Atuagagdliutit - 14.03.1957, Blaðsíða 19

Musik skaber glæde
Vi leverer hurtigt alle slags
Musikinstrumenter
og Grammofonplader
Stort udvalg i harmonikaer,
mundharper, alle strenge-
instrumenter.
Skriv efter katalog — tilsendes
gratis
nipilerssorneK nuånåler-
sitsissarpoK
sut tamaisa pilertortumik
nagsiusinauvavut
nipilerssitlii oKalugtartuvdlo nutai
nutsugiarpagssuit åssigingitsut, Ka-
nerssorissat, nipilerssutitdlo no-
Kartigdlit tamaisa pigåvut
kataloge piniarniaruk
akeKdngilsumik nagsiuneKåsaoK.
MUSIKHUSET
Algade 23, Vordingborg
højskole
atuarfik ilungmut tikuartoK
Kalåtdlit-nunåne inusugtunut atu-
arfit, pingårtumigdlo realskole, piv-
dlugit uniorpatdlångitsumik OKarneK
ajornarunångilaK sildmut ilåtigut
sangmissussut. tamåkunane OKautsit,
danskit, tuluit tyskitdlo oKausé ilini-
arpait, tamarmik avémut tikuartut
avatånilo itunik kulturinigdlo atåssu-
sissut. taimåisåputdlume.
OKimaeKatigigsumigdle ingerdlaneK
tamatigut ajungitarpoK. taimåitumik
„igdluatungeKartarianarpoK" ilung-
mut tikuartumik. tåssarpiardlo høj-
skolep isumå. suliagssarå inuiait sor-
dlaKarfiat agssåsavdlugo, puilassoKar-
figisimassaK ingerdlautsimit åssigl-
ngitsutigut matuneKarsimasmaussoK,
téssa takornartat kulturiånit nangmi-
nerdlo kulturimit, navssåriniardlugo.
hø.jskolep anguniagarå inusugtut av-
Kutigalugit inuiait ikiorserniardlugit
inunerisimassamingnit kulturerisima-
ssamingnitdlo nukingmik aivdlernig-
ssånut, nakoKutigssamingnik OKimae-
Katigingmigdlo ingerdlåssutigssaming-
nik nutåmik ingerdlauseKalernerup
nalåne — sordlak tikikumavdlugo,
sordlaitsungorumanatik.
højskolemile nangminermisaoK OKi-
maeKatigingneKartariaKarpoK. taimåi-
tumik igalåvisa ilait mardlugsuit avå-
mut KiverKåput. Kalåtdlit-nunånut
nutåmut atåssusertariaKarpoK atåssut-
dlo tåuna atatitariaKardlune. inger-
dlauseK malingnaivfigissariaKarpoK,
agdlåme misingnauteKarfigissariaKar-
dlune — Danmarkimilo højskoleKar-
neK atåssuteKarfigissariaKarpoK.
Danmarkime kågéraliorfigssuit
angnerssåt nutåliaunerssåtdlo
LEVERANDØR TIL DET HMl K6L. DANSKE HOF
JENSEN&MØLLER A/s
V&cmmm'ÅA å fcs/éfe cy meét møc&t'ne
ningiuvdluartup kavfe
tamatigut RichMmik akussarpå
pivdlugo
højskole nunap ilåne Kitiussumita-
riaKarpoK, isumagalo maligdlugo na-
jugkame maskinatigut atortorissatigut
unigtorfigssaringisånikune ajunginer-
påusavdlune. sumivfigsså tåuna umå-
rigsumigtaoK inutigssarsiorfiussaria-
KarpoK inusugtut iliniutigisinaussånik.
taimåitumik isumanarpunga igdloKar-
fit sordlo ManitsoK, Sisimiut Ausiait-
dlo piukuneKarsinaussut. Manitsordle
— ajoraluartumik — erninaK nautsor-
ssutaujungnaerpoK, tåssa igdloKar-
fingme tåssane erKénguanilunit høj-
skoleliorfigssaKångingmat angnertu-
ngåtsiartumik, akisorujugssuarmik sa-
nåséngikåine. — Ausiait imaxa avang-
narpasigpatdlåluatsiarput, Sisimiutdle
Kitiuvdluinartumiput, tåssanilo høj-
skole igdloKarfiup avatåne igdloKar-
fingmit akornusersugagssaujungnaer-
dlugo taimåitordle avKusinertigut, ing-
nåtdlagissap ervnguvdlo avKutaisigut
avdlatigutdlo igdloKarfingmik iluaKu-
teKartugssångordlugo sananeKarsinau-
vok, åmalume inungnik igdloKarfing-
miunik soruname iluaKutigssaKartå-
savdlune, sordlo iliniartitsissorpagssui-
nik, palasimik avdlanigdlo. taissaria-
KarportaoK Sisimiut erKåne nuna alia-
naitsungmat nautsorssutåungitsorsi-
nåungivigsumik. igdloKarfiuvoK suliv-
dluarfiussoK, avangnånit kujatånitdlo
sunersimaneKartoK.
