Atuagagdliutit - 04.12.1958, Page 2

atuartartut agdlagait
—-----------------j tamanitdlo
tiguldgkat
sujuarsaineK kinguarsainerdlo
kalåliussugut nunavtine sujuariar-
torneK nuånårutigissarparput. Kavsi-
ningme nålagkersuissut oKalugkånga-
mik OKartarput ukiune måkunane Ka-
låtdlit-nunåt mikingitsumik sujuari-
artortoK. ilumume taimåipoK. nuna-
Karfivut Kimerdlulerdlugit takusinau-
vavut nunaicarfivta iluane suliausima-
ssut nauk sujomagut taimåitoKarsi-
mångikaluit. nunaKarfingne angneru-
ssune igdlut kussanartut sanaortugkat,
avKusernit bilinik ingerdlaviusinau-
ssut. nunaKarfingne angnerussune sig-
ssiugkat umiarssuarnut talivfiusinau-
ssut, iliatdle sule taiméitunik amigau-
teKaraluartut. Kulamångitsumik uki-
ut amerdlångitsut Kångiugpata taimåi-
tunik sanaortorfigineKarumårtut. ila-
rne såkutdlunit misigssordlugit pitså-
ngoriartussusé takusinauvavut. suju-
livume nunaKarfingmingnut kingumut'
pigaluarunik Kanorme tauva avdla-
ngorneK angitigissoK takusagaluarpåt.
nunavtinime taimatut Kagdlikut suju-i
ariartorneKartigissoK Kanorme tauva
igdlua tungå?
sujugdlermik tamlkut sujuariartor-
neK erKaeriartigo. ukiune måkunane
tarnikut sujuariameKarpa? KanoK a-
kisanerpugut. tamavtame akiumåsau-
gut. åp, sujuariameKarpoK. taimatut
akisaguvta kukussumik akisaugut. u-
vangame erKarsartamera maligdlugo
kinguariarnermik oKarsinauvunga. su-
jornatigut tarnikut pissusiussut erKar-
sautigisagåine kalåtdlit erKigsisimav-
dlutik inunerat kristumiututdlo inu-
neKarneK Kamikiartortutut pissuseKa-
leriartorput. sujornatigut angajorKait
erKigsivdlutik inartarnerat taorteKa-
lerpoK Kitornatik isumålugalugit i-
narnigssamingne ujårissarsinaulerpait.
ilåtigume unuame tupåinardlutik u-
jardlugit nanissarait KitornaK upitar-
dlune angalaortoK, Kanordlo nipilior-
tigissoK. kristumiut OKausigssaringi-
sainik silame nipiliordlune angalaor-
toK. ilaisame nanissarpåt nåparsima-
vingme nalassariaKalersimassoK inu-
sugtoKatiminit kamautitisimavdlune
kinå sugssaujungnaersimassoK, agdlå-
me uvdlut ardlerdlugit nåparsimaving-
me uningassariaKardlune. ålime anga-
jorKaussut ilaisa kisiat isumavdlutiga-
lugo akigssarsiortuat.
kalåtdlit ilerKue kussanartut kristu-
miorpalugtut Kamlkiartorput sordlo
måko: unukut tugsiarpalårnerit. tug-
siartarnerit taorteKalersimåput måku-
ninga: angerdlarsimavfingme imer-
nermik, agdlåt kamangnermik taorte-
Kartalerdlutik. angajorKåt Kitornatik
asavdlugit oKalugtut KanoK pissar-
pait? uviussoK nuliaminik asangnig-
dlune OKartartoK KanoK iliortarpa? u-
nukut erKigsisimårfigssamingne aker-
dlerdluinånik pissarput. åiparit aula-
kordlutik kamautilersarput, agdlåtdlo
nuliaussoK KimåssariaKalerdlune, Ki-
tornånguane siningnerinit åmutlnar-
dlugit. agdlåtdlo tusartalerpavut au-
lakordlune nuliaminik perssugtaisima-
ssok, agdlåt nåparsimavingme uninga-
ssariaKalerdlune. ukiume matuma i-
ngerdlanerane tusarpugut nuliaminik
toKUtsissoKarsimassoK aulakorneK pi-
ssutauvdlune. kalåliuvdlune taimatut
tusartardlune nuåningissusia! tåssu-
name påsisinauvarput KanoK kristu-
miussuseK kinguariartortigissoK. kri-
stumiussutsivme kinguariartutå tåssa:
imigagssaK.
kalålmåungitsutdle kristumiussu-
sermik kinguariartortitsingitdlat, sor-
dlo KuleKutåne takugigput sujuarsai-
neK kinguarsainerdlo KuleKutsiune-
KarsimassoK. nuånårutigissarpavut
Kavdlunåt sulissartut sujuarsainermik
sullartordlutik tikitartut. suliagssåme
icavsit kalåtdlinit suliarineKarsinåu-
ngitsut —• kisiånile-una (kalåtdlinit
iliniarneKarsimångitsut) suliariartor-
dlugit. ilåtigume pissutaussartoK u-
nauvoK sulisitsissumingånit pissut su-
liagssarissaramikik. tamåkume suline-
rat iluaKutaugaluaKissoK igdlua tu-
ngåne kinguarsaissutut taisinauvåka,
pingårtumik kristumiussusermut.
