Atuagagdliutit - 09.05.1957, Blaðsíða 2

atuartartut agdlagait
X
sulissartut Kavdlunåt — ilerKordlung-
nerdlo.
Kalåtdlit-nunåne nåpautipiluit
pivdlugit landslæge Smithip Atuagag-
dliutine agdlagå tungavigalugo Aage
Christoffersen, ukiune pingasune Sisi-
miunisimassoK, avisikut „B.T.“kut a-
kerdlilissuteKarsimavoK, ilåtigut imå
agdlagdlune: — suliagssarfirput uvav-
tinut namagserKuneKartut nåmagsi-
niåsavdlugit, aningaussarsiavtinitdlo
sipågaKamiåsavdluta angerdlaruvta
sugssaKalfirsinaujumavdluta. danskit
Kalåtdlit-nunånut pissut inuvdluar-
niåinartutut OKautigisavdlugit kuku-
neruvoK. uvanga ukiune pingasune Si-
simiunisimavunga tagpavungnarKisav-
dlungalo. angutit 60-iuvdluta tagpava-
nipugut, atauserdlo erKåingikåine ta-
marmik pissuserigsumik inuniartuput.
tagpavane nuna inuvfigissarput inuv-
dluatårnartorssungilaK, nuliat nuliag-
ssatdlo Danmarkimitut årdleriginata
inusinåuput. kalåtdlit inuput pitsau-
ssut, inugsiamissusiatdlo ikingutiner-
neratdlo åsseKångitdlat, tamånale isu-
maitsuliornerungilaK. imerniameKar-
tångilaK. imiåricat Kulit sapåtip aku-
neranut pisinaussarpavut, avdlanigdlo
piumaguvta Danmarkimisut akiler-
dlugit pissariaKarpavut. ilaKutavutdlo
Danmarkimitut pilersorniagagssari-
gavtigik aningaussaicarpatdlånginavta
pissuserigsårtumik inuvugut ilavta
Danmarkimitut agssuariniarsinåungi-
sanik. isumaKarpunga ersserKigsåsav-
dlugo pingårtfissoK Kalåtdlit-nunåne
pissutsit imaingmata ilaKutat Dan-
markimitut Kanon inunerput pivdlugo
årdlerissariaKaratik.
landslægip akissutå.
Kalåtdlit-nunåta radioavisia atausi-
ngornerme aprilip 29-åne avisime
„BT“me agdlauserineKarsimassumik
issuaivfigissaKarpoK, tåssa Aage Chri-
stoffersenip Kalåtdlit-nunåne nåpau-
tipiluit pivdlugit Atuagagdliutine ag-
dlauserissara akerdlilersimagå. Chri-
stoffersen ukiune pingasune Sisimiu-
nlsimavoK, påsisinaussåka maligdlugit
aussåinartumik sulissartussardlune.
Aage Christoffersenip ausséinartar-
tut sivnerdlugit nuånaringilå agdlag-
kama tamåkua ilarpåluisa nunaming-
nit KimagusimaneK sapertarsimångu-
atsiaråt. soruname tamaisa isumagi-
ngilåka. Kujanartumingme inuit pissu-
serigsut isumatumik inuniartut, au-
ssåinartartutaoK akoméne, ilaligssu-
put. kisiåne ikingivigsut måne inuner-
dlugtarnerat pfssutsinik påsisimassa-
Kavigsunit miserratigineKarsinaugu-
nångilaK. taimatut inussut kisimik mi-
serratigingningnigssåt ilimanameru-
vok. nakorsauvdlune inunerdlungnerit
kingunere åsseKångitsumik Kanimut
KimerdlomeK ajomångitdlat, nalunåi-
taKalutigdlo. hr. Christoffersenip ernu-
matiginguatsiarpå nuliat nuliagssatdlo
Danmarkimitut KanoK isumaliomig-
ssåt. uvimik uvigssamigdlunit Kalåt-
dlit-nunåne misiligtagait pivdlugit
isumamingnut sut tungavigssarigait
soruname imåinaK akineK ajomarpoK.
imåisinauvoK nuliaKångitsut akomane
isumaitsuliortoKarnerussartoK. aper-
tamanitdlo
tigulågkat
Kutdle tamåna misigssomerusavdlugo
nakorsap suliagssaringilå.
hr. Christoffersen aussane pingasu-
ne Sisimiunlsimavdlune kussanångit-
sumik inussoK atausInaK takusimag-
pago ilumut pissutigssaKarpoK Chri-
stoffersen Sisimiutdlo pivdluarKusav-
dlugit. ila tamane taimåikaluarunisoK.
ajoraluartumigdle Christoffersenip o-
Kausé Sisimiune tusartagkanut naler-
KupatdlSngitdlat. Sisimiune avdlanilo
imerniartoKangineranik OKausiussoK
ila kåkaKaoK. suliartortitat soruname
imigagssat akilertariaicarpait. ImiårKat
Kulit nerissaKartitaunermut atassumik
pineKartartut amerdlångeKaut, ikigi-
nlnagagssaugunaratigdle — ernarsau-
tigisagåine taméko tåssaungmata pisi-
niarfingne imigagssanik kimigtunik
peKaraluaKissune nungutartutuaussut.
