Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 26.02.1959, Blaðsíða 22

Atuagagdliutit - 26.02.1959, Blaðsíða 22
nunavtinut kristumio tungmarKartoK (normumit sujulianit nangitaK) Kavdlunåtsiait ilivéKarfinik misig- ssuinertigut ersserpoK Grønlandimiut kristumiutut ilississameK Europame ugpeKalimigsordluinaK malingniarsi- magåt. toKussut nalassarput ugperpa- lårtumik pissuseKardlutik, tale pår- dlagtitauvdlutik, KaKutigungitsumik Kissungmik séningassulingmik tigumi- aKartardlutik sakissaminitoKartardlu- tigdlunit. ilåne sångingassulik igdler- fisa Kanut ilisimassarpoK, ilait runinik agdlagartagdlit, ilait pinersunik Kipe- romigdlit. ilait ikigtunguit kigartug- kanik såningassortaKartarput. agdla- garta'it naitsoralångussarput kigartor- nerinilo malungnardlune såkunik u- jarKanut kigartutinik amigauteKarsi- maKissut. nalunarane toKussup arKa taisimassarpoK pivdluancussutinguar- taKardlune sårdlo ima: tarnå Gutip nuånårtikiuk. ilerfup ujancanik sini- lersugkap agdlagartå pisoKaunerpåK 1100 ingerdlaneråne pissoK ilisimane- KartoK pisoKaunerpåK nailisagåussut- simigut ingmikut itumik pissuseKar- nermut ilisarnauteKardluartOK ima agdlangneKarpon: laithi Inkibiarkar, (Engebjørgip ilerfa.) Herjulfnæsime ilerfit såningassortå- nguisa Kissussut agdlagartait tamar- mik 1300 erKånit pissut, ilåtigut sana- ssut pigingnigtutdio taisimassarpait tordlorfigingningnermigdlo ilumorsår- tumik imaKartardlutik, sordlo ima: såningassulik una Thorleifip sanavå, Gutip ajugaKångitsup unersiutigine- Kautigssånik ugperfigineKautigssånig- dlo. Gutip ajugaKångitsup Gudleif på- rivdluardliuk! Jisuse Kristuse ikiuile! -— åmalo latinerisut OKausimininguit tåkutarput, sordlo ima: Kristus natus ist nubis, (Kristuse uvavtinut emiu- vok). tamåko mérKanut atuartugssa- nut nuånisangmata issuåinardlugit å- ssilissarpåka. såningassugdlit mardluk angåkuau- terpalugtunik agdlagartait pissuseKar- put aternik iluartorpagssuarnik, pi- ngårtumik Gutip arKinik ilaKardlutik latinerisualungnik hebriarisualungnig- dlo akoKardlutik navsuiarneK ajornar- dlutik. tåssa kristumiut angåkuartar- nerat. imaKalo pissariaKarpoK erKåi- savdlugo nunaKarfingme tåssane ar- naK pruvfitiuniartOK Thorbjørg, ta- matuma sujornatigut ukiut 100 ardlag- dlit Kångiungmata ilisitsussårdluartar- simangmat. Grønland kiserdliornartoK navianar- tulik, pruvfitiorKuserfiorujugdlunilo issertugkanik erKumitsuliorfioruj ugsi- maKaoK. Grønlandime Kavdlunåtsait igdloKarfinit nalunaerutaussut kingug- dlersaisa ilagåt 1407-ime angut Kol- grimimik atilik angåkuardlune angu- tip avdlap nulia pileritsagtitdlugo kå- ngunartuliorfigisimavdlugo encartu- ssauvdlune ikuatdlagausimassoK. ar- naK tåuna pisimassukut tåssuna tinår- tungorsimavoK. kisalo nalunaerutigineKåsaoK Kissu- nguaK peratångivigsumik kigartugaK erKåissutigssiauvdlune runink agdla- gartalik Herjulfnæsime igdlerfiup te- KerKuane