Kavdlunåt Kalåtdlit-nunånut pigå-
ngamik soruna kåmalautitåungitsor-
neK ajorput. angutinigdlo kåmalautitå-
rångamik pinerussénguatsiagåt tåssa
imernerme peKatiginerussaramikik.
månåkume inugsiarnersårutigineKar-
nerussoK tåssa imigagssaK, sulissar-
tutdlo imerfigigajungnerussåt arfini-
ngorneK una pissutigigamiko aKagua-
ne sulingitsornigssartik. kalåtdlitdlo
tamangajangmik malerukiartortut a-
merdliartorput. ilåtigume imerpatdlår-
dlutik aKaguane sapåt soKutigingitsu-
tut ilissarpåt niaKulugdlutik iterunik
oKartaraut niaKorigsariartusavdlutik,
kingumutdlo imernertik autdlartencig-
tardlugo nålagiarnigssartik erKåingit-
dluinardlugo, nauk kristumiup pingår-
titagsså unaussoK: nålagiarneK. Kav-
dlunåme ilaisa nålagiarnermik soKuti-
gissaKångissusé påsivåka nagdHutut i-
låne nålagiarneråne nålagiarama, ta-
kusimagavkit Kavdlunåt nålagiat pi-
ngasut kisimik, nauk Kavdlunåt 30—40
erKainikaluit, nålagiarnigssatdlo ag-
dlagartalivingme uvdlut Kavsit nivi-
ngagaluartut, palasiatdlo Kavdlunåtut
nålagiartitsinermut ajukunångiasoK.
påsissarpavutdlo Kavdlunåt kalåtdlinit
kris tumiussuserme kinguarsimaner u-
ssut nauk timikut uvavtinit sujuarsi-
manerugaluaKalutik.
tamånåinåungilardle, arnartavutaoK
ericaeriartigik, KanoK amerdlatigissut
månåkut Kavdlunånit ikatigineKarpat
agdlåt nuliatut issigineKardlutik isu-
mavdluartut avalaKatigineKarnigssa-
mingnik. ilait OKartaraut nuliaKardlu-
tik, sunauvfale akerdlianik pissoKar-
talerpoK. autdlalerunik OKartaraut nu-
liaKardlutik. ilaitdlume avdlatut ajor-
nartumik Kitornivfigissardlugit, Kitor-
nartårtutdlo ilait iluamik Kitorna-
mingnik ikiuisinåungitsut. Kanorme i-
liusåpat Kimagpatik? avdlatut ajor-
naKaoK kisiåne arnap angajorKaussup
ikiordlugo, naugdlo angajorKaussut i-
låtigut pigssardlioraluartut. arnardlo
KitornartårtoK sujornagut ingminut i-
kiordluartarsinauvoK aussautitdlugo.
tåssa aulisagkerivingme sulisinauga-
me. Kavsiningme påsissarpavut arnat
Kavdlunånik angutauteKarångamik
agdlåt sulisaertartut. imaKauna Kav-
dlunåt angutautigissaisa nangartarta-
rait sulissarKunagit nangmingneK pi-
lersorsinaugamikik, najortitdlugit. ila,
Kujanåssuserigalua! Kimagpatingme
KanoK?
månåkut ukiune måkunane aulisar-
neK KanoK angitigissumik sujuarsar-
niarneKarpa? tunissagsiomerme suli-
ssugssat namagtut piumaneKartaraluit
kisiåne sulissut amigartuåinarput. ilå-
tigutdlo sulissugssaileKineK pissutauv-
dlune tunissagssiorneK unigtariaKar-
tarpoK. nauk amat ilait avKUsinerme
saKissårtut takugssaussaraluartut. ila-
me Kavdlunånut nuliasungoriardlutik
sulissutilersaramikik sulinigssartik tu-
nissagssiorfingme soKutigiungnaerdlu-
go. imame erKarsartoKarsinåunginer-
dlune: angutautine taima sulissutaru-
niuk, tåussumavdlo påsiguniuk KanoK
sulisinaunine, KavdlunåK tåuna isu-
maliulersinaussoK angerdlalerune ila-
gisinauvdlune. taimåitumik avdlane
sulinigssane soKutigiungnaerdlugo
tåuna kisiat sulissutilerarå, naugdlo
tunissagssiomerme suligxme ingminut
nunanilo kivfartutdluåsagaluardlugit.
