Atuagagdliutit - 24.12.1958, Page 16

inuit ikigtungeKissut Kalåtdlit-nu-
nånukartarput aussarigserugtortoK,
seKemup kangerdluit Korsussut sar-
Karsimassarugtulerai, angerdlamutdlo
autdlartardlutik isumaKardlutik aper-
Kutit ajornartorsiutausinaussut ani-
gorniarnigssånut periausigssat inerig-
kat navssårerérsimavdlugit ■— amale
inoicartardlune ukiut Kalåtdlit-nuna-
nivfitik amerdliartortitdlugit isuma-
Kaleriartortartunik Kalåtdlit-nunåni-
neK sivitsoriartortitdlugo ajornartor-
siutausinaussut ani-
gomiarnigssåt ajor-
narsigalugtuinar-
tartOK.
inuit ilait Kalåt-
dlit-nunåliararaut
nangmingneK taku-
ssatik maligdlugit
KanoK isumaKarfi-
gingningnigssa-
mingnik aulajangi-
ussisinaunertik tati-
givdluinardlugo,
avdlatdle ingminut
angisutinatik på-
singnikuméssuse-
Kardlutigdlo agger-
tarput kigsauteKar-
dlutik pissariaKar-
tutigut ikiusinau-
nigssamingnik.
pingortitarssuaK
Kalåtdlit-nunå-
nut ministere, Kai
Lindberg, aussaK
pernardlune Kalåt-
dlit-nunånut tike-
rårsimassoK suj uli-
ne taissanut kingugdlemut ilauvoK.
uvdlangugå ministere agdlagfingmi-
nitdlune OKaloKatigineKartitdlune o-
KarpoK: — måne ministereKarfingmi-
titdlune Kalåtdlit-nunåt taimungåinaK
takordlorneKarsinauvoK, avdlauvdlui-
nartordliuna nangminérdlune timitar-
sivdlugo takusavdlugo. aussaK Kalåt-
dlit-nunåne tikerårnera uvavnut pui-
gunaitsuvigssuvoK, iluanåvigdlungalo
tikerårnivne tamangajaisa ilangersi-
nausimavåka. Reykjavikimit tingmi-
ssartumik Kalåtdlit-nunåta tunuanut
autdlarpugut, månalo Kinemiarfigik,
silagingårmat ersserKingårmatdlo si-
lasiorfiup Nordip tungånut ingerdla-
nivtine tingmissartumit pingortitar-
ssuaK oKalugtuagssåungingajagtoK su-
morssuaK Kimerdlårsinauvarput.
ilångutdlugulo Kalåtdlit-nunåta a-
vangnarpiå takomarsinausimavara si-
lasiorfik Nordimit Thulemut, tåsså-
ngånitdlo Kangerdlugssuarmut.
angalanivne erKarsautip uteKåtår-
tutut tildtuarpånga: KeKertapilorujug-
ssup Kalåtdlit-nunåta Danmarke Ka-
norujugssuaK angitigilersisimagå, Ka-
låtdlit-nunåtdlo alianåissuseKartoK
tamanut ajasomardluinartumik.
— angalanerit sukut pingåruteKar-
soraiuk?
— sujugdlermik OKartariaKarpunga
påsingnilersinaunigssavnut tungavig-
ssaKalersisimagånga. sumik ajornaku-
sorutigssaicangitsutut isumaKamarta-
raluarpoK måne Danmarkimitdluta
tusarångavtigik sordlo Tunume sag-
fiugagssap molybdænip Kitånilo
uranigssap misigssuivfigineKarnigssåt,
sineriarujugssuitdle pineKartut nang-
minérdlune timitarsivdlugit takutsiar-
sinausimavdlugit avdlauvdluinartu-
mik påsingnigtariaKarpoK. inungnut
Danmarkimitdlutik sulivfeKartunut
nangminérdlune takungningnikut a-
ngissuserujugssuaK tamatumalo nag-
satarisinaussai aitsåt påsisinaulerta-
riaKarput.
inutigssarsiutit igdloKarnerdlo
— kalåtdliningme nåpitsineK mini-
sterip KanoK isumaKarfigå?
