Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 26.02.1959, Blaðsíða 21

Atuagagdliutit - 26.02.1959, Blaðsíða 21
PETER FREUCHEN: »K’imugseriarssuarme (inuit arKe atuagkame agdlagsi- (( massut atuagkap nugternerane å- ssilivdluåinagåuput. — nugt.) piniartut (nr. king. nangitaK). atautsivdlunit ilisimarKigsångilå Eureka Soundimut angalanerme tå- ssane KanorpiaK pissoKarsimanersoK. angalaKatigisavdlutik autdlarput — Green KungujoKångitsoK angalaner- migdlo påsisimassaKångitsoK, nulia- nigdlo arsågå PiuaitsoK erKigsisimar- palugtumik pissusilik. uvdlorpagssuit Kångiutut Green uterdlune tikiupoK — kisime. Piuaitsup KanoK pisimaneranik MacMillanip aperingmane Green ima pinane oKarpoK: autdlaivdlugo toKU- kavko! soruname MacMillan ånilårto- rujugssuvoK, ånilångatigilerpålo Ka- noK pissoKarsimanera eskimut påsi- ssoriaruniko toKutsineK akiniarniali- saKigåt. tauva angutit tåukua mar- dluvdlutik patsisigssarsiordlutik oKa- lugtualiorsiméput, tåunalo Thulemit- dlunga tusarpara. kalålersatik OKalug- tusimavait Green Piuaitsordlo ujarag- ssup ivnårKigsup atåne apumit igdlu- vigkiorsimassungoK, tauvalugoK si- nigtitdlugit apussuaK sisulersimavoK kisalo uligavigsimavdlugit. Green ipi- ngajagdluinarsimavoK, taimåitordle- åsingoK pivdlune, pivdlune aniguisi- mavoK aput isigkanik 18-inik imaKa- lunmgOK tåukua sivnerdlugit ivssu- ssusilik avKutigalugo. PiuaitsoK ta- korKaj arsimångivigpå, Kularnéngitsu- migdlugoK aputip sisorneranit arKu- narsimavoK aputivdlunit naKitsinera- nit ipisimavdlune. taima erKumitsigi- ssumik tangmårfigssisimanerat tupi- gåra, erKumigåralo Green taima inu- sugtigalune angalanermigdlo påsisi- massaKångivigdlune ingminut ånåusi- nausimangmat, uvfa auna PiuaitsoK pikorigsorssuaK ingminut ikiorsinau- jungnaersimavdlune ajunårtOK. kisiå- ne tåssa oKalugtuarsiara, Kimugsimig- dlo angalanerme nåpitagssat Kanor- dlunit itusinåuput. Green OKalugtua- minik taima ilumorussitigititdlugo åmalo Piuaitsup timå navssårineKarti- nago akerdlianik oKartoKarsinåungit- dluinarpoK. toKutsinermigdlo tunga- veKarnera kiavdlunit erKåingilå. taima misigissaKarnerme kingorna Green avdlångorpoK. angutip toKu- ssup nulia AleKasina pinersoK sugssa- riungnaivigpå, amalo KavdlunåKatine isumaKatigiungnaivigdlugit. ukiaréKi- gå Kimugsimik agdlagkissartitsivigå- nga Kinuvigalungalo inisimatiJerKuv- dlune. ilisarisimångivigkaluarpara, ki- siéne Kinut taimåitoK åma någgalér- neK saperdlugo. taimailivdluta Green nunarKatigilerparput, nunarKatigår- putdlume Kåumaterpagssuarne. ilane aulisardlugo aperilerpara PiuaitsoK KanoK isivdlune toKusima- nersOK amalo Eureka Soundime Ka- norpiaK pissoKarsimanersoK påsiniar- dlugit. taima pigavne Karsortupiloru- jugssuvoK ånilånganeralo malungnar- sivdlune, Kinuvigångalo taimåitumik oicaluseKarniarKunanga — encainer- dluningOK sapernerarpå. pasitsauti- narpara angalaKåne ånåusinausimå- nginamiuk taima