kigutaussarme atauseK amigautauler-
pat maskinap malugisangmago, amer-
dlaneritdlo aserusagpata maskina a-
serusangmat, unigdlunilo. taimåitumik
arnaK kinaussutit tunissagssiomerme
utarKineKarputit. sulissaruvitdlo nu-
nagissavit tunissagssiomera sujuariar-
tusaoK.
imigagssaK tikerKeriardlara. sordlo
nalungikigput imigagssaK aussaK må-
na KanoK angitigissumik nålagkersui-
ssuvtinit såssutarineKaKissoK. avdla-
tutdlume ' ajornarsisimavoK. imigag-
ssavme angnikinerussumik atorneKar-
nigssånut nålagkersuissutaoK akissug-
ssaussariaKarmata. nålagkersuissuni-
me issigingnåginarneKarune inugtau-
ssut imigagssamik atuinerat sule ang-
nerulersugssauvoK. taimåitumik nå-
lagkersuissuvta landsrådip imigagssap
pitsailiornigssånut tapersinera imer-
navérsårnermik ingerdlåssissunut mi-
kingitsumik KimåtdlagtitsivoK, (naku-
ssagtitsivoK). taimåitumik nålagkersu-
issuvta påsiligait ima tamavta taper-
sersorumavarput: kalålinåungitsut i-
migagssamik atuipilungingmata Kav-
dlunataoK sulissartut Kalåtdlit-nunå-
nitut imigagssamik atuipilungnikut
kalåtdlinik maligagssiuipilungmata.
taimåitumik kristumiussutsip kingua-
riartutå imigagssaK pitsailiorniartigo.
Kanortordlo kristumiussutsip sujuari-
artornigssånut tamavta peKatauniarta.
ArKaluk Møller,
Frederikshåb.
nunalerinermik OKatårineKardle!
Narssap kujatdliup avisiane
„NunguaK“me Kujatåne liunale-
rinikut piorsainigssamut tunga-
titdlugo agdlautigissanarpoK:
—■ ilåtigut OKamissårutigineKartar-
poK nuname imamilo Kujatå sujunig-
ssame piukunauteKarunartulik. ka-
ngerdluit ardlaKarput aussame naggo-
rigsut kangerdlungikaluartutdlo tai-
matut neriunautigdlit. nalunångilaK
nunalerinermik oKåtårseriarnigssaK
pilerigineKåsassoK, inusugtume ardla-
Karput tamåko ingerdlatilernigssånut
piumåssusigdlit.
sujunigssame inuiait mardluk Ka-
låtdlit-nunåt najugagssaråt, tåssa ka-
låtdlit Kavdlunåtdlo, inuiait åssigi-
ngissuteKaraluardlutik ilisareKatigig-
dluarsimassut suliniarnigssamilo Ka-
låtdlit-nunåne inunermik iliniarfige-
Katigit. uvdluvtinime misigileriartor-
simavarput ataKatigingnerme inger-
dlauseK ajungitsutut, agdlåme suju-
nigssame suleKatigigdluariartortug-
ssat inutigssarsiuteKarnikut, tamåna
Danmarkimut nersornautauvoK angi-
SOK.
savautilingne tamane ivigkat ami-
gautaujuarput Danmarkimitdlo pi-
niartarneK mingnerulersiniåsavdlugo
pissariaKaKaoK. nunaleriniarneK i-
måinåungilaK avKutigssarsiortaria-
Karpordlo. uvdlune aggersune Kalåt-
dlit-nunåne umassuteKameK migdli-
artortugssåimgilaK påsissaKarnerdlo
agdliartortitdlugo umassuteKarneruv-
taoK malingnaivfigissugssauvå.
nutarterinerit pilerneratigut Kalåt-
dlit-nunåta inue isumavdluartungor-
simåput, suleKatigingnikut pissug-
ssaoKatauneK påsileriartordlugo. nå-
magsissat nåmagsiniagagssatdlo amer-
dlasut tugdlunartorpagssuagdlit pi-
lersimåput, inuiangnut amerdliartor-
tunut nalerKutungorsagkat, isumatu-
migdlo suliaussut Kujåssutigssarilersi-
massavut.
tamatumunåkut åma Kujatåne inu-
tigssarsiornermut tungassut mining-
neKartariaKångitdlat, tamatumanilo
oKåtårinigssame nunalerinermik påsi-
simassagdlit K’aKortup ernånitut såg-
figissags,satut isumaKarfigåvut, ne-
riugdluarfiungmata ilumut suniuteKå-
sassut iluaKutaussumik autdlarnivigi-
neKarumårnermik.
uvavtut OKalugtaunigssamut pigi-
naunikitsigissumik OKalugtausso-
Karitigdlariarunane.