navssårineKarsimassoK. Ki- ssungup tåussuma inåta, avdlatigutdlo pissusiata OKalugtuénguaK uvavtinut nalunarungnaersipåt, tåssa amaK Gudvigimik atilik Grønlandiliartitdlu- ne avKutåne toKugame imånut timå igitausimassoK. Kissungup Kånlput ru- ninik itisunik kigartugkat ima agdlag- simassut: arnaK tåuna umiarssup ava- tågut Grønlandip imarssuanut ilissau- VOK. arnaK agdlagartåkut erKartorneKar- tumut Gudvigimut taorsiutdlugo Ki- ssunguaK kisime ilivermut ilineKarsi- mavoK. timå ilineKamane imarssuar- me pugtaKutserpoK umiarssuit inuisa usigiumångingmåssuk. aliortusårissa- lernigsså ånilångagalugo Herlufnæ- simiut taimane avdlap ilissaussup i- lerfata teKerKuanut Kissunguamik ili- ssivdlutik ilerKigsimavåt. taimailior- dlutik toKusimassup tåussuma anerså- va angalaKåtåginåsassoK ilivermut u- nigtiniarsimavåt, sulilo emumanaitdli- siniardlugo ujararujugssuarmik Kag- dlersorsimavdlugo. avangnåne tamarme taimane Guti- mik nalussugatdlarnerup nalåne ili- sserKigtarnerit erKåissutigssatdlo so- Kångitsut timitaKångitsut atorneKar- simåput. Norgeme kungip Kagtunilia- me Farmundhøjimik pissagåt ilerfit Kagtuniliat, umiarssuit itsarnitsat tu- såmassat navssårineKartarfiata erKå- nipoK iliveK taimatut itoK, imaKångit- sok akiutåinamik timitaKångitsunik imalik. avangnåm'iut angutinut avdla- mitdlutik angalavdlutigdlunit toKusi- massunut ujaragtaliussarissartagait runinik agdlangnigdlit ilivinut uni- ngaortitsiniutaussut Kavsérpagssuit nåpartineKartarsimåput. Islandimiutdle itsarssuaK oKalugtu- autaisa ilagåt ukiut ajornartorsiorfit nalåne pisimassoK soKutiginartoK, it- sarssuardle avangnåmiut OKalugtuau- tåine navsuiaut asseKéngitsoK ama- mik pruvfitiussårtumik Thorbjørgi- mik OKalugtuaK. tåunagoK igdlunut pulårtartoK naussorigsaissut sujunig- ssåinik sujuligtuivfigissardlugit, tåu- kunångalo soKutigineKardlune ilagsi- Kartardlune. kristumiut najuissut tai- mailiortarnera narrujumissutigigalu- ardlugo, Herjulnæsime igdlorssuarme atautsimlnermut taima itumiut taper- sersuisimagiputaoK. taimanikut nau- ssorigsaissorssup Thorkilip utorKaK tåuna inerssuarme igsiavigssånik pia- rérsåusimangmago isersimassutdlo ta- marmik nikuikåvdlutik ilagsigåne i- nerssuarmut isersimangmat ujarKanik Kivdlålugtortalingnik atissaKardlune, Kitsup KaKortup amianik ilupaKuti- lingmik. angåkuartåumik ajåupiaKar- dlune kångusangmik åtatilingmik u- jaragtalingmigdlo, kisalo Kiterumine punguaKardlune årnussandk imaling- mik. naussorigsaissoK Kinutitdlugo i- ssine inungnut nerssutautinut igdlu- mutdlo angalatipai. tamatuma kingor- na suaussanik savaussap imuanik i- mulingnik, umassutdlo åssigingitsut Kavsit umatåinik nerdlerneKarpoK. a- Kaguane angåkuamingneK ilaleru- mavdlugo arnap kristumiussup is- landimiup Gudridip taigdlaK angåku- arningniut Varlokur mérautitdlune arnarsiaminit ilikagkane erinarssorsi- mavå. Gutimik nalussugatdlarnerup nalå- nitdle