Atuagagdliutit - 12.07.1956, Síða 2

nålagkersuineK pivdlugo -
inuiaKatigit kikutdlunit nålagker-
suinertaKångitsumik (politik) sanar-
fineKarsinåungitdlat. silamiut OKa-
lugtuarissaunerata lamåna takutipå
—■ agssortussutausinåungilaK. tama-
tumungale atassumik mardluk siani-
gissariaKarput: sujugdlermik inuia-
Katigit inuvfigissat kikunersut, KanoK
sanarfissaunersut, KanoK sujuartigi-
siraanersut, nangmingnérdlutik ata-
slnaunersut, - - åipagssfinigdlo oKau-
seic nålagkersuineK (politik) tåssåu-
sassoK nålagauvfingmik suliainigdlo
ilisimassaKarneK, tåssa inuiaicatiging-
nik nalungisaivåssuseK.
oKautsip politikip isuma mikinge-
Kissumik sanerKusårneKariartorpoK.
politik politikeritdlo erKartorneKarå-
ngata mana tamatigungajak partéKar-
nikut politikoKarncK isumagineKar-
tarpoK. kisiåne tåuna avdlauvdlui-
nartuvoK — nauk taimåitariaivångi-
kaluardlune.
Danmarkime inugpagssuit oKartar-
put politikimik soKUtigissaKaratik, tå-
ssugutsiångortordle tamatuma aker-
dlianik pileraraut oKalulersaramik
nunap ingerdlatitaunera ima imatut-
dlo itariaKaraluartoK. taimaingmat
inungmik upolitiskiussumik (nålag-
kcrsuinermik sangmissaKångitsu-
mik) sujumuinigssaK ajornakuso-
kuok, tåssame tamavta inuiaKatigit
inuvfigissavut ingmikortortåkut uv-
guna, imalunit ingmikortortatigut ar-
dlaligtigut, soKutigissarigavtigik.
pingårtumik Kalåtdlit-nunane uki-
une måkunane politikimik soKuti-
gingningneK angisorujugssuvoK. sine-
rissame angalavdlune sumut pigåine
tamane åssigingmik Kalåtdlit-nunåt
oKaluserincKarpoK, nutåt nagdliu-
ssortut —• suna ajunginersoK sunalo
iluarinånginersoK. Kalåtdlit-nunånut
nutåmut måne Danmarkimilo nukit
ajungitsut tainaisa atordlugit sanar-
fineKartugssamut soKutigingningneK
tamåna ilumut pissariaKavigsuyoK.
suliagssaK sunalunit soiiutigingikåine
suleKatauvfigincK ajornaKaoK.
Kalåtdlit-nunåt ukiune måkunane
aviviitcKarpoK ajornartorsiornartunik.
aningaussarsiornikut nangminer-
ssorsinåungilaK sujornatigut ilagi-
nagkat nai-Kanit sanarfiniagagssat
amerdlavatdlaKingmata. aningaussat
Danmarkimit pissariaKarput, danski-
nit akilerårutinik akilissartumt —
tamånalo tupingnångilaK. kisiåne
imåitoK iluinorpoK Danmarkime
amerdlavatdlårtut Kalåtdlit-nunåt
ungasigsorssuartut iluamik piviungit-
sutut issigingmåssuk. nalungikaluar-
påme KCKertarujugssuaK tåuna ta-
ssaningmat aningaussanigdlo akeKar-
mat. kisiåne måne sulianut tunuleKut
itinerussoK amerdlaKissut pasisima-
ngilåt, amerdlanerssa'isale taimaitoK
aningaussat atorneKarnerat iluarat,
påsisimassatik angnikikaluartut mi-
sigisimassutut ikamiko suliagssaK ta-
ssaussoK Danmarkip sulissutigima-
lersimasså, suliagssaussordlo nåmag-
sissariaKartoK.
danskit inuiait tamaisa issigisa8al-
ne soKutigingningnerat nikeraKaoic.
