Atuagagdliutit - 18.07.1957, Qupperneq 3

I.
i tsardie inuiaKatigingne danskine
kalåtdlinilo ilaKutarit atortorissaisa
angnerussumik sulinikut pigssarsiausi-
\ naussut piniagagssaKarnerdlunit aula-
jangiutigissarpait. danskip naussorig-
saissup kalåtdlivdlo piniartup inuniar-
nikut pigssaKåssusiata aulajangiutigi-
nerussarpai ilungersorneK pikorissu-
serdlo pingortitap ajornartorsiutigiti-
tai tåukununa ajugauvfigineKartarma-
ta. uvdlut nagdliusinaussarput pingor-
titap pissusinik ajornartorsiorfiuneru-
ssut taimalo katerssuinerdliornermik
piniagagssardliornermigdlunit kingu-
neKartardlutik, tamatumunalo atorto-
rissat migdlisitariaKalersarput, avdla-
tume iliorneK ajornavigsarpoK.
inuiaKatigitdle amerdliartortitdlugit
agssartutigssatdlo pitsauningoriartor-
titdlugit inuiaKatigit nangmingneK i-
luaKutigssatik av diatut avguåusinå-
nguleriartorpait. avdlångortitsineK ta-
måna sujugdlermik pilersimavoK inuit
pigssarigsårnerussut akilerårutinik
piumavfigineKartalernerisigut, taimåi-
tumigdlo tåukua atortorissatik migdli-
sitariaKalersarpait. aningaussat akile-
rårutitigut isertineKartut tauva pig-
ssardliornerpånut tapissutigineKartar-
put atortorissait agdlisisinångordlugit.
taimåitordle avdlångorneK tamåna nu-
nat åssigingitsut ingmingnut pissusine
atorneKartångilaK. tåssuna ilerKuto-
KaK atorneKartuarpoK, tåssa nunap
nangmineK inuisa peKatigigdlutik su-
linikut pilersisinaussåinit pigssarsiari-
sinaussåinitdlunit amerdlanerussunik
atuissoKarsinåungitsoK.
ukiut ingerdlanerine nuna ajornar-
torsiuteKalersoK nunanit avdlanit
taorsigagssarsisinaussarsimagaluarpoK,
kisiåne taimailiorsinauneK uvdluvtine
angnikitdlivdluinarsimavoK nunat
nangmingneK atortagkamingnit amer-
dlanerussunik sanaortorsinaussut iki-
lisimangmata, nunatdlo tåuko nuna-
nut kinguarsimanerussunik inulingnut
ikiuiniarnermik saniatigut angnerto-
rujugssuarmik igdlersomigssamut sit-
dlimaniartariaKalersimangmata silar-
ssuarme pissutsit årdlerKutigineKarne-
rat pissutigalugo.
II.
pissutsine uvdlumikut inuvfigissav-
tine Danmark taimailivdlune angne-
russumik ingminuinaK isumavdlutigi-
ssariaKalersimavoK nunap nangmineK
pilersisinaussainik atortoKarsinaunig-
ssamut niorKutigssanik sivnerussari-
neKartunik nunatdlo avdlat pisiariu-
massåinik taorsertardlugit.
tamatumunakut ukiune kingugdler-
ne danskit inutigssarsiorfisa tungånit
suliniarnerujugssuaKarsimavoK. 1949-
me niorKusiat danskit nunanut avdla-
nut autdlakåtitait 3.560 mili. kronenik
naleKarsimagaluartut 1955-ime aut-
dlakåtitat tamåko katitdlutik 7.198
mili. kronenik naleKarsimåput 1956-
imilo 7.559 mili. kronengorsimavdlu-
tik. nauk Kagfangnerujugssup tama-
tuma ilå akinut tugtineKarsinaugalu-
artoK taimåitoK autdlakåtitatigut Kag-
fangneKarpoK angner toru j ugssuarmik.
angnerussumik sulivfigssuaKarneK
malungnaKissumik tamatumuna ikiu-
tausimavoK, inusugtorpagssuitdlo pi-
korigsut ukiune måkunane nunap
inuisa tamarmik inuniarnerånut pi-
ngåruteKartumik angisorujugssuarmik
suliniarsimåput.
autdlakåtitatigutdle Kagfangneru-
jugssup tamatuma niorKutigssat erKu-
ssugkat amerdliartuinarnerat matusi-
nausimångilå. niorKutigssat erKiissug-
kat tamåko 1949-me katitdlutik 4.211
miil. kroneuput, 1955-imilo 8.098 miil.