sungiusimaneKarpoK høvdingit palasitut (pigdliutigssanik toKutsissar- tutut) nålagauvfingnitdlo (Gutipilung- nut igdlulianik) sujulerssuissutut ug- perissarsiornermutaoK pissortaussar- nerat. pissuserdle tamåna kristumiu- ssutsip atulerneranut åtatinarneKar- poK. høvdingit nunåussuine OKalugfit nåparneKartarput. akilerårutitdlo i- nugtaussut høvdingimut OKalugfiuti- lingmut akilertagait Gutimik nalussu- gatdlarnerup nalåne, sordlo Islandime nålagauvfingmut akilerårtamermut nangitsineruinarput; Kulamångitsu- migdlo åma palaseKarfit avgomerat høvdingit sujugdlit nunamik pigissa- Kartarnerånut tungaveKardlune. uki- uvme 1300 ingerdlanerane sule encar- torneKartarput nunat OKalugfeKarfiu- ssut OKalugfit pigissaisut nautsorssu- neicartardlutik. OKalugfit pisoKaunerussut 1100 er- Kåne kingunilanguatigutdlunit sana- neKarsimåsagunarput, tamatigutdlo kiparigdluåinartunik sisamanik teKer- Kuliuvdlutik. pisoKaunerssatut naut- sorssutariaKarpoK OKalugfikoK Brat- tahlidimitoK 1932-me agssagaK. tåu- ssumånga kingusingnerungångitsukut 1100—1150 sananeKarsimavoK åssipa- lugeKisså Kalåtdlit-nunåne Kavdlu- nåtsiait igdluisa tusåmassaunerssåt K’aKortup oKalugfia (Hvalsøkirke) ni- uvertoKarfiup K’aKortup erKånitoK. Kavdlunåtsiait ilivinit påsineKarpoK ikigtunguit kisimik igdlerfeKarsima- ssut. igdlerfingnut taorsiutdlugit timit ånoråminermut imutdlugit ilineKar- tarsimassut amerdlanerit nangming- neK atissåinut merssussaussarput. tai- mailivdlutigdlo atissat tamåko erKU- mitsut påsineKartarsiméput. Grøn- landime biskorpe agdlåt igdlerfeKar- tinago ilisimavåt. Europamilo ukiut akugdlit naggatåta tungå tikitdlugo ilerKOK tamåna inuit nalinginaussut atorsimavåt. igdlune Vesterbygdenimitume init ilåne 1930 navssårineKarpoK åmuaK KissunguaK igdlugtut siniminut agdlåt runink akulikitsuarKanik påsigssåu- ngitsunik kigartorsimassoK. agdlang- nerit ilait ingiliunerit arKe kisimik påsineKarput. Kularnångitsumik igsia- viup (bænkip) atåne, narKuvdlunit a- tåne torKortausimassoK. sordlume å- ma ésserdluinå Norgeme OKalugfiup narKata atåne navssårineKarsimassoK. kisalo ama nålagarssup Erip jutdli- siornera erKartusavara. niuvertoK Thorfin Karlsefnimik OKalugtuaK ug- pernarpoK. tåuna Erik Rødep ingmi- nerminérKUsimavå, usile Brattalidime Kuerssuarmut iliorarneKarput. jutdli- lermatdle Erik nipaitdlivoK, avinga- rusimaniåinalerdlunilo ilerKumisutdlo Kimajungnaerdlune. taimaitdlune Karlsefnip iserfigå aperalugulo suna ajoKutiginerå, sapingisaminigdlo iki- orniarumavdlugo Erip taima ajungit- suliorfigitigingmane kuj åssutigssami- nik. Erik akivoK: igdlumininerat ku- janaraluaKissoK; taimaåitordle OKar- poK: isumakulutigåra avdlamut aut- dlaruvse OKartoKarnialeKingmat E- rik-me tikerårsimatitdluse aitsåt tai- ma ajortigissumik jutdlisiorsimassuse. tauva Karlsefnip Erik Røde tugpat- dlersarpå umiarssuarme usinik imiag- ssanik karrinigdlo nåmagtitdlune