— angnerussumik issigisagåine isu-
maKarpunga aperKutit pingåmerussut
mardluk unigfiginerussariaKartut. a-
rajutsissagssåungilaK kalåtdlit inutig-
ssarsiutait ikiorsertariaKartut, tama-
tumungalo tungatitdlugo oKautigine-
Kai Lindberg
KåsaoK soruname uvavnut nuåner-
sungmat tagpavungnarsinausimagama
sanaortugagssanut aningaussarpag-
ssuarnik atugagssinigssamut pilersså-
rutit akuerssårterérdlugit, tamatuma-
me kingunerisangmago korunit 70
millionit saniatigut ukiunut arfineK-
mardlungnut avguatågagssat sujuner-
tamut tamatumunga atugagssissutigi-
neKarnigssåt. tikisavne tamane ug-
pernarsisimavara sulissutiginiagag-
ssaK tamåna KanoK pissariaKardlui-
nartigissoK erKarsautdlo tamåna ta-
manit uitsatigineKardlune.
aperKut avdla pingårtoK sulissuti-
gissariaKartoK tåssausoråra igdloKar-
nerup tungå, isumaKarpungalo tama-
tuma tungåtigut sujomatigomit ang-
nerussumik sulissuteKamiartariaKar-
toK. Kavdlunåt tungånit issigalugo
OKartariaKarpoK kalåtdlit amerdlaKi-
ssut igdlulungnerardlugit, imaKale
avdlauvoK påsisavdlugo kalåtdlit ig-
dlo KanoK itoK igdlugisavdlugo aju-
nginerpåtut issigineråt. ukiune agger-
sune angnertunerussumik tamatuma-
ne suliniartariaKarpoK, tamatumani-
lume pilerssårutigisinaussavnik er-
KarsauteKarérpunga. tamatuma ki-
ngunerisagunarpå igdluliortiternermut
ukiumut korunit 6 millionit atugag-
ssångortitaussartut ukiune tatdlimau-
gatdlartune 4 millionit migssiliordlu-
git amerdlissariaKasassut, pivfigssar-
dlo tåuna någpat takujumårparput pi-
ssutsit KanoK ilersimanersut.
imigagssaK pivdlugo ministere
oKaluneKarsimångilaK
— Kanigtukut måne Danmarkimi-
saoK Kalåtdlit-nunane imigagssap a-
j ornartorsiutaunera OKaluserineKarta -
lersimavoK, ministere tikerårnermine
tamatuma tungåtigut sumik ardlanik
malugissaKarsimava ?
— sinerssordlunga angalaornivne
imigagssap atornerdlugauneranik ma-
lugssarsimångilanga, OKautigissaria-
Karparale igdloKarfit tikisaka sivikit-
sunguåkutåginardlugit uningavigi-
ssarsimagavkit. soruname tamåna o-
KaluserineKartoK tusarsimavara, ilu-
morpordlume tamatuma tungåtigut
ilisimåringnigtut agdlauserissarsi-
mangmåssuk, Kalåtdlit-nunånititdlu-
ngale tamåna uvavnut sarKumiuneKå-
ngilaK, landsrådimilunit tusamårte-
Karane atautsiminerme ilaugaluarama
nåme.
sujunertari-
inerteiKuteKarnigssaK avitutig-
ssausoringilå
uvanga nangminérdlunga isumaKå-
ngilanga imigagssamik inerterKutau-
lersitsinigssaK avKutigssaussoK, kig-
dlilersuinigssardlo åma tatigivatdlå-
ngilara, imigagssardle ilumut atorner-
dlungneKartarpat perorsainiameK av-
KutigssauvoK. imaKa imigagssaK sule
akisunerulersitariaKaraluarpoK, sor-
dlule OKarérsunga ajornartorsiutivig-
tut sule sarKumiuneKångilaK, imåi-
nginerdlunile månåkut pissusiussut
tåssaussut ajornartorsiutit ikårsåriar-
tornerme pingitsoratik nagdliutugssat
Kångiukiartortugssatdlo. nunaKarfit
ilåine mardlugsungne imingemavér-
sårtunut ilaussut nåpisimavåka, tåu-
kulo pissutsinik isumavdluarfigingni-
kulugput, imåisinauvdluarporme Ka-
låtdlit-nunåne imingernavérsårtoKar-
neK nunanut avdlanut nalerKiutdlune
suniuteKarnigssaminut aporfigssaKå-
nginerusinaussoK.
inuit eititeriartornigssåt
— ajornartorsiut avdla sule tåssau-
juarunarpoK inuit sinerissame naju-
gagdlit siamasingnerssuat?
