Atuagagdliutit - 09.05.1957, Blaðsíða 28

umiarssuaK KernertoK
nugt. S. Kaspersen
( nangilaK)
KumukajåK Kimågamik KaKivdlu-
tigdlo tikipåt ujararujugssuaK uvinga-
jåp majuarfigissamik saninguanitoK.
nålagåta ilane unerKuvai, tamarmig-
dlo tamaviåvigdlutik ujaragssuaK ag-
ssakartinialerpåt akerKamik tunganut.
tåssalo sujugdliup angoréråtik kå-
ngartikavsaKåt. agssakåtartikamiko
taimågdlåt atane nivdliarpalugkamik
nalunaratik ilait toKorartut ilaitdlo
sugssaujungnaivigsut.
umiatsiartik inåne uningarKutdlar-
dlugo, årimiuna uningassoK. tåssalo
malerssuissitik sujugdlit orpigpag-
ssuamit anitdlakauterérsut avalara-
tarput orKumukåramigdlo avalalerto-
Kalutik, uvfa kingomåne malerssui-
ssaisa sujulerssortåta ilane suaortar-
palugkai malerKuvdlugit toKorarKuv-
dlugitdlo.
angutit 20-it migssait imånut tinge-
rarput nauligautitik kivdlugit natdlu-
serdlutik, issaisigutdlo nalunångitdlat
kamagsimassoru j ugssussut.
løjtnant Traversip ilane perKuvai:
„niaKue Kulautdlugit igssusigik!" ig~
dluinarssutinit arfinilingnit pujoK
naorariånguatdlartoK sangugamik
Kagdlorput orpigpagssuamutdlo Ki-
marratdlutik.
såkutut nålagåråt OKarpoK: „inunes
pivdlugo akiutdluavigsoKaugut, ajor-
neruvordle KeKertapalårssuaK tåuna
Kimavigsinaunginavtigo umiarssuar-
mik issigissaKånginerput pivdlugo.
utertariaKåsaugume avdlåkordlutalo
nuningniartariaKardluta. inussutig-
ssarsissariaKarpugume sumigdlunit
tamåna naleKåsagaluarpat." nålagag-
ssamut iliniartup akuerivdluarpå.
Cookilo OKarpoK: „såkutut nålagåt-å,
ujaragssuaK tåuna akerKanut agssa-
kåtitarput malugissaKarf igingiliuk? “
akueringmane OKalulerpoK.
„tamatumuna malugineKarsinauvoK
Gutip pissarssup Kajangnartunik ser-
nigingnigtamera. tamatumuname na-
vianartumit aniguisipåtigut. ujarag-
ssuaK tåuna nujuartanik tåukuninga
seKumisitsissoK toKutagssamingnut
atortarsimåsavåt. ilåne ujarak tai-
måitoK takusimavara KangarssuaK
indianitorKat najugaKarfigisimassåne.
téukualo toKunerata takussavta tama-
tuminga encaisipånga".
Travers oKåinarpoK: „tauvame nå-
lagapilup tåussuma toKutserusungni-
ne namagsivå, uvagut pinata ilane to-
Kukamigit".
nunamut utendngnigssartik nalor-
ninalerdlugo uvdloK unuardlo imåi-
narmikamik KåumalersoK Cook sig-
ssuertuvdlune suaorpoK: „umiarssuit,
takusigik åjuko!“ ilumutdlo pujortug-
dlip pujua tasamånga ersserpoK, tå-
ssalo umiarssuartå ersseriartuinarame
ersserKigsinaKaoK; nalunaeKutavdlo
akunere Kavsinguit Kångiungmata
tåuko arfinigdlit iluanåKalutik pujor-
tulik „Oceanos'1 CallaomukartoK iki-
vigåt umiarssualivik pivfigssartik er-
Kordluinardlugo omilerdlugo.
påsivåt unuaK tamåna KeKertat Ca-
lapagos-øgruppenit avatåinarssuånut
såvitausimavdlutik. løjtnant Travers-
ilo oKalugtuarérmat umiarssup nåla-
gåta OKarfigå: „KeKertaK tåuna er-
Kartugkat sussok naluvdluinarpara,
nauk Kavsérpagssuamik tamatuma er-
Kå umiartorfigissarsimagaluardlugo.
