Atuagagdliutit - 26.02.1959, Blaðsíða 2

atuartartut agdlagait
—_________________ tamanitdlo
tigulagkat
»erdligissavut agtOKinasigik!
«
KangångorpoK Mathias Storch nu-
navtine atuagagssiat ilåtigut såkortu-
mik såssuneKarpoK agdlagkane piv-
dlugo — perngartarinago! såssussissup
ilåtigut inugtå torKardlugo sassupå
agdlåt tarnimigut misigissusia agtor-
niardlugo. akerKigkamilo akissuminut
oKautsit KuleKutaussut KuleKutsiut-
dlugit ilerKumisut torratdlaeKalune
akissane OKalugfigå nipangikardlui-
nardlugo. uvanga nalungikaluarpunga
téussumatut torratdlaisinaunanga, tai-
måitordle uvangåtaoK tarnikut agtor-
neKartutut misigisimagama nipangl-
narumångilanga.
ukioK jutdleriartulersoK jutdlime
inuvdluarKussutigssat oKausertagssait
aulajangerigkat pingitsomatigdlo a-
torKussaussut radiokut erKartorne-
Kartut tusarnåravkit erninardluinaK
Storchip oKausé tåuko encaivéka, mi-
sigigamame Kamuna agtorneKardlu-
nga. påsivdluarpara taimailiomermut
suna patsisaussoK, tåssa taimailiomi-
kut radiolerissut jutdlilernerane ula-
pitaKissut suliagssåinik migdlisåu-
niarneKarmata. taimåtaoK påsivdluar-
para aulajangigkat tåuko piumassut
kisimik atorsinaugait, tåssa atuiumå-
ngitsut telegramivingmik autdlartitsi-
sinaungmata. puioKinatigule telegra-
mit tåukua mardluk aké åssigingitso-
rujugssungmata, tåssa pingitsailissu-
tinik OKausertalik åiparme akiata ag-
féinånik akeKarmat. jutdlivdlo nalå-
ne aningaussat atorfigssaKarugtorfié-
ne soruname inuit amerdlanerssaisa
— pingårtumigdlo akigssamik nåmag-
tusårissunguit — ake KiterKutåinaK
atorumåsavåt uvnit OKausigssatik o-
KausererKussaussut Kamuna namagiv-
dluångikaluarunikigdlunit. akigssaKé-
nginamingme pingitsomatigdlo ar-
dlagdlit inuvdluarKussagssarigamikik
tauva nangåssorssuarmik nr. 21 ima-
lunit 30 tiguinarpåt. tåssa pingitsaill-
ssutingortitsissoK tåssanlpoK!
kikutdlunit nalungilåt jutdle tå-
ssaussoK inugpagssuit — pingårtu-
migdlo ilaKutarit avigsårsimassut —
tarnimikut misigissusisa såkortuner-
påmik Kagfakåssarfiat, taménalo pi-
ssutigalugo inuit atausiåkårtut asassa-
mingnut — pingårtumik avigsårsima-
ssamingnut — nangmingneK misigi-
ssusertik tungavigalugo kivdlingnar-
nerpånik OKauseKarumassarfiat. ta-
måna pingårtumik påsissarparput nå-
parsimassut ilaKutamingnit avigsårsi-
massut radiokut inuvdluarKUSSUtait
tusarnårångavtigik, ilånime inuit issi-
kumikut nikanartungussunik onauti-
gissariaKaraluartutdlunit OKauseKar-
sinaussarmata tusarnårtugut agdlåt
Kuvdlivut uningasinauj ungnaersitdlu-
git. OKautsivume ima pisutigalutigdlo
eKaitsigiput inuinånguit agdlåt imar-
toruj ugssuarnik kivdlingnardluinar-
tunigdlo OKarsinaussardlutik, tarnimi-
kut misigissusivigtik issertuarnatik
OKautigiumatdlerångamiko. tåssame
erKarsautit erdligissat misigissutsip
ilordlerpåp pigissai jutdlip nalåne o-
KauserineKartarput, tamatumalo ila-
Kutarit nikatdlungagaluartut nuånå-
lersisinaussarpai. asassaritdlo kisimik
nalungilåt Kanon OKarunik asassartik
nuånålersisinauvdlugo. åma sule ilua-
tingnardlunilo inimigissariaKartoK u-
nauvoK: ilaKutarit éssiglngitsut aku-
nermingne nangmingnmaK atortagka-
mingnik OKariauseKarsinaussarmata
peKatigigdlutik nuånarissamingnik.
