Atuagagdliutit - 09.05.1957, Qupperneq 10

Danmarkime kågéraliorfigssuit
angnerssåt nufåliaunerssåtdlo
JENSEN4MØIlERA/s
®&amnm/Å6 dtihyfc cy mast moc/w'm
Fabrikken »GLUTEN«
ved Th. Olesen. København K.
Maccaroni maccaronit
Spaghetti spaghettit
Suppestjerner suppehomit
Suppehorn suppest jemit
Børne-Semoule nålungissat suaussait
Mannagryn mannagrynit

^yådutøt.. .^Jåxuifaiufib
iwit 4(Je
kan også give Dem frisk
fløjlsblød teint!
Indeholder
LANOLIN
. . . blødgør
og forskønner
Deres hud!
Ja, Cadum er mild for enhver hud!
De vil fryde Dem over
det lanolinrige, milde skum,
der renser i dybden
blødgør og forskønner Deres hud.
De vil nyde den bedårende
duft af fransk parfume, blandet af
36 udsøgte parfume-olier.
Spørg efter Cadum i dag!
kissarssumit méterip åipå KerKa
Kanigtigissume
ilisimajungnaersitsineK . . !
landslæge Preben Smithip Kalåtdlit-nunane nåparsimavit nutåt
pivdlugit agdlagå.
1956-ime novemberip 24-éne Angmag-
ssalingme nåparsimavigtåK angmame-
KarpoK, Sisimiunilo nåparsimavigtåK
aprilip 15-iåne 1957-ime angmarneKar-
dlune. Angmagssalingme nåparsima-
vik takusimångilara, kisiåne Sisimiu-
nitumut åssingoKingmat, mikinerui-
nardlune, Sisimiune nåparsimavik piv-
dlugo OKauserineKarsinaussut amer-
dlanerssait tåssungåtaoK atordluarsi-
naugunarput.
nåparsimavit moderneussut tamåko
ukiorpagssuame erinigineKardlutigdlo
pissariaKavigsusimangmata endgsiv-
dlune taima OKameK ajornångilaK. Si-
simiut 1906-ime ingmikut nakorsaKa-
lerKårput, tåssa dr. Viggo Wester-
gaard. aussåinåkutdle atorpoK, åipå-
guanilo eminaK dr. Henrik Deich-
mannimit ukiune ardlalingne Sisimiu-
nitumit taorsemeKarpoK. K’aKortume
nakorsap pujortulérartåvata atering-
mago naluneKångilaK. Sisimiut nakor-
sanarfiat taimanikut 700-rdluåinarnik
inoKarpoK. tåssalo taimanikut inugtu-
ngeKingmat månatutdlo nåparsimassu-
nik unigtitsissarneK nalinginautigina-
ne påsineK ajornångilaK 1908-me Sisi-
miune nåparsimavigtåK 15-it migssåi-
nut nåmagtoK sananeKarmat iluaru-
sutigineKarmat. 1957-ime Sisimiut niu-
vertoKarfiata inue 2000-it migssåini-
put, nåpnarsimavigtårdlo uningassunut
32-nut nalinginaussumik nåmagtu-
liauvoK. taimåitumik måna inuit amer-
dlåssusiat nautsorssutigalugo 1908-me
nåparsimavingmit inigssartunerungi-
laK. nåparsimavit tåussuma migssigi-
ssai sujomatigut K’aKortume, Nung-
me, Manitsume Ilulissanilo sanane-
Karsimåput. nåparsimavitorKat tamå-
ko ilait amerdlanerit Kangale angine-
russunik pitsaunerussunigdlo taorser-
neKarérput, nauk tåuko åma pisoKali-
ssuleréraluit. kisiåne tåssa Sisimiune
atutdluarsinausimagame 1957-ime a-
prilip 15-iata tungånut atorsinausima-
vok, tåssa ukiune 50-ingajangne.
oKalugfik ndparsimaviussoK
nakorsap Th. N. Krabbep 1909-me
nåparsimavit sanåt kingugdlit, Sisi-
miunitoK ilångutdlugo, ajorissagssåu-
ngitsumik modemeusorinartutut OKau-
tigai imalo åma oKautigalugit: „tamar-
mik aleninik 24-nik takissuseKarput
aleninigdlo 14-inik atitussuseKardlu-
tik, KaliamikutaoK ineKardlutik. init
atdlit nunap Kånit KagfaseKissut 4
alenitutdlo portutigissut tåssåuput né-
parsimassunut inigssiat pingasut ta-
marmik ingmikut tatdlimanik sinigfig-
dlit, ine pilagtaissarfik, igavfik, uvfar-
fik nåparsimassunigdlo pårssissup ar-
nap inå. Kaliane init mikinerit mar-
dluk-pingasut pissariaKarpat uninga-
vigssiångorsinåuput. — tåssa taimane
Kalåtdlit-nunane nåparsimavit moder-
neussutut issigineKartut taiméiput —
igdlut tatdlimanik initagdlit, uvfarfig-
dlit igavfigdlitdlo. taimåitordle ilå-
ngutdlugo OKautigissariaKarpoK isuma
tamåna akerdlilemeKångitsorsimå-
ngingmat, téssame professor Carl Lo-
rentzenip issomartorsiormagit sinigfit
igkamut talisimanerat, arnat angutit-
dlo ingmikortitausinåunglnerat, peru-
suersartarfik penusivigdlo silåinarig-
sarfeKdngingmata, nakorsaK inimik
isersimårtarfiligåungingmat, akuner-
ssuan nerukipatdlåKingmat, errortui-
ssarfeKångingmat silåinardlo sinig-
fingmut atautsimut nautsorssutdlugo
312 kubikfodinaungmat. nåparsxmavi-
liortarnigssane tugdlerne pissortat på-
sisimangnigtumik ikiortigssarsiortar-
nigssåt sujunersutigå, taimditordlime
ndparsimavigtåt sujuariautauv dluar-
tunerardlugit. åmame taimaivigput,
emarsautigisagdine Kalåtdlit-nunane
nåparsimaveKalernigssamut autdla-
riamaut tdssaungmat Ilulissane 1783-
ime oKalugfiliausimassup ild 1853-ime
ndparsimavigssatut iluarsarneicartoK
(oKalugfiup sivnera nalagiarjigtut ato-
rungnaerane!). årnigssussineK eritu-
miginartoK tamana 1904 tikitdlugo
atupoK. — Kalåtdlit-nunane ndparsi-
mavit sule atassut ilait ernarsautiga-
lugit horentzenip issornartorsiutai i-
sumaKatigingitsorneK ajornarput.