Hans Hedtoft Kalåtdli't-nunåliar-
mat agsut soKutigingnilerput taima-
tutdlo grønlandskommissionip suli-
nerata nalåne, soKutigingningneK
nagdliuterivigpoK ktinge dronningdo
1952-ime tikerårmata. manale sordlo
soKutigingningneK malingnitdlusoK
i tisioruneKalersoK. soKutigingning-
neK aulajaitdlisarniartariaKarpoK, tå"
ssaine aningaussat Kalåtdlit-nunånut
akuerssissutaussartut angnertussusiat
Danmarkime suliagssamut soiaiti-
gingningnerup KanoK ineranik pissu-
teKangitsungingmdlaoK.
sorun arne taimåitariaKångikaluar-
poK, avdlatutdle ajornartumik tai-
maingmat taimåincra najorKUtarini-
artariaKarportaoK. lamanit angnermik
soKutigingningneK Danmarkime pi-
le r sit aussoK i 1 o r r a r m 6 r t u s s a r i a k a r-
poK, pingårdluinartuvordlo kalåtdlit
isumaKatigigdlutik savssarsinåusa-
ssut oKardlutik: tamåssa uvagul kig-
sautivut. tamåssa uvagut anguniagar-
put — tamåssa Kalåtdlit-nunåt, tai-
mato Danmark, pivdlugit pissaria-
Kartutut issigissavut. Kalåtdlil-nuna-
ne atanatigingneK uperKajålerniari-
arpat, ingmikortortåkutårdlutik avig-
sårtornialeriarpata — sordlo parli-
lersornikut — tauva tamåna Dan-
markime inuit malugilertungisångi-
låt Kanordlo iliornigssamingnut na-
jorKutareratarsinåusavdlugo kalåtdlit
folketingimut måna ilaussortaisa ta-
måna påsisimavåt tamatigutdlo aper-
Kutit politikinut ingmikut itunut
atåssutcKartut ingalagsimaniartarsi-
mavdlugit. sulissutigissåt tåssauvoK
Kalåtdlit-nunåt — ingmingnut ima-
lunit ingmikortortat aulajangersima-
ssut kisisa sulissuniångilait. taimaili-
ornerat silatumik iliorneruvoK. tå-
ssame kalåtdlit sivnissuat folketing-
imc partit ardlånut ilånguniariarpat
partit avdlat soKutigingningnerat
piumåssuseKarneratdlo mikingitsu-
mik avdlångulertorasuåsaoK. issigini-
alisavåme aningaussarpagssuit Ka-
låtdlit-nunanut atugagssatut akuerssi-
ssutaussartut suleKatauvfigmaruni-
kik nangmingneK soKutigissamingnut
tamåna ajoKutauginåsanersoK.
ataKatigingneK aserorneKångitsor-
tugssåusångilaK, tamånalo Kalåtdlit-
nunåta unigfiglnarsinåungilå. tåssa-
nilo aperKutåungilaK ataKatigingner-
mik aseruineK piåralunérdlune nalu-
ngikaluardlugo imalunit piåraluni-
ngikaluardlune taimailisitaunersoK.
ukiune måkunane nunap inue atu-
garigsårnerulersiniardlugit Kalåt-
dlit-nunåne sulissutiginiagkat tu-
pingnångitsumik nuånårutigissaria-
Karput. sagdliuvdlutik suliniartut
tåssa peKatigigfit — aulisartut pini-
artutdlo kåtuvfiat, atorfigdlit kalåt-
dlit kåtuvfiat kalåtdlitdlo sulissartut
kåtuvfiat nutaungajaussoK. peKatigig-
fit tamåkua sujuariautait tamarmik
iluaKutigssåuput, tåukununga ilau-
ssortåinutdlo plnaratik kisiåne åma
Kalåtdlit-nunånut tamarmut — tåssa
suliniarnermingne una sianiginiar-
tuarpåssuk piumassatik nunap akig-
ssarsiornikut atugkatigutdlo pissuse-
rissainut nalerKutungortitardlugit ta-
matumunåkut una pingitsorumavdlu-
go: nunap inuisa ilaisa avdlanit ila-
mingnit tunugdliutineKardlutik atu-
gardliornerulernigssåt ilatik måssa
atugarigsårnerulersi'taussut. suliniar-
neK tamanik issigingnigtoK sulissar-
tut peKatigit kåtuvfiata Nungme
atautsiminigssåta angmagaunerane
tåssarpiauvoK sarKumiuneKartoK na-
Avangnåta folketingimut ilaussor-
tåta Frederik Lyngep Kalåtdlit-nunå-
ne danskinik umigssuineKariartuinar-
nerardlugo oKautsine sule utertisi-
månginguatsiarpai.
