Atuagagdliutit - 09.05.1957, Blaðsíða 9

maleruagagssaK nunane amerdlanerpåne atorne-
KarajungnerussoK § 2-me aulajangiuneKarpoK uviu-
ssok mérKanut åiparingneK atatitdlugo pingorsima-
sinaussunut atåtaussutut issigineKåsassoK atåtausi-
nåunginera ugpemarsisineKångigpat — tåssa tåuna
taineKartartoK atåtautitsissariaKarnermik isumaK.
maleruagagssaK tåuna isumaKarpoK uviussup atå-
taunigsså ilimagerértariaKartoK, atåtagssarsiuissa-
riaKalernigssamilo pissutigssaKartariaKåsaKissoK ili-
magissap tamatuma KularnarsisineKamigssånut. tå-
ssa nåmangnaviångilaK ugpemarsausisavdlugo anå-
naussoK mérKap pingorfigssåta nalåtigut angumut
atausinarmut ardlalingnutdlunit atortlsimassoK a-
ngutitdlunit tåukua ardlåta atåtausinaunera augsiu-
inikut . ajornartineKångikaluarpat. ugpernarsautig-
ssavingmik sarKumissariaKarpoK uviussup atåtausi-
nåungineranut. ugpemarsautigssap taimåitup KanoK
agtigissumik piumassarineKamigssånut pissortat
perKutaussarianarput inugtigut misigssuinerme ug-
pernarsautigssat atorneKarsinaorKuvdlugit (angne-
russumik augsiuinerup inernerinik) suliagssane ta-
måkunane Kalåtdlit-nunåne Danmarkimisut ang-
nertutigissumik.
atåtautitsissariaKarnermik isumaK atusångilaK åi-
parit mérKap pingorfigssåta nalåtigut averusersi-
magpata avigsåvigsimagpatalunit. taimåitutigut atå-
tagssarsiuinigssaK pissamertut suliagssångortitaria-
KrpoK. kisiåne påsineKarpat éiparit inoKatigigsimå-
ngikaluardlutik taimaitoK mérKap pingorfigssåta
nalåtigut atoKatigigsimassut tauva atåtautitsissaria-
Kamermik isumaK atordlugo uviussup atåtaunera
ilimagissariaKalisaoK, tåssa atåtautineKåsavdlune
atåtausinéunginine ugpernarsauserneKångigpat.
mérKamik åiparingnerme inussoKarpat, kisiåne
aiparit tåukua katinerat kingorKutitsiåinaramiuk
åiparilernerat sujorKutdlugo pingorsimanigsså ili-
magissariaKartumik tauva migssiliutip § 3-atigut
åma ilimagissariaKalerpoK uviussoK atåtausassoK,
kisiåne ilimagissaKarneK tåuna atåtautitsissariaKar-
nermik isumaK tungavigalugo ilimagissaKamertut
nakutigingilaK. uviussup atåtaunigssånik sujumut
ilimasorérneK tåssuna aitsåt atusaoK atåtagssarsiui-
nerup suliagssångortineKénginerinåne. atåtagssar-
siuissariaKalemigssame ugpernarsautigssinigssamut
maleruagaussartut atusåput. taimåitumik suliagssap
ingerdlånerane påsineKarpat anånaussoK uviminut
(uvigssaminut) atortinerme saniatigut mérKap pi-
ngorfigssåta nalåtigut angumut avdlamut åma åta-
veKarsimassoK angutivdlo tåussuma atåtausinaune-
ra augsiuinikut avdlåkutdlunit ajomartineKångig-
pat uviussoK akilersuissugssatut aitsåt erKartune-
KartugssauvoK angut avdla tåuna peKatigalugo.
taimatutdle pissoKarsimatitdlugo méraK tåuna § 4
ingm. 2 nåpertordlugo méravingortineKarsinauvoK
uviussup kirkebogimut (palasimut) nalunaemerati-
gut méraK nangmineK pimisut mérariumavdlugo
akuerssinerminik.
méraK uverssagaK méravingortineKarsinauvoK anå-
naussup atåtaussumut akilersuissugssaussumutdlu-
nit katineratigut.