åma tamarmik aningaussarsiamik a-
merdlanerssåinik ilaKutamingnut nag-
siussineK ajorput. Christoffersenip ka-
låtdlit åsseKångitsumik inugsiarnerne-
rardlugitdlo ikingutfnemerarpai — o-
Kausia tåuna isumaKatigivdluarpara.
ajoraluartumigdle niviarsissat ilait
inugsiamemermit uverssagkat 20% -
Isa migssinge Kavdlunånik atåtaKar-
put. tamåna miserratiginiarneK ajor-
nakusorun aKaoK.
soruname perKamitsumik issiging-
ningnigssamut migdlisautausinausso-
KarpoK. aussame suliartortitaussartut
amerdlanerssait inigdliordlutik barå-
kit inérakasine najugaKarput, allku-
tagssaKarpatdlångeKautdlo. pissutsit
taima ititdlugit tipaitsualåmerit ni-
gorsimaniameK ajomakusortarput,
nauk nigorsimarusungnerugaluardlu-
gitdlunit. taimåikaluardle kalåtdlit
maligagssaunerdlugtunik issigissaKar-
nerat ajussårutigingitsugagssåungi-
laK. niviarsissat erKaigåine erKaima-
ssariaKarpoK ilarpagssue igdlumingne
atugarigsårtungingmata taimåitumig-
dlo ussernartorsiortikuminartuvdlutik.
åma ilarpagssuisa Kavdlunåmik uvi-
ningnigssartik neriutigissarpåt isuma-
Karamik tamatumunåkut nuname
inuvdluatårnartume uvavtinut inune-
rusorissamingne inulersinåusavdlutik.
atago naggatågut avisiliortup Jør-
gen Fleischerip 1956-ime martsip 26-
åne „Dagens Nyheder“ime agdlagari-
simasså issuaivigilåriartigo: „uver-
ssagkanut akiliutigssarpagssuit ka-
terssorniaruminéitarnerénut pissu-
tauvdluartut ilagåt atåtaussut 20%-isa
migssinge Kavdlunåjungmata, aussåi-
nartartunik taineKartartut Kangale
nunamit Kimagusimassut. Kavdlunåt
atåtaussut imaKa amerdlaginangangi-
kaluarput, erKarsautigisagåinile Kav-
dlunårtaussut ikissusiat (Kitåta inuisa
10%-é migssiliuinardlugit) påsineK
aj ornångilaK ikiglnagagssåungivig-
sut“. tauvalo: „sinerissame Kavdlunå-
nik sulissartoKarfiussune aussap unui-
ne niviarsissat atåmagdlutik baråki-
nukåssut takuneK ajomartångitdlat.
erininariångitsoK oKalugtartorpalåK
tusarssauleraraoK, aussap unuåne
Kaumassume niviarsissat igdlarpalår-
nerånit ingiomeKardlune. „KaKamut-
ten“ piungnaerdlugo „barakimutten"
pilerpåt. tamatuma kingunera tamane
takugssaulerpoK: mérKat Kaumassu-
nik nujaligpagssuit tungujortunik i-
ssigdlit paitsugagssåungitsunigdlo åma
kalålerpalussuteKartut". kisalo: „uver-
ssagkanut akiliutit mikissungitsumik
agdlissariaKarput, åma Kavdlunåt su-
lissartut isumagineKamerat pitsaune-
rulersariaKarpoK Kalåtdlit-nunanlner-
tik avdlatigut ajunginerussumik pig-
ssarsivigislnaorKuvdlugo kalåtdlit ni-
viarsiartåinik ilerKordlugsauginara-
tik“.
P. Smith.
onautsit neriorssutitdlo angisorssuit
åsit KinersinigssaK pivdlugo neKita-
rigsårutigssat.
ungasingitsukut folketingimut ilau-
ssortarissavut perKåunago minister
Kjærbølimut navérsiput. A. Lyngep
kigsautigissat sarKumigai ministerip
ajomamerardlugitdlo folketingime su-
liagssautingilai. OKarporme suliagssat
tamåko folketingip grønlandsudvalgia-
ne suliagssaussut. kisalo Augo agssua-
rå folketingime sulivfigssatsiarssuane
pinago Kalåtdlit-nunåniginartarmat.