taimåitumik tamåko tamaisa pivdlugit
iniminartutut OKautigissariaKarpoK
perKuneKåsavdluta ilaKutavtinut i-
nuvdluarKussutivtine OKautsit ukui-
nait — avdlångortineKarsinåungitsut
— atusagivut. Kulångivigpungame u-
kioK måna inuit ikingeKissut — pi-
ngårtumigdlo pigssakitdliornerussut
— pingitsailissaunermik misigissuse-
Kardlutik inuvdluarKussutigssat nor-
muinik Kinerdlertarsimåsassut.
nalivtine —• atomip nalånik pissar-
tagåne — tamane Kagdlikut sujumu-
karnerssuaKalerpoK, pingårtumik ma-
skinat atordlugit sulineK pissutauv-
dlune. taiméikaluartordle silarssuar-
miut silatortaisa ajussårdlutik encar-
tortagåt — erKortoK — unauvoK: ma-
skinat piliornermut atortulemerujug-
ssuata inuit atausiåkårtut isumartik
atordlugo nangmingnérdlutik pilersit-
sisinaunerat nukigdlåriartortikå, inuit
kivfåungissusertik tamarmigdlo ing-
mikut åssiglngitsunut piginauneKar-
feKåssusertik atordlugo pilersitsiniar-
nigssamut periarfigssaerutikiartuinar-
dlugit. sulilo ajornerusaoK inuit tar-
nimikut misigissusertik atordlugo ing-
mingnut iliorfigeKatigingnigssamu-
taoK akornusersorneKalisagpata. ta-
måname pingårtumik inungnut såkor-
tumik nangminérumåssuseKartunut —
ilumutdlo nangminérsinaussunut —
misigisséusaoK nuåningitsorssuaK. de-
mokratip erdlingnartutut påriniagaisa
pingårnerpåt ilagåt inuit tamarmik
nangmingnérdlutik akornusersugau-
natik erKarsautimingnik sarKumiussi-
sinaunigssåt. tamånalo avdlatut ajor-
nartumik inuiait ilåinisut KanoK ili-
ssamik uvavtinisaoK akornusersor-
niarneKartalisagaluarpat — nauk
Danmarkip atånititdluta tamåna er-
KarsautigssaugunångikaluartoK — ta-
mardluinavta kigsautigalugulo suli-
ssutiginiartigo ilaKutarit misigissuser-
tik tungavigalugo oKautsitigdlo anå-
namingnit ilikagkatik atordlugit ing-
mingnut iliorfigeKatigigtarnerat akor-
nusersorneKalingisåinarKuvdlugo, o-
Kautsivume ilaKutarigtut ataKatiging-
nivta sernigssortigssaringmagit pit-
saunerpåt. taimåitumik pissortat mia-
nerssutigilissuk „erdligissavut agtu-
sånginamikik".
G. Egede.
uvdlåkut
andagteKartarneK
ilusilersuissugssatut uvavnut issigi-
ngisåinarsimavunga; OKauseKautiga-
lugule agdlausereréravko kigsautigi-
ssåka agpinarpåka:
1. tugsiut.
2. Kujaniut Kinutitalik.
3. najorKutaK naitsoK
(verse atausinaK kigsautigingilara
bibilip OKausine ataKatigit nait-
sut nanineK ajornångeKingmata.
takivatdlåK Kavsinik åssigingit-
sunik imalik erKaimajuminaitsu-
ssarmat. uvangale nautsorssutigi-
nanga nunavta inue nautsorssuti-
gisavase).
4. Kinut naggasiut atåtarpordlo.
5. tugsiut.
andagte månåkornit sivisunerussu-
ngomeK ajomåsangatingilara minåtit
15-ingordlugit silasiortarneK minutit
tatdlimåinaussarmata.
nalungikaluarpara ilavut sulivfing-
mingnut ungasigsut erKarsautigissa-
riaKartut, uname sujunersutåinauvoK.
tamåna sujunersutiga ilagit tungå-
nit årKingneK ajomarunångikaluar-
toK teknikip tungånit akuerineKarnig-
sså Kularåra. takoréravtigo nålagiar-
nerup nalåne sulineK nal. ak. atauseii
aulisagkanigdlo tuniniaissarneK unig-
tineKarsinåungitsut. Kularigaluarpa-
råtaoK minutit 5 ilånguneKarnigssåt.
ilagitdle akerdlimik nipåinut nipimik
akissisagunik sapingissuserput erdli-
ginagulo KunuautigssaKångilagut.
KujanaK andagteKartarmat!