— aningaussat sanaortugagssanut
åssigissåinutdlo atortitagssat aulaja-
ngerniartarnere erKarsautigalugit so-
runame tamåna akingmisårfiusinauv-
dluarpoK, KarssupinartariaKångitsor-
dliuna inuit sujornatigut nangmineK
isumartik maligdlugo piumassamikut
igdluvigkiortartut mana igdloKarfing-
ne modemeussune najugaKalernigssåt
avdlångutipilorujugssusassoK, amale
tamatumane imaKa ajornartorsiutit
Kångiukumårsimåput; påsissåkame
naj orKutaralugit isumaKalersimavu-
nga kalåtdlit encarsardluarsinauner-
tik nåpertordlugo nunaKarfingnut
inussutigssarsiorfigingnerusorissa-
mingnut atugarigsårnarnerussunutdlo
katerssukiartortut.
kisalo åma erssérsimavOK aulisag-
kat pissat tulåuneKartarfine suliarine-
Kartarfinilo pissariaKartunik sulissug-
ssaKarsinauneK ajornakusorutausi-
naussartoK, taimåitumigdluna kalåt-
dlit inussutigssarsiomerat sujunig-
ssåtdlo erKarsautigalugo pissariaKar-
tussoK kalåtdlit atorfigssaKartineKar-
fingmingnut suliartordlutik katerssu-
kiartulernigssåt.
isumaKarpunga kalåtdlit inutsialag-
ssussut, igtorsångitsut angisuniångit-
sutdlo, pingårtumigdlo mérartait nuå-
narivdluarpåka. kalåtdlit mérartait
ineKunardluinarput — tåssåupume
kalåtdlit inusugtortaitdlo sulivfiginia-
gagssat Kaumassumik pivdluarnartu-
migdlo suj unigssaKarsinaorKuvdlugit.
akigssarsiat pivdlugit apernut
— åssigingmik akigssarsiaKarnig-
ssamik aperKut kalåtdlit amerdlaKi-
ssut sangmissareKåt.
— tamåna påsivdluarsinauvara,
isumaKarpungalume åssigingmik a-
kigssarsiaKarneK Kavsitigut angujar-
tuinarneKalisassoK. kalåtdlit sutdlere-
Kaut, tamatumungalo tungatitdlugo
OKautigisinauvara takuvdlugit nuånå-
rutigisimagavkit kalåtdlit inusugtut
suliagssamingnut iliniarsimassut tag-
pavane sulinerat, nuånårutigisimav-
dlugulo Kutdlersarissaisa kalåtdlit
inusugtut sulinerånik nersualårinerat
tusåsavdlugo. OKautigineKartut ma-
ligdlugit påsinarpoK .tamåkua Kavdlu-
nåtut sulissartutut nunalisitatutdle
nåmagsissaKarsinautigissut.
KaKutigungitsoK OKartarpunga Ka-
låtdlit-nunane suleKatigingnigssaK
Kalatdlit-nunånilo akissugssaussut
Danmarkimitutdlo suleKatigingnigssåt
KanoK pingårtitsigiga. pingårtuvoK
Kalåtdlit-nunånik suj ulerssuinerput
pissusigssaK erKordlugo ingerdlåsi-
nåusaguvtigo. suleKatigingikuvta su-
junertarissavut ajungitsut angusinau-
naviångilavut.
taima OKardlunga aussaK tikerår-
nivnut Kujaiumavunga, Kalåtdlit-
nunåmiutdlo tamaisa jutdlime piv-
dluarKuvdlugit, neriutigalugulo ukioK
1959 Kalåtdlit-nunåmiunut tamanut
sujumukarfiuvdluarumårtoK.
sic.
A/G.-p Københavnime tusagag-
ssiortuata, avisiliortup Helge Chris-
tens^nip årKig-
ssuissoKarfik
sivnerdlugo
Kalåtdlit-nu-
nånut ministe-
re Kai Lind-
berg OKaloKa-
tigisimavå au-
ssarmåna tike-
rårnermine på-
sissainut tu-
ngassunik. må-
nilo Kai Lind-
berg oKalugpa-
lårpoK nunap
alianåissusia-
nik, inuinik, inungnik nugtertitsi-
niarnermik, akigssarsianut imigag-
ssamutdlo tungassunik — nagga-
tåtigutdlo Kalåtdlit-nunåmiut ta-
maisa jutdlime pivdluarKuvdlugit.
suleKatigingikuvta
ssavut ajungitsut
angusinaungilavut!
Kalatdlit-nunanut ministeriussup Kai Lind-
b e r g i p OKauserissai måne suliagssat pi-
ssariaKalersimassuf pivdlugif.
Helge Christensen
17