OKautsit tamåko sumiginagagssåungit-
dluinarput — sumiginameKéngitdlat-
dlume. Frederik Lynge ilumorpoK o-
Karame ministere akivdlugo, kalåtdlit
folketingimut ilaussortait pissugssau-
ssut pingårtusorissatik sarKumiutisav-
dlugit, isumaKardlunilo folketingip
grønlandsudvalgia måna issigissaria-
KartoK „augsuagtutut" Kalåtdlit-nu-
nåne nålagkersuissutut erssiarKalår-
toK „nålagarssuarnut" taortauvdlune.
danskit avisé isumaKatigigdlutik —
sorunalime ministerip isumaKataisalo
avisiat „Socialdemokraten" kisime pi-
nane — folketingimut ilaussortavut
isumaKatigivdluarpait ministerilo o-
Kautsinik sukangassunik agssuaralugo
Augo Lyngemut såssussinera pivdlu-
go. taimanikut OKauserineKartut tamå-
kerdlugit ilisimångilavut, kisiåne på-
sinarpoK ministere nauk nangmineK
igalåminlnarmik igdloKaraluardlune
inuit avdlat ujarKanik mitdlorsima-
gai. åmalo påsinarpoK ministere ka-
låtdlit folketingimut ilaussortånik på-
singningnermigut amigauteKartoK
inuit KanoK itussut ilisimanagit, nuna-
mingnik inuiaKatimignigdlo sivnissu-
ssutut autdlartitaussut. ministerip Ka-
låtdlit-nunåliartamere agtulåsavdlugit
ussernartoK akiorneK. ajornangajavig-
poK. tamatumungalo sanigdliutisav-
dlugo folketingimut ilaussortavtinut
KanoK pingåruteKartigissoK nunavtine
suliat ineriartomeruvdlo ingerdlanera
nangmineK issinik takussåsavdlugo.
angalassamerat inimgnit månltunit
KanoK isumaKarfigineKartoK påsisav-
dlugo ajomångeKaoK. kisiåne usser-
nartoK akiomiéinamiartigo. ministe-
rivdle KularutiginiaKinaliuk kalåtdlit
Augo tatigingningnertik pivdlugo ta-
maviårdlune suliagssaminut tuniusi-
massoK takussarmåssuk, Augovdlo ta-
måna påsisimavdlugo ilungersormat.
kiavdlunit Augomik ilisarisimangni-
lårtup nalungilå folketingime suliane
sapingisamik ilungersordlune suliari-
niarai. København ukiunerane Kimå-
simåsaguniuk pissutigssaKardluarsi-
måsaoK. folketingimut ilaussortarpag-
ssuit pissutinik Augop pissutainit su-
nginerungårtunik perKuteKardlutik
folketinge Kimagsimassarpåt. ministe-
rivdlo uvdluiname suliå påsisimav-
dluångikaluardlugo aperiumavugut
minister Kjærbølip jutdlime Thulemut
angalanera sukut iluaKutåusanersoK.
kalåleK folketingimut ilaussortaussoK
agssuarineKarsinåungilaK ukiunerane
nunalisimåsagune nutåliarpagssuit su-
liagssatdlo takusardlugit påsivdluaru-
mavdlugitdlo. uvagut nangmineK fol-
ketingimut ilaussortarput Augo nang-
minérdluta oKaloKatigisavdlugo pi-
ngåmerutiparput folketingip atautsi-
mltarfianlnigssånik kigsauteKarnig-
ssarput piumassarisinaunago. — pi-
ngårtumik aulajangigagssat amerdla-
nerit grønlandsudvalgime aulajanger-
neKarsinaugpata suliagssat migdliler-
neKarsinåuput angalanigssamutdlo
pivfigssaKåsavdlune. — ministerip
Augo pasigdlerpå Kinersinigssap Ka-.
nigdlinera pivdlugo taimatut OKalug-
soralugo. erKarsautigineKarKajarsi-
nåungilaK Augo folketingip oKalugtar-
fianit KinerKusårtutut nipeKardlune
OKalugsinåusassoK. ama erKarsautigi-
neKarKajarsinåungilaK isumaKaralua-
ruvta ministerip taimatut såssussiner-
migut Augop unangmigdlertai ikiorsi-
naugai — imaKa nuånarilersimassane.
taimåitoKamaviångilaK.