kisiåne højskolep suminigsså aker-
dlerlssutausimavoK sulilo taimaitdlu-
ne. ilaisa Nup kangerdluanérKUvåt,
najugaK alianaitsoK, Kavsérssuartigut
nalerKutoK. iluésanerpale? atortutigut
imaKalo pingårtumik »aningaussanut
tungarnatigut?
sujuligtaissua kalåliussariaKarpoK.
navssåriuminaeKaoK. angut taimåitu-
ssugssaK — ajunginerpåusaordle åma
nulia — piginåussuseKardluartusassut.
M. Garn
skoledirektør, Nuk.
sulinermut iliniagagssat
højskolegssaK inusugtunut inutigssar-
siutinik ingerdlåssissunut tungatine-
KartariaKarpoK, taimåitumigdlo atuar-
titsiviunera tamåkununga tungassu-
mik ingerdlåneKartariaKardlunisaoK.
taimåikaluardle pingårnerutitdlugo
inuit tamarmik højskolerissariaKarpåt.
atåssutit iliniartitsissugssatdlo pivdlu-
git Ausiangne inigssineKarsinåusaga-
naraluarpoK. iliniartue akilissésagpata
iluésaoK. ajungitsutit akilernigssåt ili-
niartariaKarpoK.
Julius Olsvig,
K’asigiénguane kommunalip
sujuligtaissua
iluamik ilisimanekangilaK
Ausiangnit ima agdlagtoKarpon:
— højskole, isumagisså pingårutålo
pivdlugit OKauseKartitsiniarneK ajor-
nakusorpoK tamåkuninga iluamik på-
sisimangnigtut ikigtuinaungmata. ki-
siåne Kalåtdlit-nunåne højskoleKaler-
nigssånik isuma tapersersornartine-
KarpoK. imaKa årdlerKutigineKarsi-
nauvoK højskolegssaK dansk højsko-
leusassoK nauk kigsautigineKaraluar-
toK højskolegssaK téssåusassoK kalåt-
dlit anersåvata ukiune måkunane ar-
torssartineKaKalunilo sipitagtineKarsi-
massup nakussagsarnigssånut pingår-
tumik suleKataussugssaK. inutigssar-
siornikut ingerdlaneK issigalugo auli-
sarnermut højskoleKarnigssamik aper-
Kut soKutigineKarportaoK. „kulturinar-
ssuit“ KerKåne inutigssarsiut nang-
mangnigtussoK ukiune angisunik au-
lisariutitårtorniarfiulersune, aulisar-
fingnik nutånik navssårniarfiulersune
sulissarnermutdlo atortunik nutånik
atuiniarfiunialersune puiorKuneKå-
ngilaK.
avdlamik autdlariarfigssa-
Kangitsunut atuarfigssax
Cmarsuutit suliniarnermut tiingassut a-
merdhtsoru jugssåssarput, hingauigssciKar-
dluartut nunavtinut inuiaKatigtngnivtlnutdlo
kingunigssaKardluariugssatut nivdlikåneråne
isumaKarf iuler sartut. pakatsissarpugutdle
audlornerit ardlaKarnerussut ingerdlanigisar-
put angunago maungåinaK nnigtaravta inger-
dlarKingnigssamutdlo avKutigssarsisanata.
inusugtorpagssuit taima misigissut iaimalo
alugoKarsimassul ilagaka, anguniagkamut
angumagsinåungitsut angnerussumigdlo a-
iigussaKarslnåungitsut itoKiiliv igs s u ar ting a.
taimåikaluartOK kigsautiginiarpara angunia-
garalugulo uvagut kaldtdlit atausiuneruv-
dluta sulivfigineKarnigssarput suleKataunig-
ssarputdlo, nalungilaralo inusugtut amerdla-
Kissut infisugtungorérnermikut aitsåt ilinia-
goKdssutsimingnik misigissut iliniagaKar-
Kingnigssamingnigdlo noricaissaraluit, aut-
dlariarfigssaKångitdlatdle nunavtine iliniar-
ftt pikorigsunik kisiåne inugtaKarumangma-
ta iliniarfitdlo ikeKingmata. taimåitumik u-
vanga audlatut isumaliorsinåungikaluardlu-
nga pissariaKardluinartfitipara uvdluvtine
kalåleKativtalo akornåne højskole tungaviler-
neKåsassoK ukiut måko nunavtine aningau-
ssarpagssuit atordlugit nutarterinerit tunga-
vigssaKarnerorKuvdlugit uvagut kinguåitalo
u vdluine.