Kularnångitsumigdle KeKertarssuit
Galapagos-øer-it kujatdlersaisa ilagi-
savåt. tamåkualo ilåine nunaKarput
inuit inuiaKatigingnit åssigingitsor-
pagssuamit pissut. KularnångilaK ta-
måkua ilarssuinik nåpitsisimavutit,
taimåitutdlo tikitdlugit nuénerunå-
ngeKaut!"
såkutut nålagåråt Kungujugdlune
umiarssuvdlo nålagåta sikåjutånik
pitsavingmik iluarusoKalune pujuat-
dlarujugssuarsinardlune OKarpoK:
„ilumut, nuåningilaK, taimame ajor-
tigissoK sivisunårnangårame ukiutut
ardlaligssuartut ipoK. månale avdla-
mik aperKutigssaKarpunga nålagaK-å,
Galapagos-øgruppit Kaningusångila-
gut?“
umiarssup nålagå akivoK: „någga,
tamaviat Kaningortugssauvavut. nuna-
livfigisångikaluarpavut, kisiåne umi-
arssup agdlagkissautigssavtinik åtsi-
vigisavåtigut."
såkutut nålagåt OKarpoK: „tauvame
umiarssuarput tåssane sujumorsinåu-
sajungnarsivarput."
unulerå „Oceanos“ip KeKertaK Albe-
marle tikipå, umiarssuvdlo agdlagki-
ssartup tikingmatik Traversip påsivå
umiarssuartik „King" umiarssuali-
vingme tåssane nunalerKassoK. angu-
tit tamarmik ånagtitsissertik Kutsavi-
gerujugssuarsinardlugo umiarssuå-
nguaK ikivigåt. nalunaeKutavdlo aku-
nere mardluk Kångiungmata nuånåKa-
lutik nuånårutigineKaKalutigdlo umi-
arssuartik „King" nålagartigdlo Har-
vey najulerKigpait.
kap. 10-at.
umiarssuaK KernertoK.
såkutut nålagåråta nalunaerutigssa-
ne erKuméKissoK nalunaerutigerérma-
go nålagåta OKarfigå: „OKalugtualiag-
ssarsivigsoKautit, manalo tåssa nutåK
autdlarnerniåsavarput, tåssa imåkut
uj aj ainiartorsiorneK. OKarsinauvunga-
lo nuånareKalugo ivdlit ilatitdlo ajo-
rase tikikavse oKaluserissat anigor-
dluarsimaKalugo. taimane aKaguane
uvdlåkut utinginavse isumaKaraluar-
punga silardlugssuarmit sapernuvfig-
ssarsiorsimassuse. kisiåne isumålugi-
vigsoKåvse."
såkutut nålagåråt OKarpoK: „taima-
ne anorerssuaK tåssångåinangårmat
nunamut pineK saperdluinarpugut."
tauva nålagåta nalunaerfigå nang-
mineK tamåna påserérsimagaluardlu-
go, avdlatutdle ajornarmat avåmukåi-
narsimavdlune, kisiåne ujartuaraluar-
dlugit nanisinausimanagit, tauvalo
mardloriåumik u j ardlersimavdlune,
tåssa ujajainiarsiutigalune ama tåuko
ujarsimagamigit, tauvalugoK tamatu-
ma erKå pasitsautdlumarsimagine u-
jajainianut najugarisoralugo. manalu-
goK tusagkamigut isumane nakussag-
titdluinarmat tåssa aKagumut autdlar-
tariaKésåput ujaissiartordlutik.
aKaguane uvdlånguaK „King" ava-
lagpoK Galapagos-øgruppit avangnar-
dlé torårtaralugit. uvdlororå KeKertat
mardluk Culpepperip Venmanivdlo
akornånilerput. taimanikut uvdloK
kiagtorssuvoic, imavdlo Kåva kissa-
ngårmat umiarssup Kåvata Kissugtai
tungmardlugit sordlo ikuatdlalersut.
nålagåt såkututdlo nålagåråt tinger-
dlautigssiap seKinermut avssiaKutap
atåniput Weldonilo nålagkersuissar-
fingme saKissårdlune. inusugtoK tåu-
na atåningånit OKaluseråt pitsaune-
rardlugo sapinerardlugulo Kulamå-
ngitsumigdlo såkutuvigssuångorumår-
tOK.
