Atuagagdliutit - 12.07.1956, Qupperneq 21

MERARTAVTINUT
Cortezimik oKalugtuaK
Hernando Cortez 1%85-ime inungorpoK, Spardame igdloKarfingme Estre-
maduramik alilingme, akimanernik erKardlenardlune. inusuglunguvdlune
Amerikamiut pisimavoK, tdssa silarssuartåmut Columbusip navssårissånul.
ukiiime 1519-ime Meksikome angalaneK erKumitdluinartoK auldlarnerpå. Kav-
sériardlune sorssugtarérdlune atortagkatdlo erKumingåramik ugperissagssdu-
ngingajagtut alortarérdlugit nuna silviligssuaK pigssarsiarå; kingornalo ukiu-
ne Kavsine pikorcKalune nuna I duna nålagkersorpd. Spaniamiut nunasianar-
feKalernerdnut 1500-ip kingornagut pilersimassumut tungavilissuvoK. 15'i7-
me toKiwoK Spaniame angerdlarsimalerdlune. (nugt. S. Kaspersen).
inuneK inunermik nalilik
orpigpagssuarnut aliariaitsunut
Estramadurap Kåicaisa akornånitu-
nut nukagpiaraK Kimugserdlune ti-
kius-imavoK KaKortumik ‘ histeKar-
dlune.
orpit akornisigut KimugserpoK ta-
inaviat erinarssordlune navianartug-
ssamik erKarsauteKarane, najugkani-
rae tamåkunane erKigsisimanartune
navianartunik pissoKarneK ajorpoK.
nukagpiaraK Hernando Cortezimik
(ateKarpoK, akimarnup ernera, orpig-
pagssuit igdluatungane najugalik.
taima KimugserdluarugtulersoK tu-
pingnavigsumik Karssuarakasiup su-
jorssugtuinauvdlune niaKua Kulåupå
naså katagtitdlugo. tupigutsagdlune
liiste unigtipå, tamanutdlo Kiniler-
dlune.
takulcriatdlarå nukagpiaraK orpit
ilåne igsiassoK. suvdluligssuaK taki-
sok oKumiarpå, tåussumingalo Her-
nando torårtisimavdlugo. nukagpiar-
Kap eivine tamaviat putdlagsimavai
Kuianavigsumik ingminut issikunig-
titdlune; taimåitumik Hernando ni-
pine tamat igdlartorssuångorpoK. tai-
maileriarmat nukagpiarKap suvdlulik
oriarpa.
„ajoKaoK perdleKujauvatdlaKiga-
vit,“ spaniamiutorniapajugdlune o-
KarpoK, „uvfa måssåkordluinaK toKu-
sinaugaluartutit. perdleKujåtdle Gutip
ajungitsup Ouetzalcoatep sernigssu-
garissarpai, tåukulo sorssugtartup ag-
tugagssaringilai, taimåitumik enug-,
sivdlutit ingerdlaniarit!"
Hernandop nukagpiaraK erKumit-
sok tupigusoKalune nåkupå. atissai
ajorugtoramik amilårnåinarput; kinå
ajorunartorujugssuvoK nujailo tuka-
Kalutik.
„kinauvit?" tupigalugo aperå.
„tamatuminga oKarfiginiångilav-
kit, akerkåvnut malerssuissunut pise-
Kinagangma," nukagpiaraK akivoK.
»nagga, taimailiorsinåungilanga,“
Hernando pilerpoK, „kikumiuko ake-
raraigit?"
».måtutut, måtuvfingme Kanigtu-
nguamitut."
»nå, tåssa uvanga tåuko atuariar-
torfigissarpåka," Hernando oKaluler-
POK, „tåukua agsorujugssuaK unatar-
tarpanga, taimåitumik najoruminarti-
ngilåka. arKarit, tunuvnut KaKivdlu-
tit ingigit, liistima mardlutitdluta ar-
torungnångilåtigut.“ -—-
nukagpiaraK arKarterpoK lnstimut-
dlo KaKortumut KaKivoK Hernandop
kingornatungånut pivdlune.
„påserérangma KanoK perdleiiujåu-
ngitsigissunga toKuniarungnaerunar-
parma,“ Hernando mitagdlikulugdlu-
ne oKarpoK. nukagpiarardlo navsuia-
lérpoK: „tåssame supissagkap Kar-
ssuanik erKoriaraluarpavkit atissatit
histitdlo piumavdlugit.“
„arrå, sunauvfauna supissagaK‘?“
Hernando alapernaeKalune aperivoK.