pissuseKarsoralugo, erKartorusunginguatsiaKingmagulo pi- simassoK tamåna pivdlugo aperend- — nugt. H. H. ngisåinarpara. taimåitumik uivssume- rujugssuarpunga Kåumatit ardlagdlit Kångiutut agdlagaisordlunga Uperna- vingmititdlunga K’eKertarssuarme in- spektørimit danskiussumit Avangnå- nilo nålagkersuissunit Kutdlersauti- taussumit agdlagarsigama: agdlagti- gånga: „måne amilårnartumik tusat- siagaKarnarujOK MacMillanivngoK a- ngalaKataisa ilåta amerikamiup eski- mo autdlaivdlugo toKusimagå!11 tamå- na pivdlugo ardlalingnik påsissutig- ssarsiorpoK, påsiniaraluarpå tusat- siartagkat Kavsitigut tungaveKångit- dluinartartut ilagineråt. KanoK isivdlune taimatut erKarsar- toKalersimanersoK naluvara. isuma- Karneruinangajagpunga kalåtdlit tai- matut oKausiliorsimåsangatitdlugit. ilumormat KanoK ilioriarfigssaKarti- ngilara. uvaguvtinititdlugo pisimassoK ta- måna påsingitsuvigparput, amalo Na- varanalo mardluvdluta uvaguvtinine- ra sapingisavtinik ilorrisimanartuti- niarssarårput. åmalume uvaguvtinini- ne tamåt inugsiarnersuvdlunilo peror- sarsimarpalugtumik pissuseKarpoK, taimåikaluartordle suna pissutigisi- manerdlugo pasitsarKa j artarsimane- ramik eskimortavta nuénarissaringi- låt. igdlersorniångitdluinarparput. aitsåtdle-una Thulemingånit autdlar- mat påsileriga månimiut inuit KanoK isumaKarfigigai. angalaKatailo pingasut neriorssorpå- ka K’imugseriarssuékutdlugit kujåmut angatdlåkumavdlugit, umiarssuarme Upemaviliautigssaraluat sikussauv- dlune nikineK ajulersimangmat. Thule ungasigdlerpiarnagulunit Kingmit a- nune iluarsarniardlugit sujugdlermik unigtugutdlo anersåmerujugssuardlu- nilo tåssane iluarusugtuinångorpoK nunaKarfipalåK kisame Kimavigdlugo Kimangnerardlugo eskimut tamarmik pingitsoKaratik Kingminit pitsauneru- ngivigsut. OKausé åniautigigaluaKalu- git sumik nivdlingilanga malugitini- arnangalunit. aitsåt kingunerilermago sagdlaitdlivdlunga erKaisipara uvav- ne nuliavnilo inisimassugaluarsima- neranik. sorKusaitdlitdlardlunilo aki- vånga tamåna soKutéunginerardlugo — eskimungoK pivdlugit isumane av- dlångortitagssåungilaK! toKutsissunera, inuartunera taima- nikut naluvdluinarpara. isumaKéina- raluarpungame suliapiloKarsimåsagu- ne suliapilune OKalugtuarinialisagai. eskimo angalaKåne tOKulersoK isumå- kiginarsimavå, isumerpungalo: ila - i- maKa-una pasitsagsaumissåråtigut es- kimup Kingmimit pitsaunerungissusi- anik isumaKartuarsimanerminik. Kåumaterpagssuit Kångiutut aitsåt ugpernarsautigssarsivunga. Mac. Mil- lanip angalanermine ilisimassagssarsi- ornerminilo agdlagtuivfia Kuperartit- dlugo Greenip OKausé agdlagsimassai imåitut sujumorpåka: „— uvfame, Eureka Soundimitdlu- nga eskimo autdlaitdlugo toKupara. nålagkiutika nålagkumångingmagit autdlaiginartariaKarsimavara!