Atuagagdliutit - 14.03.1957, Blaðsíða 8

SINGER
Også i Grønland værdsætter
man SINGER symaskinernes
fremragende kvalitet
amåtaoK Kalåtdlit-nunåne
Singer merssorfit pitsåussu-
siat arajutsisimaneKångilaK
SINGER CO. SYMASKINE
AKTIESELSKAB
Amagertorv 8, København K
En rigtig arbejds-
støvle med imi-
teret lammeskind
og formstøbt sål.
Sort og brun.
Størrelse 40 til 48
kamigpait sutdli-
iit merKulersugka-
mik savårKap
amlssåvanik ilu-
paKutigdlit nr.
40—48 angissusig-
dlit — Kernertut
kajortutdlo.
CODAN
højskole
højskoleKalisaoK
ukiut ardlalinguit Kångiuterérput
højskoleKalernigssamik erKarsaut sar-
KumiuneKarmat, erKarsautåinaujung-
naerdlunilo nuånårutigingitsugagssåu-
ngitsumik piviussungortitaunialerpoK.
højskole måna erKarsautaussoK tå-
ssaungmat nunavtine kalåtdlit inusug-
tortaisa akornåne perorsaivigssat pi-
ngåruteKangårfiat, danskit højskolénik
ingmångugaluaK nalungisaKartugut
erinigårput. neriutigårput kalåtdlit
nunavta inusugtortaine pinarane inu-
nerup, kulturip ataKatigingneruvdlo
tungåtigut iluaKutaujumårtoK. Kular-
nångilaK månamut højskole sunauner-
sok højskolivdlo suna sujunertarinerå
kalåtdline amerdlanerussune aperKU-
tåinaugaluarpoK, ukiutdle ingerdlassut
takutikumårpåt sulissutiginiagkap a-
nersåva inugtaKardlune malungnar-
siartortoK.
månamut Kavsérpagssuarne kalåtdlit
kulturitokåt puigugauleriartuinarpoK.
højskoleKarnerup Danmarkime angu-
niagaisa tamåna ilagåt. uvagutaoK
højskolegssavta anersåic tåuna pigingi-
naviångilå. inusugtut tåssanitartugssat
nunavtine inunerup KanoK ingerdlasi-
manera alåkalerumårpåt. kulturimut
nutåmut ågpakåunerup soKutiginartue
påsissaKarfigilisavait. nuånårutigåra
inusugtut ilerKUgssanik kussanartunik
umårivfiussunik tåssane oKalugfigine-
Kåinaratik pigssarsisinaulerumårmata,
ilerKorigsårnigssamik anguniagaKar-
dlutik.
højskole tassaugame inusugtut aner-
såvata umarigsagauvfia, tuniussagssa-
Det skal være godt •—■
det skal være GULD-SEGL
HURRÅratigisigo!
nuånårnermik Klmissårnermigdlo avatangcr-
neiiarsimassarpoKl nangmineK såputaussar-
talerniarit —ajornångilaK! såputaussaa Imå-
ngalassumik nipigigsoK pisiariniaruk — pi-
nigsså ajomakusåruteKångilaK! KanoK ltunig-
dlfinit peKarpugut, mikissut angisfttdlo, nu-
tåt atornikutdlo. katalogerput akenångitsu-
mik pisinaussat agdlagfigaluta piniarniaruk I
kamigpait skutdlo pitsauvdluartu-
sagunik — tåssalo GULD-SEGL
n alun aeuutaringitsusan ago.
' MUSIKHUSET

Frederiksborggade 7,
København K.
Danmarks ældste-og mest moderne møbelfirma
Største udvalg
i moderne
enkeltmøbler
atausiåkånik
moderninik
pekutauteKarnerpåK
teak-mik sanaK agssat-
, „ dIangneKarsinaussunik .... . , med vendbar sædehynde,
nalaussårfik igsjavigSsartaKardlunilo Bnks 1 feak ryghynde og rygstativ
taligfigssiartalik Kr. 845
ASBJØRN-MØBLERVs
SKINDERGADE 28-32 . KØBENHAVN K.
pivdlugo
KarpoK inusugtutut ataKatigingnermut
ajungitsumut pigssarsivigssauvdlune.
igdlo taimåitoK — Danmarkime høj-
skoleKarnerme alåkatsiagkat najorKU-
taralugit — perorsarfiujumårpoK inu-
nerme ataKatigingnerup inuiaKati-
gingnermut tamarmut atåssuteKarfiu-
ssumut. kisalo inusugtunut perorsar-
figssauvoK inunermut akissugssauner-
mut inuiaKatinut akissugssaunermut
uisitauvfiussoK.
taimåitumik kigsautiginangårpoK
højskoleKarnigssaK — åma aningau-
ssat tungaisigut — tapersersorneicar-
Kuvdlugo. asule igdluliarineKåsångi-
laK, kisiåne neriutigissaK inusugtut
akornånit utarKissaK tåukununga
nangminernut inuiaKatainutdlo pingå-
ruteKaKissoK asulinåsångilaK.