DAVID GABRIELSEN
Angmagssalingme ajoKe.
»inunermut atuarfik«
Manitsumit ima agdlagtoKarpoK:
— Kalåtdlit-nunåne højskolegssaK
Manitsume isumavdluarfigineKaKaoK.
højskolep inusugtut inutigssarsiutiti-
gut pikorigsésavait åmalo kulturikut
anersåkutdlo påsissaKarnerulersisav-
dlugit. sujunertå tåssaussariaKarpoK
inusugtut påsingningnermik tamåki-
ssumik tunisavdlugit — pilersisavdlu-
go „inunermut atuarfik" (atuarfik
inunermut iliniarfiussoK). suliagssai
tåssaussariaKarput inutigssarsiutinut
tungassunik iliniartitsineK, atuarfing-
me iliniagagssat nalinginaussut, kalåt-
dlit kulturitoKånik danskitdlo kultu-
riånik påsisitsiniaineK, tauvalo atuag-
kiorneK, erinarssorneK, timerssorneK
avdlatdlo. ManitsumititariaKarpoK
tåuna ukioK kaujatdlagdlugo imåtigut
tikineKarsinaungmat, inutigssarsiorfi-
gigsungmat sujumukarusugtunigdlo
inoKardlune. åma igdlOKarfik sulivfe-
KarfeKangangilaK. sujuligtaissugssaK
kalåliussariaKarpoK Kavdlunåtut ill-
niarsimassoK, iliniartitsissoK palasiu-
ssordlunit, suleKatigssanik Kinersi-
nerme aulajangéKataussartugssaK.
højskole 20—30-nik iliniartoKarsinau-
ssariaKarpoK, højskolemilo iliniagag-
ssat saniatigut avdlanigtaoK ingmikut
iliniarumassanut periarfigssaKartitau-
neK atortitariaKarpoK.
højskolertårneK pissariaxa-
vigpoK
Kalåtdlit-nunåne højskole kulturimik
siaruarterissusaoK, inusugtut nang-
mingneK erKarsarsinaulernigssånut
ikiutoK kalåtdlit inusugtue danskit
inusugtortåinut nagdlersusinaulerKuv-
dlugit inuiait avdlat inusugtue inor-
ssarfiginagit. inusugtut danskit OKau-
sinik ilikartineruniarsigik. KanoK oKa-
lugtarnigssånik — s. i. OKalugiardlutik
— iliniartiniardlik. nukagpiarKat sa-
nanermik niviarsiarKatdlo merssugag-
ssanik åssigisséinigdlo iliniartiniar-
dlik. højskolep inusugtut nunamit ta-
marmit pissut katerssorsinauniåsavai,
asimioKarfitdlo puiorneKaKinatik.
NungmititariaKångilaK, kisiåne s. i.
K’aKortume Manitsumilunit. sujuner-
sutigåra sujuligtaissugssamut piuku-
tut A/G-me Kinigagssatut saricumiu-
neKarterKuvdlugit. tauva atuarfingne
pissortaussut sujuligtaissugssaK tåu-
kua akornånit Kinisavåt. højskole
landskassemit aningaussatigut inger-
dlatineKartariaKarpoK. arnat 25-t
angutitdlo 25-t tigusinaussariaKarpai.
Kalåtdlit-nunåta højskoleKarnigsså
pissariaKalivigpoK.
Oluf Høegh,
ingnåtdlagialerissoK, K’aKortume
kommunalime ilaussortaK
højskolep isumå UisimaneKarKigsåru-
nångilaK
Grundtvigip atuarfeKarnikut isumai
Danmarkime pingåruteKarsimaKaut,
pingårtumik nunåinarmiut inusugtor-
tainusimagunartoK. Kalåtdlit-nunåni-
saoK taimåisasoråra. højskolep isumå
måne ilisimaneKarKigsårunångilaK,
Kulångilangale højskole åmalo isuma-
gissainut suliånutdlo tungavigssaK a-
torfigssaKartineKartut. højskoleKale-
riarpat inusugtut ornigalisavåtaoK
nauk atuarfik taima itoK aulajanger-
simassunik iliniagagssaKarfiungika-
luaK. højskolegssaK avKutauvdluartu-
me inigssitariaKarpoK — imaKa Kuja-
tåne atåssuteKarfigigsume eruigsisi-
manartumilo. sujuligtaissugsså kalå-
liussariaKarpoK Danmarkime pissutsi-
nik pingårtumigdlo højskolep anerså-
vanik påsisimangnigdluartoK.
Jonas Petersen,
K’asigiénguane ajoKiuneK
20