Travers åma OKarpoK umiarssup
kivfå Cook tupingnamerardlugo, inuk
tåuna tamatigut imarsiortuvigtut sa-
pitsuliorsinaungmat, tåunaKångigpå-
migoK iluarungnångikaluarame, aitsa-
migoK tåssa OKalugtigssaK sapisemia-
Katigssardlo.
nålagå sikimåtdlåinarpoK OKardlu-
nilo nangminertaoK Cook nuånareKi-
gingne, nauk inusugkaluaKalune taku-
ssartoKingmat åmalo takussane misi-
gissanilo erKaimavdluarsinaussarma-
git.
taima OKartordlo anoråsuavoK ti-
ngerdlautimineK tupiussarissåt tingi-
ngajavigdlugo, tåssalo silardlugssamik
ilimatsagdlutik, minutitdlume Kulit
Kångiutinartut kagdlilerérpoK.
umiarssup nålagåta Travers nålag-
kersuivingme sianigingnigtungortipå,
nangminerdlo iniminukarpoK OKardlu-
nilo pissariaKalisagaluarpat KaerKor-
Kuvdlune.
tåssångåinaK tårsissupai kagdlerdlo
ingnåtdlagtartorssuångordlune umiar-
ssup Kissugtai Kanga sajugpilugténgu-
arsse. taima ingnåtdlagtarugtulersoK
såkutut nålagåråta sujunermingne u-
ngasingnago takulerpå umiarssuaK
KernertoK. tauva nålagke arpårtipå,
sunauvfa taimanikut nålagkersuissar-
fingmut KaKilerérsoK.
ilungersuavdlune OKalulerpoK: nå-
lagaK, una umiarssuaK sujunivtinitoK
takoriatårpara, anersauna téunåungi-
la uj agarput? ila, tusåmarngatigut
tåunangatitdluinarpara."
ingnåtdlarKeriarmat årimiuna umi-
arssuåraK KernertoK sujunermingne i-
ngerdlajuatårtoK. tåssalo tårsenrigtoK
siagdlersorujugssuångorpoK, kinguni-
ngualo silagigsilerpoK atdlårKigsiv-
dlunilo.
siagdlerungnaermat uvdlorissatdlo
erssilermata issåinamik umiarssuaK
issigilerpåt, Kingumik sule ersserKing-
nerutitdlugo.
umiarssup nålagåta umiarssup i-
ngerdlarnga tamékisilerpå, Kanigdli-
lertungåramikulo kisa Kamutigdlup
aKerdluanik inorungnaerpåt.
Kamutiligtartuata Kamutilik årKig-
ssupå nålagkilo akerKamik tunganut
KinguartartoK aperalugo: „nålagaK,
igisaunga?"
Travers akinasUarpoK: „någga, sule
påsingilarput umiarssuaK tåuna ma-
lerssugarput uj aj ainiaunersoK. “
taima oKarsimatsiartoK tunganut
serKOKaoK, saninguanutdlo aKerdlor-
ssua tugkame Kanga imaK Kumut tig-
ssalunguarsse.
nålagåt OKarpoK: „tåssa pissutig-
ssarsivugut, igssusigik!"
Kamutiligtartup KamutiléraK autdla-
rasuartartoK sikivigå umiussivdlunilo.
sule igeriångitsoK akerait igencerér-
put. angutdlo tåuna nuånersoK nivdle-
rujugssuardlune KimåriarpoK. aKer-
dlup agssarKua erKorpå, såkututut
atisså alerujugssuardlugo. — tauva
ilungersuanarsivoK.