nuånårutigåra højskole piviussu-
ngornialermat, isumavdluarfigisavar-
put inusugtut kajumigalugo ornigarta-
rumåråt, igdlo asule naparKunago
inugtaKardlunile inunermik umassu-
mik tamanut siaruarterissorKuvdlugo.
kigsautisavarpuf ingerdlavdluarnig-
ssånik pivdluarKuneKarnigssånigdlo.
sumikumårtoK pingårnersséungilaK,
ingerdlanigsså sujunertarissavdlo på-
sineKariartordlune angujartugagsså
pingårnerssauvoK.
nuånårutigisavara kalåtdlimik suju-
ligtaissoKåsagpat.
palase Karl Heilmann, Nuk.
fiskerhøjskolioxinane
Kalåtdlit-nunavtine højskoleKarnig-
ssaK pivdlugo sujunersutaussoK uva-
gut inusugtut tapersersortariaKarpar-
put, — tåssaungmåme uvagut kingu-
ligssavtalo — angnerussumik angussa-
Karniarnigssavtinut avKutigssat pi-
ngårnerpåt ilagssåt. ilisimavarpume
akunivtine inusugtoKarmat angussa-
Karusugkaluardlutik iliniarfigisinau-
ssamingnik ajornartorsiortunik. tamå-
nalume pissutigalugo taigutip tåussu-
ma (højskole, iluatingnauterujugssua-
ne) nangmineK pigå.
fiskerihøjskoleussariaKarpa imalunit
jolkehøjskoleussariaKarpa ?
uvanga folkehøjskoleussariaKarnera
pingårtipara!
folkehøjskoleussariaKarneranut pi-
ssutigåra isumaKarama sujugdliutaria-
KartoK inusugtut tamåkinerussumik
iliniarfigisinaussåt. imåingikaluarpor-
me fiskerihøjskole pingårtinginavko,
kisiåniliuna isumaKarama fiskerihøj-
skolinaK pilersineKaraluarpat igdlui-
narsiornerussusassoK. imåisorigavku-
me fiskerihøj skoleunermigut aulisar-
nermut tungassungitsunik tigusisinåu-
nginermigut ajornartorsiuteKåsassoK
inusugtunik amerdlanerussunik tigusi-
sinaunigssaraluamigut. — taimalo inu-
sugtorparujugssuit teknikip tungåtigut
avdlatigutdlume iliniarusugtugaluit a-
jornartorsiortilisavdlugit.
— isumaKatigisimångisama ilagåt
suj unersutausimagaluartoK høj skole
tåuna ukioK sujugdleK imaKa fiskeri-
høj skoleugune tauva ukioK- tugdleic
folkehøjskoleusavdlune. taimailiusaga-
luaråinime iliniartitsissugssat tungai-
sigut ajornartorsiutigssaKalisaoK, ani-
ngaussatdlo aperKutaulisavdlutik.
nunaKarfingmut sumut inigssitaria-
Karpa?
tamanit Nuk piukunarnerpauvoK!
pissutigalugo aningaussat tungaisigut
ajornartorsiuteKånginerunigssaK ili-
niartorissatdlo pigssarsiagssaKarneru-
nigssåt. tåssame igdloKarfingme (ima-
lunit nunaKarfingme) avdlame inigssi-
neKarsimåsagaluarpat iliniartitsissug-
ssat tamatigornerussut (imåipoK åssi-
ginginerussunik angussaKarsimassut)
ajornartorsiutaunerussugssåusangma-
ta. månime Nungme atorfeKarfit ta-
måkinerussut kisimik atorfeKarfiuput
(taimalo akikinerussumik OKinerussu-
migdlo) iliniartitsissugssatut tigune-
Karsinaussugssat amerdlaneruvdlutik.
åmalo højskole NungmitineKarsi-
naussugpat iliniartussut åssigingitsu-
nik amerdlanerussunik iliniagagssa-
mingnik iliniagagssamigdlo avatånitu-
nik påsissaKameruvdlutigdlo sungiu-
sagaKarnerusinåusagunaraluarmata. —
imåingilaK Nuk pingårtikumanermit
tåuna sujunersutiginiariga. — kisiåni-
liuna isumaKarama iliniartussugssat
(pingårtumik inusugtut erKarsautiga-
lugit) ilaisa peKatigigfingnik påsissa-
Karnerunigssåt pingårtussoK. — måni-
me Nungme Kalåtdlit-nunavtine pe-
Katigigfit åssigingitsut kåtuvfigissait
amerdlanerussut najugaKarmata tai-
malo tamåko tungaisigut påsissagssat
aj ungineruvdlutigdlo oKinerusagaluar-
dlutik.
OKauseriumassat amerdlagaluaKissut
nailisagkamigdle taimåinaK isumaga
nalunaerpara.