Nathan Petersen.
ukiukut umiartortarneK
pivdlugo »Børsen«ime
agdlagaK
— sordlo „Titanic“ip ajunårnerati-
gut Atlantikume umiartomeK unigti-
neKarsimångitsoK, umiartorneruvdle
isumangnaitdlisaivfigineKamera ang-
nertusisineKarsimassoK, taimatutaoK
ajunårnerssuaK „Hans Hedtoft“imik
erKUisimassoK pissutaussariaKångi-
laK Kalåtdlit-nunåne ukiume umi-
artortarnerup unigtineKarnigssånut.
umiarssuaK tåuna sananeKartinago
aulagsagsimårtumik oKatdlineKarsi-
mavoK nålagauvfiup suliagssarine-
rå inuinait umiarssuautåinik Ka-
låtdlit-nunåliartitsissarnermut Kå-
ngerniussiniåsavdlune oKatdlinermut-
dlo tamatumunga maligtinardlugo
umiarssup ingmikualugtortai issor-
nartorsiorneKarsimavdlutik. ilimanå-
ngilardle issornartorsiorneKartut ta-
måko umiarssup umiuneranut pissu-
tausimanersut. påsissutigssatdle pine-
Karsinaussut tamarmik katerssorne-
Karérpata narKa tikitdlugo misigssui-
neKartariaKardlunilo påsiniaineKarta-
riaKarpoK, tamatumuna iliniagagssau-
sinaussut iluaKutiginiarniésavdlugit.
„Børsen", København.
ukiukut umiartortarneK
pivdlugo
ȁrhus Stiftstidenderne
agdlagaK
— Kagfiumissårnertut pisimassup
kingunerissåtut aperKuterpagssuit
manisimåput imåinaK taKisagagssau-
natik. ajunålernermik kalerrisårutit
sujugdlit autdlartineKarmata påmå-
russineKarpatdlårsimanerdlune? ilua-
Kutausimåsagaluamerdlune Kujatåne
ånåussiniutinik tingmissartoKarsima-
ssugpat? „Hans Hedtoft" angalanig-
ssamut taima navianartoKartigissu-
mut Kajangnaitdluartumik sanauner-
dlune? aperKutitdle tamåko Kanordlu-
nit akineKåsagaluarpata atauseK er-
sserKigsumik akissariaKartoK tåssa:
Kalåtdlit-nunåne ukiukut umiartorto-
KartariaKarnerdlune?
umiarssuit umioKåtårtut taimatut u-
miartornigssaK mianerssorKussutigi-
ssarsimagaluarpåt. taimatut ikingitsu-
nik ajunårtoKartarsimavoK, sujornåg-
dlo norgemiut umiarssuåta „Jopeter“-
ip inue ima navianartorsiortigissumik
ånåuneKarsimåput, tamatumuna mia-
nerssorKuneKarneK mingnerulersima-
nane. danskit tamarmik ajunårner-
ssuarmut tungatitdlugo misigissusé
KanoK OKausertalisavdlugit ajorna-
kusoKaut, atauserdle sanerKuneKarsi-
nåungitsumik oKautigissariaKartoK
tåssa: taimailissoKarKigtariaKångilaK!
„Aarhus Skiftstidende".
Kodak Retinette I, 24x36 mm
pingasunik linselingmik issilik f : 3,5/45
mm — ungasissutsinut 1 m-imit sumor-
ssuaK. åssilivdluartartuliaK 1—1/500 se-
kuntinut klsalo B. ingminérdlune åssi-
llssutitalik, filmilo tugdligssaK piaré-
réraraoK.
RETINETTE I angnert-dnik takung-
nissutausinaussumik ujardliuteKar-
pok åssillssat pingasunik teKerKu-
lingnik Kaumassunik kigdlilerne-
Kartardlutik.
erssarigsunik åssiliumaguvit KODAK
filmisiniarit.
„pujortaut silarssuaK tamåkerdlugo nersualdrneKar 10X10^' — „pujortaut siornanik tigssalugtitsivigalugo mortgaK“
Kodak
Kodak Retinette I, 24x36 mm
med trelinset antirefleksbehandlet
Schneider-Reomar f: 3,5/45 mm. Af-
standsindstilling fra 1 m til uendelig.
Synchroniseret Compur-Rapid-lukker
m. indstillinger fra 1 til 1/500 sek. samt
B. Indbygget selvudløser. Hurtigoptræk.
Retinette I har storbilledsøger med
lysende billedfeltramme.
Få klare, skarpe billeder. — — Køb
KODAK FILM TIL DERES KAMERA.
Z