kronenut amerdlisimariardlutik 1956-
ime sule amerdlerKigsimåput 9.015
miil. kronengordlutik.
s,uj uline erssersineKartutut pissaria-
KarsimavoK nikingåssutit tåuko matu-
niåsavdlugit, akilerneKarnerisalo ilåt
pisimavoK aningaussarpagssuarnit
danskit umiarssuautigdlit silarssup
imaine umiartortitsinermingne iluanå-
rutåinit, tamåkua ilarpagssue Dan-
markimut tikiuneKartarmata nunanut-
dlo avdlanut niuvernerme ajunårutit
akilerneKarnigssånut atorneKartardlu-
tik. kisiåne tamåna nåmångilaK, tai-
måitumigdlo ukiune kingugdlerne
Danmarkip ardlaleriartuardlune nu-
nap avatiminit pisiortortagaisa akiler-
nigssåt ajornartorsiutigissarsimavå.
tamatuma ama kingunerå ånilångå-
ssuteKalersimaneK ingmikutdlo suli-
ssuteKarniartariaKalerneK niorKutig-
ssat erKussugkat angnikitdlilerniar-
dlugit tamatumunåkutdlo inuit ator-
toKarnerat migdlisiniardlugo.
ukiup matuma Kåumataine sujug-
dlerne pissuseK tamåna kingumut så-
kortuserKigsimavoK niorKutigssat er-
Kussugkat nalingisa niorKutigssat aut-
dlakåtitat nalinge aningaussanik ar-
dli vfigssaKångingajagtunik akimorsi-
mangmatigik.
III.
pissutsip tamatuma taima såkortu-
sitigisimanerata ilåtigut pissutigå nu-
nalerinikut niorKutigssiat autdlakåti-
tagssat atukatdlartumik tunitsivigssai-
leKissunilerujugssusimangmata, ilåti-
gutdlo niorKutigssanik erKussuineK
ikumatigssat akitsornerujugssuånik
Suezilerinerup pilersitånik naKisima-
neKarsimangmat. tunitsivigssaileKine-
rup agdliartuinavingnigssånut navia-
nautaussoK Kångiukatdlartutut isuma-
KartinarsivoK, Suezilerineruvdlo su-
niutai sujungnaeriartulerput, kisiåne
pissutaussut atutuåinarnerussut amiå-
kulerput.
ajutoriartornermut atutuartumut ta-
matumunga pissutausimassorpagssuit
ersserKingnerussumik Kimerdlornia-
råine sujugdlermik taineKarsinauvoK
akitigut ingerdlauseK. niorKutigssat
Danmarkimut erKussorneKartut akit-
soriartuinartitdlugit akilemeKartaria-
Kartitdlugit (danskerpagssuit niorKu-
tigssanik atortoKartut tamatumunga
atatitdlugo erKarsautigingitsorneK sa-
perpåt kavfit akitsoriartuinarnerat,
kisiåne niorKutigssatigut avdlarpag-
ssuartigut Danmarkime uvagut piler-
sisinåungisavtigut åma taimåipoK),
tauva tamåna danskit niorKutigssiaisi-
gut autdlakåtitatigut pingårtumigdlo
nunalerinikut autdlakåtitatigut tai-
måingilaK. tamåna imåipoK, inuiaKa-
tigit danskit kavfit taimatordluinaK
amerdlåssuseKartut punermik ukior-
påluit sujornatigut akiliutigissariaKag-
kamingnit angnerussumik akilisagait.
inugtaussoK atauseK akigssarserKar-
nerussalerångame atuinikitdlissaria-
KalersarpoK, taimailiungikunilo sipå-
gaKarnigsså migdlissarpoK. kingugdleK
téuna mana sule misigisimångikaluar-
på, kisiåne kingunerisavå aningaussa-
nik atugagssaerutisassoK tunissagssi-
ornerme sulivfiliagssat nutåt aningau-
ssalersorneKarnigssånut. tamåna åma
taimåipoK inuiaKatigingnut tamarmiu-
ssunut. inuiaKatigit atautsimut sipå-
gåt mikivatdlårtoK iluaKutigssåungi-
laK mardluk pissutigalugit. sujugdler-
mik danskit niorKutigssianik autdla-
kåtitsinerat nunanut avdlanut unang-
migdlernerme aj ornartorsiutigssaKar-
nerusaoK nunat avdlat angisumik si-
pågaKarsimangmata taimåitumigdlo
teknikikut malingnaisinaunerusimav-
dlutik taimailivdlutigdlo Danmarki-
mut unangmigdlernermingne nakune-
russugssångorsimavdlutik. aipåtigut-
dlo Danmarkip inue agsut amerdliar-
torsimåput, ukiunilo aggersune inu-
sugtorpagssuaKalerumårpoK pikorig-
sunik téukununga nalerKutunik suliv-
figssarsisineK ajornartunik.