nåparsimavik nutåliaoKissoK
nåparsimavigtåt pivdlugit issornar-
torsiutit erKartomeKartut atorsinåu-
ngitdlat. atauseK erKartorumågara er-
Kainago modemeuvdluinarput. Kau-
mavdlutigdlo silåinarigsuput, angisu-
nik ineKardlutik, siligtunik silivigsor-
ssuarningme akunerssuaKardlutik, i-
kiuissarfeKardlutik, errortuissarfeKar-
dlutik, tiliorfingnik igavféraKardlutik,
pigårtumut ineKardlutik, perusuersar-
tarfeKardlutik, uvfarfeKardlutik per-
KumaisiveKardlutigdlo. Sisimiune nå-
parsimavik pingasoKiussauvoK — på-
ssussissarfik, tuberkuloselingnut inig-
ssiaK ingmikortortardlo nåparsima-
ssuinamut pilagtagagssanutdlo ator-
toK. påssussissarfeKarfik utarKissarfe-
KarpoK, agdlagfeKarpoK, misigssorti-
tarfeKarpoK, KinguartartitarfeKarpoK,
tarrarssortitarfeKarpoK, åssilissanik
erssersaissarfeKarpoK, baktériaiauvfe-
KarpoK, piarérsartarfeKarpoK, emi-
ssarfeKarpoK pilagtaissarfeKardlunilo
silåinarigsarfilingmik narKilo ingnåt-
dlagissap sarfånut igdlersutigssatut
(sarfamik tigusissartutut) suliaussu-
nik. taimatut natilersugauvoK ingnåt-
dlagtugssaugaluit ilisimajungnaersau-
tinigdlo Kårtortitsisinaugaluit pingit-
somiardlugit.
nåparsimavitorKat (ilait sule atu-
tut) erKarsautigingitsorneK ajornar-
put kissarssut aumdindngorsima-
ssok meterip åipå KerKinåtut Kanig-
tigalugo ilisimajungnaersitsissarfit!
— init uningassarfit ilait mardlungnut
ilait sisamanut inigssiåuput. init ta-
måko angisuput pissariaKåsagpat ar-
dlaKarnerussunik sinigfilersorneKar-
sinauvdlutik uningassunut sulissunut-
dlo akomutaungångitsumik. Kåuma-
Kåtårtartunik KaerKussissauteKarput,
sinigfitdlo tamarmik kigdlingine ra-
diomut nålaorutinik siuteKuteKarpoK
radiomut kussanavingmut, oKalugtar-
tumut OKartarfingmutdlo (mikrofoni-
mut) atassunik. akunerssup siligtup
igdluatungåniput init ikiuissarfit tai-
neKarérsut. tuberkuloselingnut inig-
ssiarssuaK matorKassoK, kiagsagaK
matutigut eKitertartutigut inerssuar-
mut isersimårtarfingmut atassuinå-
ngortineKarsinauvoK, taimalo iner-
ssuångortardlime oKalugiarfigssatut
sarssuatitanigdlo issigingnårfigssatut
nalerKutdluartoK. — igavfeKarfia er-
rorsissarfeKarfialo angeKaut inugpå-
lugssuarnik sutdlissiviusinauvdlutik
sorunalume atortorigsårtitaoKalutik.
maskinaKarfik ingmikut taissariaKar-
poK, igarssuit, pumpit, silåinarigsaute-
Karfit, maskinat nigdlasautit il. il. sa-
niatigut sitdlimataussumik maskina-
Kardlune igdloKarfiup ingnåtdlagia-
liorfia aserortusagaluarpat isumaminik
taorsiutartugssamik. nåparsimaviup
ingmikortortai tamarmik telefonitigut
atåssuteKarput. mingnerungitsumik
pitsaoKutit ilagåt imeKarfiup suvdlu-
ligssua ukioK kaujatdlagdlugo atorsi-
naussuliaK nåparsimavingmut atanili-
gaungmat imeK atorfigssaKartitaK ta-
måkerdlugo pineKarsinauvdlune, Ka-
låtdlit-nunåne KaKutigortumik.
nåparsimaviup saniane nakorsat ig-
dlugssåt mardloKiussaK sananeKarpoK,
Sisimiunime nakorsat mardliingortug-
ssaungmata.
ndparsimassunik pårssissut ikigpat-
dlårput.
sulissut inait Kaumassuvdlutik alia-
naitsuput Kissungnik teaktrænik ku-
ssanartunik peKusersugauvdlutik, ta-
10