nakorsap angalagångame OKalugtai
kikussutsimikut åssigingitdlat, taimåi-
tariaKarunarmåme. OKalugtåusavdlu-
tigdle savssartineKartut nakorsap a-
ngalaKatigissai omigtainermine uvav-
tut Kavdlunåtut piginaunikitsigissari-
aKångitdlat. sordlo ima: OKautsit nug-
terneK naluvdlugit.
pakatseKaunga nakorsap oKalugtå
sanivnitOK nakorsap Kavdlunåtut a-
perissarmanga, påsiviuk? åle OKalugtå
sanivnitOK." — akinarpungame: nav-
suiåuniarsinga.
inuk nakorsaliartoK nakorsap på-
sivdluartångilå ajutine oKalugtuarig-
pagit iluamik nugterisinaussumik o-
KalugteKartinane. tupingnångilardlo
nakorsame paitsorneKartarmat.
taimåitumik kångusutiginagagssari-
ngilarput Kavdlunåtut nalussugut na-
korsap uvavtinit paitsuissamere. kå-
ngusutigssauneruvordle OKalugtigssa-
tut ångalavdlune ajoKuteKartup ajo-
Kuminik oKalugtuamerata isuma oKa-
lugtaussup nakorsamut nugtemeK sa-
perångago.
neriusaugut matuma kingorna nu-
navta sineriaine nakorsat angalassut
Kinerérsimassåsassut OKalugtigssa-
mingnik. påsiviuk? aperKut, isumav-
dlutiginamago.
Kristoffer Heilmann.
Kapisigdlit.
1959-ime uvdlorsiornigssaK.
„Atuagagdliutit“ne Hendrik Olsen-
ip erKartorpå åipågo avanerssuarmiut
kristumiussutsikut ajoKersomeKaler-
nerånit ukiut 50-ingorumårtut (tåssa
ajoKersuiartortitat 23. juli 1909 ava-
nerssuarmiunut apuput, ajoKersuiar-
tortitaKarfigdlo 4. august 1909 ator-
KårtineKardlune).
sujunersuteKarmat katerssuineKå-
sassoK Thulep oKalugfianut tunissute-
KarsinaorKuvdluta, isumaKatauvunga.
ukiut 50-ingomerat ingmikut nåla-
giamertigut nagdliussineKamigsså pi-
lerssårutigineKarpoK, kisiåne nagdliu-
torsiornigssaK sule aulajangerdluinar-
tumik årKigssorneKarsimångingmat
sujunersutit sule atsiortumut nagsiu-
neKarsinåuput.
sulissutigineKarportaoK ukiut 50-
ingomerat Knud Rasmussenip Kav-
dlunåtut atuagkiarissåta avanerssuar-
miune ajoKersuiartortitsinermut tu-
ngassup Hendrik Olsenip nugtigåta
naKiterneKameratigut nagdliussine-
KåsassoK.
Kulamångitsumik åma radiokut uv-
dlorsiorneK malungnartineKarumår-
POK.
H. Balle.
Nathan Petersenimut akissut.
KujanaK soKutigingnigdlutit isuma-
,tit sarKumersikagkit.
Kinuvigiumagaluarpagit sujunersu-
tiginiagkatit angnertunemlårtumik
ersserKigsarituvdlugit.
sordlo OKaravit najorKutat amerdla-
vatdlårsoralugit, nåmåsassordlo nait-
sunguamik nalerKutoKåsagåine, ima-
tut isumaKartipiuk: atausinarmik na-
lerKutoKåsassoK, tåunalo naitsungusa-
ssok? (sordlo verse atausinaK). isuma-
Karpitdlo andagte månåkomingånit
sivikinerusassoK, imalunit nalerKutup
tangnerussup Kinutinik tugsiutinig-
dlunit avdlanigdlunit taorserneKar-
nigsså sujunersutigaiuk?
H. Balle.
pitsaunerusångila?
—- asassara arnaKat sapéKalune
„Atuagagdliutit„ne nr. 22-me novem-
berip tatdlimåne ukioK måna agdlag-
tumut!
KuleisutaK imåipoK: „OKåussiniapalå-
rata ersserKigsulioriarta“.
niviarsissat Kitigiat puddiutimik
læbestiftiutimigdlo saniatigut måna å-
ma usup puinik taskermiOKartalernig-
ssånik kigsauteKarneK tåssåunginer-
Pok ajortumik tivsisårineK? (taimame
agdlagaKarnerup tamåna isumagi-
nguatsiarmago?)
pitsauneruséngikaluarpa taorsiut-
dlugo arnaKatitit inusugtut inuserig-
sårnigssamik iliniartisimagaluarug-
kit?
aperinartungauna, aperKumut oKat-
dlisaoKissumut inårsinigssatut piu-
kunarnerussutut pitsaunérussutdlo
issigigavko.
„arnat atuartut narrutsagsimassut ilåt“
2