Ise. („Meteore“mit).
højskolegssamut isumaKataussut
ilåta agdlagå.
højskole tåssauvoK timikut tamikut-
dlo tasiuissugssarput sujunigssavtine,
aunalo erKartorumassara: iluamik
inigssinigsså. soruname erKaimassa-
riaKarparput sumut atortugssaungmat
iluatingnauteKaKissoK nunamutdlo
akungnaitsumut inigssitariaKartoK. tå-
ssame isumagingmago atuarfiutigalu-
nilo piniarnermik ingerdlatsissug-
ssaungmat, taiméitumik Nup kanger-
dluanltugssatut erKartorniarpara su-
liagssartai tåssaungmata tamanut a-
kungnaitsuniåsassut, sujugdlermik nu-
nalerineK savauteKarnerdlo åmalo pi-
niameK aulisamerdlo, téssalo atuar-
fiutigalunilo timikut tamékuninga
sugdliviungikune inigssinerdliugåu-
sangmat, téssalo suj uline taissaka u-
terKilåratdlardlåka, nunalerineK sa-
vauteKamerdlo Nup kangerdluane nu-
tåjuput. tåssane ingerdlåtariaKartut
pingårtorssuit åmalo aulisameK pi-
niarnerdlo sule pingårnerussut téssalo
månlkune sumik akungnagtorutigssa-
Karane sikukut imåkutdlo piniarner-
mut. taimåitxunik mikingitsumik eKér-
saissugssauvoK. inigssinigsså akisune-
rulåraluarpoK — soKutigissariaKångi-
laK pingårnerungmat akungnaitsnme
inigssinigsså. Kå, upinginivtine tuave.
Peter Christensen, NeriunaK.
anersåkut timikutdlo kalåtdlinut
tuniutdluinartoK
Kalåtdlit-nunåne høj skoleliugssamår-
neK piviussungusassoK utanunarpar-
put. kalåtdlit nunavtine atuarfingmik
taima pingåruteKartigissumik nåparto-
Kamigsså inusugtune isumavdluamar-
nartorssuvoK. soruname kigsautigår-
put sulissugssaujumårtut tatiginar-
dluinartussariaKartut, kalåtdlit ilinia-
gaKarusugtorpagssuit autdlariarfigi-
ssartagamininguånik nerugtorsaisinåu-
ssuseKartut.
uvångånit aniguvta unga iserdluta,
taima inuneK Kasunarilerparput. silar-
ssuarmioKativta autdlariarfé pujor-
ssup iluanltutut itipavut — Kåumai-
ssakissuseK iliniarfigssaileKinerdlo pi-
ssuvdlutik.
erKarsautip kussanartup piviussu-
ngortitaunigsså neriugdluta utansiu-
mavarput — atuarfigssaK anersakut
timikutdlo kalåtdlinut tiåniutdluinar-
simassoK, nangminigssarsiortungitsoK,
kalåtdlimik iliniardluarsimassumik
misiligtagalingmik suj ulerssuissulik.
periarfigigsume inuniameruvdlo tu-
ngåtigut tamatigut misingnamerussu-
me perKingnartumilo inigssitariaKar-
poK, aperKutaunane sinerissap KerKa-
ne niuvertoKarfingmilunit sumlsaner-
SOK.
E. Petersen, ManitsoK.
atissat pitsåussusisa nalunaeKUta.it.
pisiniarfigtåme atissarpagssuaKarpoK
kussanartunik pilerinartunigdlo, åno-
råminerpagssuaKardlunilo. pisinianut-
dle iluaKutåusagaluaKaoK atissat Ka-
noK pitséussusé nalunaeKutsersorsi-
magaluarpata pisiniartitsissutdlo pisi-
niat navsuiåusinåusagaluarpatigik Ka-
noK errorneKartåsanersut simeme-
riarneKartardlutigdlo, eKitartunersut
il. il. agdlagartaKartaraluarput pisi-
niartitsissutdle tamaisa ilisimaneK a-
jorpait —. tamåko KularnångilaK-åsit
„erKarsautigineKartut" imalunit „su-
liariniarneKartut". kisiåne måna pise-
rusugtunut iluaKutåungitdlat.
Meteor e.
neriorssutit!
„Meteore“me kingugdlerme InorKap
kangåmiormiup nikatdluatdlangnar-
nerardlugo agdlauserå upernåK måna
„Greenland“ip tåkutinginigsså, tåva-
nlsassorme handelsinspektørip aussa-
me 1956-ime neriorssutigisimangmago.
ajussårutigalugo OKarsinauvugut tai-
matut angalavdlutik misigssuissartut
Kutdlersaussut KanoK pissuseKartar-
nerat „Meteore“kut tailussågarput er-
Kormat-åsit. — tamåna åssigissailo
inuit nålagkersortimingnut tatiging-
ningneranut aserorterissuput. tåssa
neriorssutit erKortineKameK ajorma-
ta, pingårtumik Kutdlersavingnit o-
KauserineKarsimassut.
—q (Meteåre),
2