„King" encaraluarpoK, aKerdlutdle
tungåinånut torarmata nålagåta Kåu-
marsivdlugo erKarungnaiginaratdlar-
Kuvai. Kåumalemigssånut malerssui-
nermingne iluanasangaKaut. „King“ip
umiarssuaK KernertoK malerussålerpå
tåmainavérsåginardlugo. Kåumalermat
kilometerip KerKatut ungasigtiginar-
dlugo Kimerdlorsinångorpåt. umiar-
ssuaK kussanartoK sukaKissoK tama-
vingme pujorfingminut agdlåt Ker-
nertuinaK erfalassoKångitsoK, Kimå-
niarunardlune ingerdlassorujugssuaK.
(nangitagssaK).
imiartorfik niaKussårdlunit påpiara-
mik silikissamik matusiuk, matuliu-
ssarsilo sukagutdluardlugo Kilerdlugo.
matuliussavse KerKanut 25 øre inigssi-
siuk. cigaretip aumårneranik 25 øre
avarKutdlugo kaujatdlagdlugo påpiara
Kavsinik putusinaunerigse misilisavar-
se, påpiara sipissortinavérsårdlugo a-
ningaussardlo nåkartinavérsårdlugo.
putussase mikigunik sule ajungineru-
saoK. kisiåne tåssa aningaussaK kau-
jatdlavigdlugo taimailiusavarse. på-
piarat pitsåussutsimikut åssigitånging-
mata Kavsinik putuliorfigisinaunerat
aulajangersumik oKautigineK ajomar-
poK, kisiåne 20—25-t KaKutigortungit-
dlat. putut amerdlasut åssigit iluagti-
sinaugåine erKigsisimassumik agssa-
KartariaKarpoK.
isigkatit katitdlugit seKungerdlutit
KerKårigsigit. tatdlit talerperdleK
sanimut siåruk, tikit siårdlugo. mi-
siliguk KanoK pinasuartigissumik
Kingavit nua torsinaunerit. tat-
dlingnik såmerdlermik åma misi-
lingniaruk. talerpingmik såming-
migdlo Kingavit nua erKorugko Ka-
ratsat, sianiutitit nukititdlo suleKa-
tigigdluarsinausimåput. inuit amer-
dlanerit Kingartik erKortaraluar-
dlugo nua erKortångilåt.
o pinguautip tugdliutup perorsarsi-
o marpalungivigsumik issikoKalersi-
o savåtit, Kuianavigsuvordle. isersi-
o maKatigigsuse tamavse orKase a-
o nitdlagtisigik minutivdlo agfå a-
o nitdlagtisimavdlugit. iluamérsunik
o sianiuteKarsimagéine OKaK sajuku-
o låtdlagtingivigdlugo Kanordlunit
o sivisutigissumik anitdlagtisimane-
o KarsinauvoK.
*
(igsiavingmut kåvigtartumut) ingi-
git, ardlåtdlo Kinuvigiuk Kulit migsså-
ne kaujatdlagtipilorKuvdlutit. (taima
itumik igsiavigssaKångikuvit) kingmi-
nangnik kåvigsinauvutit. kåvingning-
ne- seKungingåsautit. kåvigkungnae-
riutigalutit uitigalutit tikitjt ingming-
nut torruteriaraluåkit. pinguautikut
tamatumuna KanoK patajaitsigissutsit
nukivitdlo suleKatigigsinåussusiat mi-
siligpatit. inuit amerdlanerit tatdlima-
riardlutik kåveriarsimavdlutik ajor-
nångitsumik tikitik tornisinaussarpait,
Kuleriarsimagunigdle tåukulunit siv-
nersimagunikik ajornakusortitaKåt.
★
ingnerit (ikitsisit) pingasut ingnag-
tautitait Kutdlingordlugit ingmingnut
aportitdlugit nåparsinauneritit OKåtå-
ruk. anusingujuisårdlune agssagtigut-
dlo sajungnane ajornångilaK. pingasu-
pik teKerKorigsutut ndparnidsavatit.
FERD’NAND
'e)
tamarmik ingmi-
kut soKutigissag-
dlit
$
Hver sine inter-
esser
29