Atuagagdliutit - 26.02.1959, Blaðsíða 21

PETER FREUCHEN:
»K’imugseriarssuarme
(inuit arKe atuagkame agdlagsi-
(( massut atuagkap nugternerane å-
ssilivdluåinagåuput. — nugt.)
piniartut
(nr. king. nangitaK).
atautsivdlunit ilisimarKigsångilå
Eureka Soundimut angalanerme tå-
ssane KanorpiaK pissoKarsimanersoK.
angalaKatigisavdlutik autdlarput —
Green KungujoKångitsoK angalaner-
migdlo påsisimassaKångitsoK, nulia-
nigdlo arsågå PiuaitsoK erKigsisimar-
palugtumik pissusilik. uvdlorpagssuit
Kångiutut Green uterdlune tikiupoK
— kisime.
Piuaitsup KanoK pisimaneranik
MacMillanip aperingmane Green ima
pinane oKarpoK: autdlaivdlugo toKU-
kavko! soruname MacMillan ånilårto-
rujugssuvoK, ånilångatigilerpålo Ka-
noK pissoKarsimanera eskimut påsi-
ssoriaruniko toKutsineK akiniarniali-
saKigåt. tauva angutit tåukua mar-
dluvdlutik patsisigssarsiordlutik oKa-
lugtualiorsiméput, tåunalo Thulemit-
dlunga tusarpara. kalålersatik OKalug-
tusimavait Green Piuaitsordlo ujarag-
ssup ivnårKigsup atåne apumit igdlu-
vigkiorsimassungoK, tauvalugoK si-
nigtitdlugit apussuaK sisulersimavoK
kisalo uligavigsimavdlugit. Green ipi-
ngajagdluinarsimavoK, taimåitordle-
åsingoK pivdlune, pivdlune aniguisi-
mavoK aput isigkanik 18-inik imaKa-
lunmgOK tåukua sivnerdlugit ivssu-
ssusilik avKutigalugo. PiuaitsoK ta-
korKaj arsimångivigpå, Kularnéngitsu-
migdlugoK aputip sisorneranit arKu-
narsimavoK aputivdlunit naKitsinera-
nit ipisimavdlune. taima erKumitsigi-
ssumik tangmårfigssisimanerat tupi-
gåra, erKumigåralo Green taima inu-
sugtigalune angalanermigdlo påsisi-
massaKångivigdlune ingminut ånåusi-
nausimangmat, uvfa auna PiuaitsoK
pikorigsorssuaK ingminut ikiorsinau-
jungnaersimavdlune ajunårtOK. kisiå-
ne tåssa oKalugtuarsiara, Kimugsimig-
dlo angalanerme nåpitagssat Kanor-
dlunit itusinåuput. Green OKalugtua-
minik taima ilumorussitigititdlugo
åmalo Piuaitsup timå navssårineKarti-
nago akerdlianik oKartoKarsinåungit-
dluinarpoK. toKutsinermigdlo tunga-
veKarnera kiavdlunit erKåingilå.
taima misigissaKarnerme kingorna
Green avdlångorpoK. angutip toKu-
ssup nulia AleKasina pinersoK sugssa-
riungnaivigpå, amalo KavdlunåKatine
isumaKatigiungnaivigdlugit. ukiaréKi-
gå Kimugsimik agdlagkissartitsivigå-
nga Kinuvigalungalo inisimatiJerKuv-
dlune. ilisarisimångivigkaluarpara, ki-
siéne Kinut taimåitoK åma någgalér-
neK saperdlugo. taimailivdluta Green
nunarKatigilerparput, nunarKatigår-
putdlume Kåumaterpagssuarne.
ilane aulisardlugo aperilerpara
PiuaitsoK KanoK isivdlune toKusima-
nersOK amalo Eureka Soundime Ka-
norpiaK pissoKarsimanersoK påsiniar-
dlugit. taima pigavne Karsortupiloru-
jugssuvoK ånilånganeralo malungnar-
sivdlune, Kinuvigångalo taimåitumik
oicaluseKarniarKunanga — encainer-
dluningOK sapernerarpå. pasitsauti-
narpara angalaKåne ånåusinausimå-
nginamiuk taima pissuseKarsoralugo,
erKartorusunginguatsiaKingmagulo pi-
simassoK tamåna pivdlugo aperend-
— nugt. H. H.