måna aperKutaulerpoK Kalåtdlit-
nunå’ta danskit folketingiåne sivni-
ssua umigssuinerme tama'tumane —
umigssuineKarsimagpat — KanoK pi-
ssoKatautiginersoK? oKausiame akine-
KångitsorsimångilaK. ilåinakorsiugå-
nguitdle uvdlormut radioavisisikut
tusartagkavut najorKutaralugit — ka-
låtdlit sumigmagaunerat atorfigdlit
igdlorssue 'tungavigalugit OKausiu-
ssartoK, ilagit angerdlarsimavférutut
OKalugfiup atuarfivdlo avigsårtitau-
nerisigut, ilåtigut Upernaviup oKalug-
fiata iluarsartariaKarneranik oKause-
rissai ataneK sapersut kingornalo
Upernaviup palasiata erKungineragai,
åssigingisitsineK taigorajugtagå, inuit
Pingitsailissauvdlutik nugtertiniagau-
nerat, F. L. — oKausingnåvigssua, ka-
latdlitdle amerdlanerpårtåinut ator-
sinåungitsoK Avangnåne igdloiiar-
fingnit mikinerpånit tigussartagå,
sorme åma kujatåne nugtertut pivdlu-
gil åssinginik tusarneK ajorpugut? —
portugkat angmarterdlugit misigssor-
neivartarsimussut nerissagssatdlo Ka-
låtdlit-nunånil Danmarkimut nagsiu-
neKardlutik aserortarsimassut!! Ka-
norme itarpat Danmarkimit Kalåt-
dlit-nunånut nagsiussal? tåssane åssi-
glngineKarnerdlune?
atautsimut issigalugo, imalunit må-
ne oKausé tusartagamininguavut tu-
ngavigalugit, folketingimut ilaussor-
taiv tåuna atarKinartoK kalåtdlit dan-
jorKutagssautineKardlune, avdlanut-
dlo maligagssauvdluarsinauvoK.
sujumut avKUtigssatuaK tåssauvoK
nunap inuine åssigingitsunik suliag-
dlit suliatik nåpertordlugit årKigssu-
kunik peKatigigdlutigdlo piumassa-
tik, kigsautigissatik sulissutiginiag-
katigdlo sarKumiutardlugit. tamatu-
munåkut penatigingnermingne soku-
tigissatik Kagfagsarsinauvait tamanut
iluaKutigssångordlugit, suliniarner-
mingne tamatigut tåuna tainarmiu-
ssuseK, tamanut iluaKutigssinigssaK,
erKaimaniartuinaruniko.
kisiåne avåmut, pingårtumik Dan-
markip tungånut sangmissumik, inu-
iangnut danskinut pissortanutdlo
aningaussanik akuerssissartunut
sangmissumik, Kalåtdlit-nunåt atau-
siussutut savssartariaKarpoK. nuna
nålagkcrsuinikut partinut avgusav-
dlugo i> i å r pat dl å k ao k . tamatumunga
„akigssaKångilagut“. nuname måne
sanarfissagssat amigautit sule amer-
dlavatdlåKaut, igdlut, iluaKusersutig-
ssat åssigingitsut påsissaKarnigssar-
dlo. taimaingmat ataKatigingne ilivil-
sussok tamanit sagdliutitagssarpiau-
VOK.