sordlo sujomatigut taineKarérsoK OKautsit atåtau-
titaunerup akilersuissugssautitauneruvdlo ingmikor-
titaunerat Kalåtdlit-nunåne uvdlume ilisimaneKå-
ngilaK. mérKamut uverssagkamut atåtaussup iler-
Kugssarinarpå mérKap pilersomeKarnigssånut aki-
lersuisavdlune, tåssa inatsisit tungaisigut akilersui-
ssugssatut issigineKåinartariaKardlune. kisiåne mér-
Kat pivdlugit inatsisigssanut migssiliutip, sordlo dan-
skit mérKanut inatsisåine itoK, ingmikortipai atå-
tautitauneK aulajangemeKarnersoK imalunit akiler-
suissugssauneK kisime pineKarnersoK. ingmikortit-
sineK tåuna kinguline erssencingnerussumik erKar-
tomeKartugssaK ilåtigut pingåruteKartugssauvoK
mérKamut uverssagkamut anånaussup mérKap inu-
nerata kingornatigut åipaningnerane. tåssuna dan-
skit inatsisait åssigalugit migssiliume § 4-me aula-
jangemeKarpoK anånaussoK angumut akuerssisima-
neK erKartussutdlunit nåpertordlugit mérKamut
atåtautineKartumut katigpat mérKap sussusia ug-
pernarsauserneKåsassoK méravingortineKardlunilo.
tåssa åiparilemerup nangmineK mérKap sussusia
avdlångortitagssarå uviussup atåtaunera sujornati-
gutdle aulaj angerigaugpat. akilersuissugssåinartut-
dle issigineKarpat — kisime akilersuissugssauvdlu-
nilunit imalunit ardlalingnik akilersuissugssaKar-
dlune — tauva § 4 ingm. 2 nåpertordlugo pissaria-
KarpoK méraK méravingortineKarsinaorKUvdlugo
kirkebogimut (palasimut) nalunaemermigut méraK
nangmineK pimisut pigilerumavdlugo akuerssinig-
sså.
sujornatigut Kalåtdlit-nunåne imåitarsimagaluar-
poK atåtagssarsiuineKångitsuvigtardlune anånaussoK
angumut atåtagititaminut katigssamårsorineKarå-
ngat. erKartussissamerme inatsisit atulemeratigut
atåtagssarsiuinerit aulaj åinerussumik suliarineKar-
talerput, pissamerdlo uvdlume atortussoK maligdlu-
go suliagssat taimåitut åma erKartussissunut suliag-
ssångortineKartalerumårput, kisiåne akerdlerit ing-
mingnut katigpata navsuiautigssaKångigpatdlo anå-
naussup mérKap pingorfigssåta nalåtigut uvigingisa-
minik avdlanik atugaKarsimaneranik suliagssaK su-
lissutigerKingnago ininameKarsinaussarumårpoK.
una isumaunerussarunarpoK méraK åiparilemikor-
piåinavik méravigtut issigineKalersoK nauk ersser-
Kigsumik aulaj angern eKångikaluartOK uviussoK
mérKamut atåtaunersoK. uviussup kirkebogimut av-
dlamutdlunit akuerssissuteKarniardlune sulissute-
Karnerunigsså piumassarineKåsångilaK.