„tåssame tåunauvoK, uvangauna
■nangmineK sanåra. kisiåne Spaniame
orpiuterajugssuase ajoKaut, tåukuame
akornåne toKunartulingnik naussoivå-
ngingmatdlunit Karssuvnut toKunar-
torterutigssaKångilanga.“
„måssame, ajungitsuinaugaming-
me,“ Hernando igdlalerpoK, „måsså-
kututdle pissuseKåinartariaKångila-
tit. oKarfiginiånga kinaunersutit ki-
kunigdlo nagguveicarnersutit.“
„Canbaomik ateKarpunga, måtiitut-
dle Ignazimik taissarpånga. atåtaga
inuiait pissarssuit Aztckeriussut su-
julerssortigåt. ilåne inugtane ilagalu-
git sinerissamut pingmat, uvdlut ilå-
ne sigssame pmguarpunga. tauva Ca-
ribterit nujuartat tiguarpånga umiat-
siåmingnigdlo autdlarutdlunga. ki-
ngorna KeKertap Haitip, spaniamiut
Hispaniolamik taissagåta nålagånut
tunivånga. nunap nålagånut tåussu-
munga europamiut Kavsit tikiuput,
tåukunungalo sujulerssortauvoK a-
ngut Kristoffer Kolumbusimik taine-
KartoK“.
„tåssavik", Hernando tugdlutivig-
dlune onarpoK, taimanikurne Spania-
me tamarme ukiut 5-—6-itdlunit ta-
matuma sujornagut Kolumbusip si-
larssuarmut nutåmut angalanerssua
ei'KumitsoK tusåmangmåssuk. „tauva-
nie påsivara, indiånéraussutit."
„Aztekeriuvunga,“ Canabao perru-
alfirdlune akivoK, „kisiåne KanoK pi-
neKarsimanera tusarKitsiarniarat-
dlauk. Kolumbus Spaniamut uternia-
lerame nunap nålagå tunissauvfiga
perKuvå, ernerme ilånik tunisagåne
ilumornerminut ugpernarsauligalu-
go. nunap nålagå taimailioruinångi-
kaluardlune taimåitoK angerpoK. er-
nerminutdle taorsiutdlunga uvanga
spaniamiunut tuniupånga ernerme
ilagigånga oKautigalunga.
sagdloKitai'nera malugineKångilaK.
taimåitumik nunamut tupingnartu-
raut måungåuneKarpunga, kungimut-
dlo arnamut IsabellamukåuneKardlu-
nga. tåussuma måtutunut Kitornar-
siaritipånga, tåukua misiligdlugo spa-
niamiungortiniåsanginånga. tåuko si-
visumik misiligaluarput, måtuvfitdlo
Kavsit najoréraluarpåka spaniamiu-
niångilangale. tauva måtuvfingmut
m'ånitumut sukangneKisspnik måtutu-
lingmut pisineKarpunga. tåukua kåg-
titarpånga atissapalårssuarnigdlo ati-
ssititdlunga angalaortitarpanga. tau-
va Kimåvunga, manalo ilisimavara
malerssorånga. kisiåne iluagtitsiv-
dlutik umatitdlunga tigussarisångilå-
nga —
indiånérKap kainangnermit kiguti-
ne saverortipai, Hernandovdlo påsiv-
dluångilå histip Kåne tunuminititane
Kanoic ulorianangajagtigissoK, taimåi-
tordle saniatigul tupigusutigingitsor-
sinåungilå.
„saningnikama uloriasusångilatit,"
tåuna oKalulerpoK, „ivdlit ikiorpar-
ma, måssåkumitdlo ikingutigilisa-
vav'kit.“
Hernandolo akivoic: „ajungilaK,
kisiåne KanoK iliorfigisavåvkit? su-
mut-una Kimåniarpit?"
Canabao erKarsalångitdluinardlune
akivoK: „Aztckerit nunånut autdlar-
niarpunga.“
„åp, kisiåne tamåna ajornaitsungi-
laK“, Hernando pilerpoK, „månale Ki-
mugserdluta angcrdlaKatiging-niarat-
dlarta, tauva imaKa ikiorsinåusavav-
kit“.
Hernandome taimailiordluarsinau-
vok ilisimagamiuk atåtame ikingutai-
sa ilåt, taimanikut silarssuarmut nu-
tåmut angalaorniardlune ilungersor-
torujugssussoK, imaKalo tåussuma Ca-
nabao saKissoralugo ilautisinåusagå.
iluagtivigpå angune taimailiorniar-
nermigut akuerssitikamiuk indiåniar-
Kamigdlo nuånaringnigtungortitdlu-
go. taimailivdlune Canabao Amerika-
mut utersinångorpoK spaniamiunut
ilauvdlune.