isuma påsingningneK tamåna ka-
låtdlit ilarpagssuine umavdluarpoK:
akunivtine tamaviat orivåsinauvugut,
kisiåne avåmut sangmissumik peKa-
tigigtariaKarpugut tamavtinut iluaicu-
tigssatut sulissutiniagaK nåmagsini-
ardlugo, sulissutiginiagaK tåuna nå-
lagkersuinikut pesatigigfingnut ta-
kornartauvoK — tåssane sule nauv-
figssaivångilaK. peicatigigfit nalingi-
naussut tåukuput nalungisavut, tå-
ssåuputdlo sujunertaligtut issigisi-
naussavut. Kanga Kalåtdlit-nunåne
peKatigigtut misigisimaneK peKati-
gigfingne tamåkunanipoK. måkule
partilersorniordlune nålagkersuini-
kut isumat takornartåuput avativti-
nit tåkutut, soruname avdlarpagssuit
åma avativtinit tåkutugaluarput, par-
tilersorniarneritdle uvdlune atorfig-
ssaKarfigingisamingnilusoK tåkusi-
måpu't. tåuko mardluk, peKatigigfe-
KarneK nalinginaussoK nålagkersuini-
kutdlo peKatigigfeKarniarncK, pi-
ngårtumik inuiaKatigingne kalåtdline
inuiaKatigigtut itune avigsårsimati-
tariaKarput — takornartanit sunigau-
nerit taima itut tunuartineKarsinauv-
dluarput, tunuartikåinilo imåingilaK
tamåna ajoKutåusassoK nunap atu-
garigsåleriartornigsså pivdlugo nå-
lagkersuinikut soKutigingningner-
mut. Palle Brandt.
skitdlo påseKatigingnigssånik suli-
ssussissut pi'tsaunerpåt ilagisimångi-
nguatsiarpåt. amerdlaKaugut avdlatut
isumaKartugut, kalåliussugut Kavdlu-
nåjussugutdlo. uvagutdlo autdlartitat
Kavdlunåt taimåisimångikaluaruvta
amerdlanerussugut Kangarssuardle
Danmarkimut uterérsimåsagaluarpu-
gut nuånarineKarnerulårtumik suliv-
figssarsisinaujumårsoraluta.
lcavsinik påsineK ajornartarpoK Fr.
Lynge KanoK ilivdlune avangnåmiu-
nil inerikiartulersimassunit nangmi-
nerssortuinigdlo lSumaKaleri ator tunit
KinigausimanersoK. Ihc.
komniu.net tungåll
påsisimångisat agdlautigalugit aki-
ssuteKarfigineKarångata iluåtdlagta-
Kingmat matumuna uvanga påsisine-
Kareuvdlunga isumåka sarKumiutilå-
ratdlardlåka:
sok kommunalimut ilaussortagssat
kommuneKarfik lamåkerdlugo inuit
tamarmiuvdlutik Kinertångilait? uva-
ne uvanilo Kinersissarput nunarKa-
itåinarmingne, nauk kommuncKar-
fingme tåssane aningaussat tungaisi-
gut atortineKartugssat peKatigigdlutik
nangmatagssarigaluardlugit.
nunaKarfik pigssarsiordluarfiu-
ngitsoK nunaKarfigdlo pigssarsior-
fiuvdluartoK åssigigsumik kommunep
tungåtigut aningaussalersorneKarsi-
naunerput? nunuKarfingne isertitar-
Kortune nunaKarfingnilo isertitaKar-
fiungingajagtunp suliagssat sussutdlu-
nit oKimacKatigingmik nåinagsitiniar-
tuåinartaraluaråine nunaKarfik p'ilik
usornautigssamik nungussorneKar-
atuartartut agdlagait...
US IH ^
avangnånit
- -
Narssame kommunalbestyrelseniui
savaulilik Erik Egede sujuligtaissu-
tut KinericingneKarsimavoK.
★
Peter Freuchen Amerikame fjern-
synikut nalorssitsårinerme akigssar-
siagssat 04,000 dollarsit tamåkersi-
mavai, 2/3-ile akilcråruserivfiup ti"
gusavai. PilarssuaK Danmarkimut
ferierniarpoK, plasticimigdlugoK ni-
orsiniagssamårpoK.
