutsigOK tåssuna ta-
kuvå.
åma inorérsunga Agpamiunitdluta.
ilitsoraunga Agpamiormiuvdluta „Ili-
vipalåne“ igdloKardluta, tauva kingor-
na Kangåmiunut nugpugut, ukioK su-
narpiaunerpoK. sule taimanikut uva-
nga sianiginginama (misiginginama).
imaKa misigissuguma ersisagaluarpu-
nga. anånagalo, ånagalo uvangalo pi-
ngasuinauvdluta, tauvagoK tusålerpåt-
parput kupé sordlo nunamut Kerissu-
mut nérKulugpalugtoK, saniatigungoK
sordlo KivdlertussaK nunamut tagiu-
palugtoK. ånagagoK tusåmagame tai-
måitut aliortugkat angnerit ilagigait.
tåssalugoK uvanga sajugtuinångortu-
nga (amame misigilerpunga ånama
agsut arsugarigånga, tåssame anånav-
nitdlunit ungaginerugavko). umagat-
dlarmat uvaguvtiningånmgoK aniler-
dlunilo OKarpoK: silagtårpalårssuaru-
na. igdlorpungoK kaujatdlagkamiuk
OKautsine igdlugalugit tauvagoK iser-
Pok, isersimalersordlugoK, use, ani-
ssordlugoK, nipaerukame aliortugaK
tåuna. tåssagOK isersimalersordlo åi-
pagssånik sule sujugdlermernit nipi-
tuneruvdlune Kaningneruvdlunilo-ssu-
tutdlugoK itdlune. tauva åipagssåni-
ngoK anivoK åsit OKautsine igdluga-
lugit. åsingoK igdlorput kaujatdlagka-
miuk iserpoK. isersimalersordlugoK
kåkåk igdluvtagoK saninguatigut tut-
siukame, KangamigoK niperssua saju-
kulånguarsse. ånagagoic ersivcKångi-
name, åsingoK anivoK OKautsiniåsi-
ngoK igdlugalugo. igdlorputdlugoK
kaujatdlaréramiuk iserpoK. iserdluni-
lugoK OKarpoK tåssa kingorna tåku-
terKingnaviångitsoK. tåssalugoK inar-
dlune, kingornagoK tutsiuterKingilaK
ersigineKånginame.
HansérKap OKalugtuai piumassavsi-
nik isumaKarfigisinauvase. kisiåne tå-
ssa ungasingitsoK agdlåt tikildlug0
isumaliortautsit taimåitut, anersårsiU'
ngajagtut, pigineKartarsimåput P1'
ngårtumik nunaKarfingne angingit-
sune.
Sverigime kungigssaK Carl Gustaf, kungigssarKamik pissagåt, aprilip 30-åne Kuli-
nik ukioiialerpoK. Sverigip åssinga Kimerdlorniardlugo si&rsimavå.
Sveriges kronprins Carl Gustaf, Kilieprinsen kaldet, fyldte den 30. april 10 år. —
Den vordende svenske konge midt i studierne af Svcrlgeskortet.
18