pissutsit tamåko atautsimut issiga-
lugit danskit årdlerKutigssaKalersimå-
put, månalo påsisimaneKalerpoK atu-
gaKarneruleriartornigssamut inger-
dlauseK, taimailerKunaraluaKissorme,
piliarineKarsinaussunut tunineKarsi-
naussunutdlo nalerKutungortitariaKar-
toK, taimåitumigdlo pissariaKarpoK
uvdlune aggersune inuit nangmingneK
atuissarnerat migdlisarniåsavdlugo si-
pågaKamigssaK tunissagssiorsinaunig-
ssardlo agdlisarneKarsinaorKuvdlugit.
IV.
ingerdlautsimut nagdliutugssamut
nalornissorneK tamåna inuit angner-
tdmik okatdlisigissalersimavåt, tama-
tumunåkutdlo danskerpagssuit påsi-
lersimavåt manåkutut ingerdlåinameK
ajornartoK, kisiåne akiligagssat akig-
ssatdlo taimaeKatigingnigssåt (angne-
russumik erKussugkat autdlakåtitatdlo
ingmingnut pissusisigut aulajangerne-
KartartoK) sipågaKarnigssardlo isuma-
galugit pissariaKartoK Danmarkime
niorKutigssanik atortoKarneK migdli-
sisavdlugo. årdlerinerup tamatuma
nålagkersuinerup tungåtigut pissortat
åma sunersimavai, isumaKatiglssutigi-
neKarpordlo sumik KanoK-itumik iliu-
seKartariaKartoK, sunale såkortuner-
påjusassoK isumaKatigmgissutigine-
Kardlune.
nålagkersuissortåt (tåssaussut So-
cialdemokratiet, Det radikale Venstre
Retsforbundetdlo) tåssalo folketingime
amerdlanerssångortut isumaKarput ni-
orKutigssanik atortoKarnerup migdli-
sineKarnera Danmarkip inuinit tama-
nit nangmangneKåsagaluartOK, kisiåne
uko tamatumunga akigssaKardluarne-
russut angnerussumik. taimåitumik
nålaglrersuissut ajornartorsiuteKarne-
rup anigorniarnigssånut pilerssårumik
Kanigtunguåkut sarKumiussaKarput,
tåuna maligdlugo Danmarkip inue ta-
marmik sipågaKalisassut imiårKat ci-
garetitdlo sule akisunerussumik aki-
lertarnerisigut, tåssa aningaussartutit
agdllssutåt akinut Kitiussunut naut-
sorssutigineKartugssåungitsoK taimåi-
tumigdlo pingitsorane niorKutigssanik
atortoKarnermut migdlissutaussug-
ssaK. inuit pigigsårnerussortait åma
sule sipågaKartugssånguséput pingit-
sailissamik sipårtitsinikut nålagauv-
f ingmut torKortiterineru j ugssuarmut
peKataunermikut.
nålagkersuissunut peKatåungitsut,
tåssaussut Venstret Konservativitdlo,
tamatumunga akerdliuvdlutik ilunger-
sutigåt sipågaKartitsinerup tamatuma
inutigssarsiutinut tunissagssiorner-
mutdlo iluaKutigssauniartugssap ilua-
Kutigingårnaviångikå nangmineK pig-
ssarsiamingnut (iluanårutimingnut)
nålagauvfiup peKataujartuinarnigsså,
taimåitumigdlo oKauseKarput erKu-
ssugkanik ingmikut akilerårusersuini-
kut erKussuivatdlårneK erKorniarta-
riaKartoK akilerårutit tamåko atukat-
• dlartugssånguinardlugit erKussugka-
nigdlo migdlilerinermut ajornartorne-
rujugssup ukiut 20 migss. sujornagut
pisimassup kingornagut atorneKarsi-
massumut ilagitineKartariaKartOK.