isumaKartoKarsmaugaluarporme angutit arnamut
mérå atåtauvfigisinaussamingnut katiniartut amer-
dlanerssaisa kigsautigissaråt isumaKartardlutigdlo
katiniariarunik méråK méravingmigtut issigineKali-
sassoK. migssiliume § 4-me maleruagagssaK sujuner-
sutigineKartoK danskit inatsisåinut nalerKiitoK ator-
tugssångortineKarpat uviussoK akilersuissugssauti-
neKåinarsimassoK måna tikitdlugo inuit nalussånik
perKuneKartalisaoK sulissutigivigdlugo ersserslniå-
sagå — kirkebogimut — kigsautigigine mérKap
méravigtut issigineKalernigsså. tamatumunga pi-
niéngigpat, sordlo måna tikitdlugo taimailiorsinau-
ssartoK, kingunigsså pingåmerpåK tåssaujumårpoK
méraK tåussumunga kingomussissugssaulemaviå-
ngitsoK. inatsisigssanut udvalgip § 4-mut ingmikut
OKauserissaine oKautigineKarpoK taimåitumik imaKa
pissutigssaKarsinaugaluartoK tamatumunga taorsiut-
dlugo aulaj angersagaK tåuna suliarineKaraluarpat
méraK åiparingnerme erniusimassutut pineKartug-
ssångordlugo åiparilerKårnerpiame, anånaussup a-
kilersuissugssautitaussumut katineratigut åma, ki-
siåne imailivdlugo akilersuissugssaussup mérKap
méravigtut issigineKalernigsså kigsautigingitsusaga-
luaruniuk taimailiornigssaK akomusemiavigtaria-
Kalisagå, s. i. kirkebogimut nalunaemermigut. inat-
sisigssanut udvalgip aulaj angivfigisimångilå avKU-
tigssat tåukua mardluk ardlåt suna KinemeKåså-
ssok. kingugdleK tåuna kalåtdlit isumanut nalencu-
nerpaugunarpoK sordlume taineKarérsoK sungiusi-
maneKångingmat akilersuissugssaussup mérKap mé-
ravingortineKamigsså tamaviårutigisagå. aussamut
mérKat pivdlugit inatsisigssanut sujunersutip sulia-
rineKamigssåne landsrådip aulajangivfigissariaKar-
på aulajangersagagssap tåussuma imailivdlugo imai-
livdlugulunit OKausertalerneKamigsså kigsautigine-
KarnersoK.
mérKat uverssagkat
migssiliume maleruagagssat tugdlit, §§ 5—11, er-
Kartussissamerme inatsisine Kup. 4-me atåtagssar-
siuinerit suliarineKartamerinik maleruagagssanut
tugtitdlugit misigssomeKartariaKarput, tamatumu-
ngalo ilångutdlugo erKartussissamerme inat-
sisit avdlångutigssånut sujunersut nutåK tai-
neKarérsutut landsrådip 1956-ime oKaloKati-
gissutaine ilångussaK 17-itut nakineKartoK.
anånaussup uverssagkamik mérartårtup iler-
Kugssåtut aulajangiuneKarpoK erninigssane
nalunaerutigissåsagå ernerémiariarunilo a-
tåtagssarsiuinigssaK sulissutigerKussåsagå
politinut kommunefogedimutdlunit OKariar-
tordlune. taimatutdlo åma nakorsaK emisug-
siortordlunit eminerme ikiusimassoK perKu-
neKalisåput mérKap inunera politinut nang-
minérdlutik nalunaerutigissåsavdlugo. poli-
tit åma nangmineK nåk'utigissarilisavåt atå-
tagssarsiuinerup suliagssångortineKarnigsså
mérKavdlo inuneranik nalunaerut nagsiutå-
savdlugo kredsdommerimut agdlagautit ug-
pernarsautigssat pissariaKartut ilångutdlu-
git. kredsdommerip tauva angut anånaussup
mérKamut atåtautitå erKartussissunut agger-
Kiisavå. anånaussup angut atausinaK torKar-
pago mérKavdlo pingorfigssåta nalåtigut av-
dlanik sangmissaKarsimanerminik misiarpat
atåtagssarsiuineK aulaj angern euarsinauvoK
angutip atåtautitaunerminik akuerssinerati-
gut mérKamutdlo akilersuissuj umaneratigut
kredsdommerip aulaj anginera nåpertordlu-
go. pissutigssaviussut pissutigalugit akuer-
ssineKarsinauvoK politinut imalunit kreds-
dommerimut. kredskommerip tauva akiler-
sutigssanik aulaj angersagaK suliarisavå anå-
naussoK atåtaussordlo tamaisa ingmikut a-
tautsimik pigssitdlugit, atauserdlo anånau-
ssup nunaKarfigissåne kæmnerimut nagsiu-
neKésaoK, kæmnerivdlo nåkutigisavå akiler-
sutit pivfigssamikut erKortumik akilerne-
Kartamigssåt anånaussumutdlo (imalunit
mérKamik pilersuissussorpiamut) tuniutå-
savdlugit. ,
(Fortsættes i A/G nr. 10)
Angmagssalingme atuarfitorKame
atuartut.
9