ngisåinarpara. taimåitumik uivssume-
rujugssuarpunga Kåumatit ardlagdlit
Kångiutut agdlagaisordlunga Uperna-
vingmititdlunga K’eKertarssuarme in-
spektørimit danskiussumit Avangnå-
nilo nålagkersuissunit Kutdlersauti-
taussumit agdlagarsigama: agdlagti-
gånga: „måne amilårnartumik tusat-
siagaKarnarujOK MacMillanivngoK a-
ngalaKataisa ilåta amerikamiup eski-
mo autdlaivdlugo toKusimagå!11 tamå-
na pivdlugo ardlalingnik påsissutig-
ssarsiorpoK, påsiniaraluarpå tusat-
siartagkat Kavsitigut tungaveKångit-
dluinartartut ilagineråt.
KanoK isivdlune taimatut erKarsar-
toKalersimanersoK naluvara. isuma-
Karneruinangajagpunga kalåtdlit tai-
matut oKausiliorsimåsangatitdlugit.
ilumormat KanoK ilioriarfigssaKarti-
ngilara.
uvaguvtinititdlugo pisimassoK ta-
måna påsingitsuvigparput, amalo Na-
varanalo mardluvdluta uvaguvtinine-
ra sapingisavtinik ilorrisimanartuti-
niarssarårput. åmalume uvaguvtinini-
ne tamåt inugsiarnersuvdlunilo peror-
sarsimarpalugtumik pissuseKarpoK,
taimåikaluartordle suna pissutigisi-
manerdlugo pasitsarKa j artarsimane-
ramik eskimortavta nuénarissaringi-
låt. igdlersorniångitdluinarparput.
aitsåtdle-una Thulemingånit autdlar-
mat påsileriga månimiut inuit KanoK
isumaKarfigigai.
angalaKatailo pingasut neriorssorpå-
ka K’imugseriarssuékutdlugit kujåmut
angatdlåkumavdlugit, umiarssuarme
Upemaviliautigssaraluat sikussauv-
dlune nikineK ajulersimangmat. Thule
ungasigdlerpiarnagulunit Kingmit a-
nune iluarsarniardlugit sujugdlermik
unigtugutdlo anersåmerujugssuardlu-
nilo tåssane iluarusugtuinångorpoK
nunaKarfipalåK kisame Kimavigdlugo
Kimangnerardlugo eskimut tamarmik
pingitsoKaratik Kingminit pitsauneru-
ngivigsut. OKausé åniautigigaluaKalu-
git sumik nivdlingilanga malugitini-
arnangalunit. aitsåt kingunerilermago
sagdlaitdlivdlunga erKaisipara uvav-
ne nuliavnilo inisimassugaluarsima-
neranik. sorKusaitdlitdlardlunilo aki-
vånga tamåna soKutéunginerardlugo
— eskimungoK pivdlugit isumane av-
dlångortitagssåungilaK!
toKutsissunera, inuartunera taima-
nikut naluvdluinarpara. isumaKéina-
raluarpungame suliapiloKarsimåsagu-
ne suliapilune OKalugtuarinialisagai.
eskimo angalaKåne tOKulersoK isumå-
kiginarsimavå, isumerpungalo: ila - i-
maKa-una pasitsagsaumissåråtigut es-
kimup Kingmimit pitsaunerungissusi-
anik isumaKartuarsimanerminik.
Kåumaterpagssuit Kångiutut aitsåt
ugpernarsautigssarsivunga. Mac. Mil-
lanip angalanermine ilisimassagssarsi-
ornerminilo agdlagtuivfia Kuperartit-
dlugo Greenip OKausé agdlagsimassai
imåitut sujumorpåka:
„— uvfame, Eureka Soundimitdlu-
nga eskimo autdlaitdlugo toKupara.
nålagkiutika nålagkumångingmagit
autdlaiginartariaKarsimavara!“
tåuna nalunaerut Kalåtdlit-nunåne
agsorssuaK uitsatigineKalerpoK. erKai-
mangnigtOKångilarme silarssup ilåne
tåssanerpiaK akutat pilianik eskimu-
mik toKutsissoKarsimaneranik. Piuait-
sup Kimatarai nulé Kitornarpålungu-
atigdlo måna piniussissigssaerutut. Ka-
noK pissoKarsimanera påsivdluarne-
Kariarmat piumassarineKarpOK piner-
dlugtuliornipalåp erKugai piniussissig-
ssaerutut ikiorneKarKUvdlugit — su-
nauvfale åma taima piumassaKarneK
akineKångitsorane.