V.
inungnut danskit inuiaKatigit ani-
ngaussarsiornerånut tamarmiussumut
akissugssaunermik misigissuseKartu-
nut åma sule nalornissorutigssaKarKi-
lersimavoK sujunigssaK ungasingne-
russumut issigalugo.
niorKutigssianik autdlakåtitsisinau-
jumavdlune pissariaKarpoK nunanik
avdlanik pisiumassoKåsassoK. aperKut
tåuna ukiorpagssuarne ernumåssutau-
ssarsimångeKaoK tunissagssiavut aut-
dlakåtitagssat pitsaunerpåt Tuluit-nu-
nånut tunisinaussarsimagavtigik. uki-
unile kingugdlerne tuluit tamåkuni-
nga atortoKartut sujornatigutut akig-
ssarigsårtigilersimångitdlat, taimåitu-
migdlo danskit naussorigsaissut nior-
Kutigssiavut pitsaunersiugkat tunitsi-
vigssanut avdlanut tuniniartariaKaler-
simavait. ajornaKutigssaKångikaluar-
porme nunane avdlane piumassoKar-
nigssånut, kisiåne nålagkersuissoKar-
nerme pissortaussorpagssuit isuma-
Karput akigssaKaratik, taimåitumigdlo
danskit niorKutigssiåinut autdlakåti-
tagssanut ilångaiserissutigut akilerå-
rutit agdlisikalugtuinarneKarsimåput.
tamåna ukiime aggersune angnertu-
nik ajornartorsiutigssartaKarpoK, ta-
matumalo ersserKigsarpå pissuseK ilu-
ngersunartoK tamåna sule såkortusi-
vigsimångitsoK, ukiutdlo ajornartor-
siornarneroKissut sule ilimagissaria-
Kartut.
inuit ukioK måna ukiutdlo ardlagdlit
suj umut danskit aningaussarsiornerå-
nik ernumåssuteKartut ilait ukiut ku-
lit 20-tdlunit Kångiugpata sujunigssa-
mut taimatut ernumåssutigssaKåså-
ngitdlat. tamatumunga pissutauvoK
danskit tunissagssiait autdlakåtitag-
ssat pitsaunersiugaungmata, ilimagi-
ssariaKarpordlo niorKutigssiat tamåko
sivitsoriartortitdlugo piumaneKardlua-
lerumårtut niorKutigssianut pitsauner-
siugauvatdlångitsunut taorsiutdlugit.
inuit tamåkua ilimagåt Danmarkip
tulungnut tamåkuninga atortOKartu-
nut aningaussarsiornikut atåssuteKar-
patdlårnera mingnerulerumårtoK dan-
skitdlo niorKutigssianik autdlakåtitsi-
nerat sujunigssame avgulungneKarne-
rulerumårtoK tunitsivigssanut amer-
dlaneru j ugssuarnut niorKutigssiatdlo
pitsaunersiugkat amerdlanerujugssuå-
ngorumårtut.
sujunigssamut isumavdluarsautau-
ssut åma ilagåt sulivfigssuaKarnerup
iluane sujumukarneKaleKingmat aut-
dlakåtitagssanik tunissagssiorneruler-
nigssaK sujunertaralugo. ukiune ki-
ngugdlerpåne pissutsit imailersimåput
sulivfigssuarne tunissagssiat autdlakå-
titsinerme tamarmiussume angnertu-
sigalugtuinarsimavdlutik, malungnau-
teKångilardlo sujumukarnerup tama-
tuma ingerdlarKingitsornigssånut.
issigissaK isumavdluarpalungneru-
ssok tamåna ajugåusagpat pissaria-
KarpoK suliniartoKarnerulisassoK nu-
navta såkugssaisa angnerpåt iluaKuti-
gineKarnigssånut, tåssa danskit inu-
sugtut, taimåitumigdlo politikip (nå-
lagkersuissutigut sulinerup) sujunig-
ssaK ungasigsumut issigalugo angu-
niarpå inusugtut sutigut tamatigut pi-
korigsarneKarnigssånut tapersersui-
nigssaK.
I ovenstående artikel gives en popu-
lær fremstilling af Danmarks øjeblik-
kelige økonomiske situation. De fakto-
rer, som har været medvirkende til
vanskelighederne gennemgås — såle-
des forskellen på import og eksport,
afsætningsvanskelighederne for land-
brugseksporten m. m. Endvidere om-
tales hovedlinierne i de kriselove, som
er blevet gennemført af regeringen og
den udvikling, som kan ventes i frem-
tiden — bl. a. en forøgelse af afsæt-
ningsmuligheder og markeder for de
danske varer.
Danmarkip
aningaussatigut
plssusia
3