Ole Egede,
Nungme inusugtut pcKatigigfiåne
„Nunavta K’itornai“ne sujuligtai-
SSOK.
palasimik sujuligtaissoKa-
rune ajungxnerusaoK
højskole pivdlugo isumaga nalunåi-
savara: 1. Kalåtdlit-nunåne højskoleg-
ssaK nei-iugdluarfigårput. 2. pingårne-
rutitdlugit iliniartariaKarsorinarput:
a) kalåtdlit kulturitoKanut tungassut
tåukunungalo igdluatungiliutdlugo
danskit kulturiåne iluatingnauteKar-
nerussut påsiniarneKarnerunigssåt. b)
kalåtdlit danskitdlo atuagkiortue, eri-
niortue taigdliortuilo taukualo suliåi-
ne pingårnerussut, inuit nunavtine
Danmarkimilo (nunanilo avdlane) i-
nusimassut iluaKutaussumik kingu-
nigssalingnik nåmagsissaKarsimassut.
c) inutigssarsiornermut tungassut. d)
timerssorneK. e) erinarssorneK. soru-
name tassåuput iliniagagssat ingmikut
itut (sordlo kisitsisit il. il. saniatigut).
3. NungmltariaKångilaK (inusugtunut
atuarfeKarérsume). sujunersutigine-
Kartunit ManitsoK piukunauteKarne-
ruvoK. 4. kalåtdlinik iliniardluarsima-
ssunik sujulerssorteKartariaKarpoK.
palasiugune ajunginerugaluarpoK, tai-
malo ManitsoK mardlungnik palasiler-
dlugo, éipå angalassartugssaK. 5. ili-
niartugssat autdlancautåne 20-t migss.
amerdlåssuseKarunik pitséusaoK, sa-
naneranile amerdlanerussunik iliniar-
toKalersinaunera nautsorssutariaKar-
dlune.
Lars Møller, Manitsume ajoKiuneK
landsrådimut ilaussortaK.
isum avdluarnartipara
højskolep oKatdlisaunera atuartarpara. i-
sumaKarpunga inuiaKatiglngnut kivfartu-
ssiumårtoK. isumavdluarjiarthtipara. agssag-
ssorne.K, aulisarneK avdlatdlo iluaKiitigssat
sungiusartisinauvai. Ausiait erKanltariaKar-
soråra. sujuligtaissoK kalåliussariaKarpoK.
OKautsivta kussanåssusé avdlångorarsinåu-
ssusiatdlo ilisimavdluartariaKarpai, tauvalo
højskole inusugtorpagssuarnit ornigarneKå-
sagune mikissfissariaKångilaK.
Kristoffer Kleeman, Upernavik.
suliagssat ilmiarneKarsinauvfiat
Kalåtdlit-nunåne højskoleKarniarnera iu-
såmavdluarpara avisitigut, radioavlsikut
landsrådivdlo oKaloKatiglssutaisigut. Kåu-
marsainiarnermut tungåsaoK. nunavtine høj-
skolegssaK agsut isumavdluarnartutipara,
suliagssat åssigingitsut tåssane iliniarneKar-
sinåusangmata, sulime uvdluvtine inusugtor-
pagssuit paitsuganartarmata. højskolep su-
liagssai uko piukunartutipåka: erinarssor-
neK, kisitsisit, Kavdlunåtut, tulugtut, CKaer-
sårneK, oKalugiarneK, merssorneK, timerssor-
neK, nipilerssorneK, kalåtdlit KititoKait, sa-
naneK, nunalerinermut tungassut, nerssutau-
serineK, piniarneif, aulisarnermut tungassut,
agdlunausserineK motorilerinerdlo. Kalåtdlit-
nunåta KerKanltariaKarpoK, sordlo Sisimiut
piukunartut. kalåtdlimik sujulerssoi*teKar-
tariaKarsoråra, sivikitsumik atuarfigalugo
påsisitsivdluarsinaussumik. højskolerne ili-
niartut CO-it inigssaKartariaKarput.
Karl Jorgensen, Upernavik.
Nungmitdle
K’eKertarssuarmit nalunaerput:
højskoleKarnigssaK igdloKarfingme
måne tapersersorumaneKarpoK. atu-
arfik taimåitoK inusugtutdlume atuar-
fé avdlat kalåtdlit anersåkut ineriar-
tornigssåt erKarsautigalugo pissaria-
Karput. atuarfeKartariaKarpoK piniar-
tut, aulisartut savautigdlitdlo inutig-
ssarsiutimingnut tungassumik iliniar-
Kivfigisinaussanik. Kalåtdlit-nunåta
højskolea NungmitariaKarpoK, tåssani-
lo igdloKarfingnit avdlaningarnit ili-
niartitsissugssaileKinånginerusaoK. ki-
salo inussutigssat pinigssaisa tungai-
sigut Nuk pitsaussuvoK — kalålimer-
nitaoK erKarsautigalugit.