Greenip autdlamerata kingunlngu-
arilerå Thuleme palasitårpugut. tamå-
na sujorKutdlugo ukiune ardlalingne
ajOKersuiartortoKartarérsimavoK, pa-
lasitårdlo pikorigsorujugssuvOK ila-
gingnilo sujulerssuissussutut nuånari-
ssauvdlune. asulume-una eskimunik
kuisimångikaluanik ugpertitsiniat-
dlarKeKalune, kuissailo amerdliartu-
lertorput. ilagit ugperissåne tungaviu-
ssut ilaminingue iliniatdlatsiartarpait,
ilagingnutdlo ilångutilemermingne a-
jortuliarisimassatik tamaisa ångiauti-
gissarpait.
taimanikut K’itdlugtoK kisame a-
ngalasimanane ThulemipoK, kuisitar-
tutdlo takussaleraluardlugit nangmi-
nertaoK norKaitsavigdlune. ajortulia-
nik éngiarneK pingårutilerujugssuvoK.
ila, åma sordlume-una kuisitugssat
ingmingnut Kångerniutinalersut, ajor-
tuliat ångiautit ingassagdluinalerput,
ajortuliémigOK ingassagtikiartortitdlu-
git ugperdluartungornigssaK ilimanar-
nerungmat. K’itdlugtoK ajortuliaminik
palasimut éngiaratdlardlune tamanit
ugperdluarnerssångorpoK. angalaKåne
Inukitsupaluk ånåiniardlugo professor
Marvinimik toKutsisimanine oKalug-
tuarå.
OKalugtuå tåuna palasip Kutdlersa-
Karfingminut ingerdlatencigpå. asulu-
me ama tamanut atuagagssångordlugo
agdlangneKarsimagivdlune naKine-
Karsimagivdlunilo ajoKersuiartortitat
atuagagssiåne, eskimutdlo erKartorsi-
mavait ajoKersuiartortitanit tikineKå-
ngikatdlarnermingne amilårnavigsutut
inusimanerat pingårtumik tikuarniar-
simavdlugo. manaligoK ajoKutaerute-
Kaut. tamatuma kingunerå KanoK i-
sivdlune Marvinip toKusimanera A-
merikame nålagkersuissut pasitsauti-
lersimangmåssuk, perKussiputdlo pisi-
massoK tamåna erKartussissunit sulia-
rineKarKuvdlugo. Greenip inuartuti-
taunera åma sule nipangiuneKångilaK.
tåssalo taimaeriarmat isumaKatigigi-
nalersimåput pisimassut tåuko mar-
dluk nipangiutinarniardlugit.
(normume tugdlerme nangisaoK)
Mobil
Mari
Oils
Hvis arbejdet skal gå fra hånden, og
fortjenesten stå i rimeligt forhold til
indsatsen, må motoren ikke volde van-
skeligheder af nogen art.
De verdenskendte Mobil Marine Oils,
anvendt i overensstemmelse med in-
struktionerne, beskytter alle motorens
bevægelige dele med 100 pct. effektiv
smøring.
suliagssaK ingerdlavdluåsagpat, ilua-
nårutigssatdlo atortunit angnerusag-
pata, motore sumigdlunit akornute-
KartariaKångilaK.
uliat silarssuarme nalungisaussut, Mo-
bil Marine Oil, pissusigssamigsut ator-
neKarunik, motorip angalassue tamai-
sa minitaKångivigdlutik uliatersinau-
vait.
obil Oil Danmark A/s
FERD’NAND
Farlige højder
9)
KUtdlartorpat-
dlårneK
-^| -S
" V;:'»'Ai JU=J

Copyright P. I. B. Box 6 Copenhogen
CO"
6372
21