per- Kuvdlugo. tauva nuånivigsumik jut- dlisiorput. oKalugtuarineKarneralo nå- pertordlugo inuit isumaKarsiméput nunamingne pitsume aitsåt taima pi- ssårtigalutik jutdlisiorsimavdlutik. a- sulume åma naggatågut katitoKarsi- migivdlune. ersserKigsumik OKalugtuarineKarsi- mavoK ukioK 1408 Grønlandime pisi- massoK silamiut OKalugtuarissaunerå- ne malungnartumik katerssuivfik piv- dlugo,nålagiarnerup kinguliane sapå- me, imalunit erKordluardlugo tåisagåi- ne: 16. september Hvalsøfjordip OKa- lugfiane pisimassoKarpoK. OKalugfiup kitå-tungåta matuane nerutusume pa- lase Sira Paal Halvardsøn KeKarpoK agssane Kutdlardlugit inusugtut mar- dluk Thorstein Olafssøn Sigrid Bjørns- datterilo sapåtine sujuline 3-ne ila- gingnut nalunaerutigerérsimassut. piv- dluarKuvdlugitdlo katitipai. katitug- ssanut malingnigtunut sujulerssor- tauvdlune OKalugfiup KerKagut inger- dlavoK. tauvalo katitugssat nålagiatdlo tamarmik séKumiartitdlugit Sira Paal- ip alterimingånit katitunut atuagag- ssiat erinersårdlune atuarpai. angutit pissaussut Kavsit Grønlandi- miut avdlamiutdlo najuput. åiparitug- ssatdlo tåukua Gutip inatsisai malig- dlugit katititaunerånut akornutigssau- ssumik kimigdlunit ilisimangnigtoKå- ngilaK. sivisujåmik Grønlandimisinardlutik måna Norgemut angerdlardlutik ava- lalerput. taimane 1410 avalangmata i- nuvdluamuvdlutigdlo, umiarssuarmi- tut nunamltutdlo ingmingnut aulate- rivfigingmata, amarpånguitdlo mérar- pånguitdlo ardlåinåtdlunit isumalior- simångikaluarpoK tikerårneK tamåna Kavdlunåtsiait ingerdlausiåne åsseKå- ngingajagtumik nalunaerssorKigsårsi- massoK isladimiut Kavdlunåtsiainut Grønlandimitunut tikeråmerata nag- gatårutigisagå. tamatuma kingorna Grønlandimit nalunaerutit isladimiut pisimassunik agdlagautåine taineKåsaerput. kisalo taimaitdlutik umiarssuit Grønladimut tikitarnere OKalugtualiåinartut iliput mérKat angajorKåmingnit kisiåne OKa- lugtuarineKartitdlugit tusarsinauligait. kisalunit OKalugtuarineKåsaerput. tå- ssalo inuiaKatimingnit isumaginéruka- mik Kavdlunåtsiait nunavtinitut kris- tumiugaluit amiåkuerutdlutik nungu- put. apustilivta Hans Egedep sujornagut nunavta kristumiunit nunagineKarsi- magaluarnera mérartavtinut atuagag- ssiaråra, atuagkame „silarssup isuane Kavdlunåtsiait igdloKarfikuine“ OKau- sigssarsiortardlunga. Kavdlunåtsiait kristumiungorKåmerat uvagut suju- livta kristumiungorKåramik ugperi- ssatorKamingnut uterKaj åssarnerånut tusåmassavtinut erKainaKingmat. Martin Nielsen, KuvdlorssuaK. PETERSEN, MØLLER & HOPPE EDSVORNE SKIBSMÆGLERE Etableret 1797 Indehavere: P. Fabricius & J. Lemkow Befragtning . Klarering angatdlåssineK pajugtuinerdlo Generalagenter for Hamburg-Amerika Linie Skt. Annæ Plads 18, København K «ULO BARRE sukulåt silarssuarme tamarme tusåmassaK den verdensberømte chokolade -sin vægt værd kungikunut niuvertartoK

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.