Canabaovdlo Hernando avigsålera-
miuk oKarfigå: „ivdlit inunera ånåu-
pat, Spaniamitdlo najorsinåungisav-
nit autdlartitdlunga, kingorna pisi-
nåusaguma akiniardluakutsorumår-
pavkit.“
„KujanaK Canabao," Hernando ku-
ngujugdlune akivoK, „kisiånime ta-
korKingnigssarput KularnaraluaKaoK."
taimailivdlutigdlo nukagpiarKat mar-
dluk avigsårput. —. —-
ukiorpagssuit Kångiuput. Hernando
Cortez silarssuarmut nutåmut —
Amerikamut -— PisimavoK, Kubami-
ngånitdlo angu tit un tritigdlit ardlali-
nguit ilagalugit Aztckerit nålagauv-
fiat pissarssuaK MeksikomitoK sor-
ssugfigiartorsimavå. nunaliniariar-
dlune umiarssuane tamaisa ikuatdlag-
simavai ilaminik uterniartoKarKuna-
go. tåukulo ilagissane ilagalugit ig-
dloKarfit pingårncrssånukarpoK. i-
ngerdlanermingne akornusersorneKå-
ngitdlat, Amerikap inutoKaisa angutit
KaKortut ersigingmatigik, pingårtu-
migdlo histé, nerssutit sujornagut ta^
kusimångisatik gutiusorissatigdlo er-
sigivdluinarmatigi'k.
unuit ilane Hernando Cortez in-
diånerit igdloKarfinguånut pisimavoK
unigdlunilo. igdluisa angnerssåt Ka-
jangnåinerssåtdlo Kinerpå angutita-
me pingårnerssait ilagalugit unuivfi-
giniardlugo. igdloKarfiup inue tama-
ngajangmik Kimarråsimåput, igdlu-
gissålo atauslnarmik indiånermik ar-
narKuagssåmik inoKarpoK. tåussuma-
lo inugsiarnersåKalune spaniamiut
nerissagssiupai agsut Kujamasugtit-
dlugit.
sunersunik igarssuaK ikitsivigiga-
luarnerå malugisimånginamiko neri-
ssagssat savssarmagit agsut mama-
rait. spaniamiut nereritsiåmardlutik
uernalerput, erninardlo pikunavig-
sumik sinilerdlutik. pårssissorissait,
sigssuertue åma sinilersimåput, tåu-
kume åma nereKatausimagamik.
arnarKuagssåp takugamigit iluaru-
suvigdlune KungujugpoK, igdluvdlo
silatånut anivdlune. taimanikut Kat-
sungaKaoK KåumatigeKalunilo. igdlu-
nilo avdlanisaoK tamane spaniamiut
måtussausimåput; anigaluaramilo ni-
pimi'k tusagaKångitdluinarpoK. arnat
avdlat tamarmik igdlut silatåinc a-
ngalaorput tåussumatut tugdlusimår-
tigalutik spaniamiut siningnartulig'
kanik iggatdlugit itigarsimånginami-
kik.
tauva indiåncrup arnarKuagssåp
erinarssut agpipå — erinaK erKumi-
vigsoK, igdlunitdlo tamanit arnaKa-
taisa ingiatdlorpåt. spaniamiume ta-
mane pikunavigsumik sinigput. -—
crinarssorneK tåuna kalerrisårineru-
vok, tamanitdlo tamåunga aztckerit
sorssugtugssautait, sulugtalersugkanik
atissagdlit igdloKarfi-ngmut isflput-
tåukua ilåt atauseK sualugtumik åssm
arpoK. tåunalo igdlup Cortezip naju-
garissåta sujorånut unigpoK, perKU'
ssivdlunilo: „nanerussat aisigik, to-
Korartinagit kinait Kimerdlorniarpå'
ka!“
nanerussat erninaK aineKarput, ki'
nguningualo nanerussat Kaumanerisa
spaniamiut sinigtut Kfngorfigait.
„takuvase gutiungitsut, åliuna g^'
tiusorigaluarise," nålagåt oKalulC'
POK, „uvanga nangmineK angutit
Kortorpagssuit takusimavåka, ilisin13'
våkalo inussut." taimalo 0KanllUIlC
Cortez nauligåuine isuanik torta'
lårpå.
„mana iterniarit, angut KaKortoK':!’
aztckerit nunånut ilungersordlut)
iserniarsimassutit." taima oKidug(^11"
ne nangeKåtårtumik tortaKåtåriarrna'
nc Cortez uipoK, tupigusugdlunilo KJ
nilerdlune. takugamiugdlo aztekeij
sorssugtartuinik igdlo ulivkårdlu1
nartOK, ilungersordlune makinialaa
poK oKaluautigalune: „sunauna,
ssauna tiguagaussugut?"
(normume tugdlerme nanglsaoK) •
22