“ tåuna nalunaerut Kalåtdlit-nunåne agsorssuaK uitsatigineKalerpoK. erKai- mangnigtOKångilarme silarssup ilåne tåssanerpiaK akutat pilianik eskimu- mik toKutsissoKarsimaneranik. Piuait- sup Kimatarai nulé Kitornarpålungu- atigdlo måna piniussissigssaerutut. Ka- noK pissoKarsimanera påsivdluarne- Kariarmat piumassarineKarpOK piner- dlugtuliornipalåp erKugai piniussissig- ssaerutut ikiorneKarKUvdlugit — su- nauvfale åma taima piumassaKarneK akineKångitsorane. Greenip autdlamerata kingunlngu- arilerå Thuleme palasitårpugut. tamå- na sujorKutdlugo ukiune ardlalingne ajOKersuiartortoKartarérsimavoK, pa- lasitårdlo pikorigsorujugssuvOK ila- gingnilo sujulerssuissussutut nuånari- ssauvdlune. asulume-una eskimunik kuisimångikaluanik ugpertitsiniat- dlarKeKalune, kuissailo amerdliartu- lertorput. ilagit ugperissåne tungaviu- ssut ilaminingue iliniatdlatsiartarpait, ilagingnutdlo ilångutilemermingne a- jortuliarisimassatik tamaisa ångiauti- gissarpait. taimanikut K’itdlugtoK kisame a- ngalasimanane ThulemipoK, kuisitar- tutdlo takussaleraluardlugit nangmi- nertaoK norKaitsavigdlune. ajortulia- nik éngiarneK pingårutilerujugssuvoK. ila, åma sordlume-una kuisitugssat ingmingnut Kångerniutinalersut, ajor- tuliat ångiautit ingassagdluinalerput, ajortuliémigOK ingassagtikiartortitdlu- git ugperdluartungornigssaK ilimanar- nerungmat. K’itdlugtoK ajortuliaminik palasimut éngiaratdlardlune tamanit ugperdluarnerssångorpoK. angalaKåne Inukitsupaluk ånåiniardlugo professor Marvinimik toKutsisimanine oKalug- tuarå. OKalugtuå tåuna palasip Kutdlersa- Karfingminut ingerdlatencigpå. asulu- me ama tamanut atuagagssångordlugo agdlangneKarsimagivdlune naKine- Karsimagivdlunilo ajoKersuiartortitat atuagagssiåne, eskimutdlo erKartorsi- mavait ajoKersuiartortitanit tikineKå- ngikatdlarnermingne amilårnavigsutut inusimanerat pingårtumik tikuarniar- simavdlugo. manaligoK ajoKutaerute- Kaut. tamatuma kingunerå KanoK i- sivdlune Marvinip toKusimanera A- merikame nålagkersuissut pasitsauti- lersimangmåssuk, perKussiputdlo pisi- massoK tamåna erKartussissunit sulia- rineKarKuvdlugo. Greenip inuartuti- taunera åma sule nipangiuneKångilaK. tåssalo taimaeriarmat isumaKatigigi- nalersimåput pisimassut tåuko mar- dluk nipangiutinarniardlugit. (normume tugdlerme nangisaoK) Mobil Mari Oils Hvis arbejdet skal gå fra hånden, og fortjenesten stå i rimeligt forhold til indsatsen, må motoren ikke volde van- skeligheder af nogen art. De verdenskendte Mobil Marine Oils, anvendt i overensstemmelse med in- struktionerne, beskytter alle motorens bevægelige dele med 100 pct. effektiv smøring. suliagssaK ingerdlavdluåsagpat, ilua- nårutigssatdlo atortunit angnerusag- pata, motore sumigdlunit akornute- KartariaKångilaK. uliat silarssuarme nalungisaussut, Mo- bil Marine Oil, pissusigssamigsut ator- neKarunik, motorip angalassue tamai- sa minitaKångivigdlutik uliatersinau- vait. obil Oil Danmark A/s FERD’NAND Farlige højder 9) KUtdlartorpat- dlårneK -^| -S " V;:'»'Ai JU=J Copyright P. I. B. Box 6 Copenhogen CO" 6372 21

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.