■k
Narssap igdloKarfia 1947-mit mar-
dloriåuminik agdlisimavoK. taimåitu-
mik nugtunik savautiliungitsunik ti-
gusimajungnaeratdlarpoK.
★
provst Balle angalavdlune Ausi-
angnlsimavoK.
★
Narssame kommunalbestyrelsep
savauligdlit Kitornaisa ineivarfigalugo
nerissaKarfigalugulo atuarfigssåt Iga-
likumc inigssineKartarianartipå aku-
naitsuatsiaungmat.
*
Canadap avangnånut, taimalo eski-
munut, nålagkersuissoKarfingme „De-
partment of nortliern affairs“iinc
ingmikortortamul pissortaussoK B.
G. Sivertz Kanigtukut Kalåtdlit-nunsi-
nut tikiutisaoK ingerdlauseic påsi-
ssagssarsiorfigiartordlugo.
★
SarKame „K’ivitu“mik filmiliortut
filmit imussat sujugdlit tingmissar-
tukut Københavnimut nagsiuterérsi-
mavait filmiliatik filmiliortut ilua-
rivdluarpait.
★
Nanortalingme atuarfiup ukiuinå-
namut naggatårnerane atuarfingme
pissortaussup pissariaKarnerarpa
ukiut atuarfiussut pissariaKarpat
ukiunigdlunit mardlungnik sivitsor-
neivåsassut mérKa't, inusugtuarKat,
piumassut nangerKigfigisinaussait.
*
ilulissane sanassup Mathias Peter-
senip ernera sisamanik ukiulik V}~
nguardlune sigssame issitdlune ipisi-
mavoK.
tuåinåsaoK. månåkut peKarnerussU-
nut nugterti'tsiniarneK ingerdlåne-
KarpoK. nunaKarfigdlo nåkåtitsiv-
dluartoK peKåssutsine nåpertordlugo
isåtitaralue nunaKarfingnut avdlanut
atortineKartånginerpat? tamåna ukiu-
ne ikigtune Kångiutune kommunep
iluarsåuneKarneratigut ersserlnginer-
POK?
soruname påsisimalångitsungilara
nunaKarfingmut suliaritiniagkat piv'
dlugit aningaussanik sujunersuteKar-
tårn eK-raluartarnerdlunit. isumaKa-
ngilangalo kommuneKarfiup iluanc
nunaKarfit tamåkerdlutik ingmikm
aningaussat nåkåtitatik pigisagait, P1'
ngitsornanime ikioKatigigfigssat af'
dlaKarmata s. i. ulorKalinersiutit, ikJ'
utit, utorKail igdluisa ingerdla'tinC'
Karnere il. il. nunaKarfingne pisåilt;
pitsunilo tamåkuninga pissartagaS'
dlit åssigingisitaulerKunagit.
kommuneKarfingme kommunabf1'
neK pinerujungnaerdlugo nunaKarf*^
kisiat kommunaliuvfigssatut issigin1”
Kaleriartusanerpa? KinerKusårneK t®'
maviårnarsiartuåusaoK pilerissutdi<)
tama'tuma tungånut ikiliartornaviar®'
tik. Kinigausimagåinilo Kinericusa1'
nerme sujunertarisimassat sorunan’
Sapingisamik erKutitiniartariaKarja'
såput kingunigssånut ama neriun]'
Karivigsinåusagåine. —• kingugm6 C
mingme Kinerausårnerme ersserlng
nerpoK nunaKarfigissaK kisiat P*.ss!1|lu.
galugo kandidatiuneK? taimailir?1
ne inuit amnrdlanerit isumat naj°.
KutaujuartartoK aningaussat lungais
gut aulajangissarnerme kominuna
amerdlanerit najugåine agdliai'U
narsinaulisassoK uvanga ersissu
gåra. Tumm
(inigssaK pivdlugo ånrigss. sflng^
sumik nailissauvoK).
2