Atuagagdliutit - 26.02.1959, Blaðsíða 5

ministeriusimassup Johs. Kjærbølip
nalunaerutå
ukiume umiartortarneK pivdlugo 1957-ime umiai’ssuit nålagaisa
nalunaerutanik kalerrmeKarsimångmerminik, nunavtinut mi-
nisteriusimassoK februarip 15-åne imatut navsuiauteKarpoK:
— månåkut aitsåt påsitineKarpunga
handelip direktøria Hans C. Christian-
sen februarip 13-åne Århus Stiftsti-
dendemut oKauseicarsimassoK, umiar-
ssuit nålagaisa nalunaerutåt sujug-
dleK takusimasoringikuvko erKaima-
nerdliorsimassunga. pingasungorner-
me februarip sisamåne ukioK ména
tusarKaj arpara handelip umiarssuau-
taisa nålagait sujornatigut nalunaeru-
teKarsimassut. tamatumunga tunga-
titdlugo avisikut politikenikut oKau-
seKarpunga nalunaerut sujugdleK ta-
kusimanago. uvanga folketingime sar-
Kumiusimassara kisiat ilisimavara. ta-
matuma kingorna handelip Kutdlersa-
Karfianit OKarfigineKarpunga nalu-
naerumik sujugdlermik kalerrineKar-
simésassunga, tikuameKarpordlo umi-
arssuit nålagånit nalunaerut aKerdlu-
ssamik ima agdlangneKarsimassoK pi-
gineKartoK: ministerimut, nal. 11,30
atautsiminigssame tuniutagssaK.
tamatumunga tungatitdlugo oKauti-
gisavara handelip KutdlersaKarfianit
agssortutigineKångitsoK, taimane a-
tautsiminigssaugaluaK taimaitineKar-
simangmat.
erKaimaneicarpoK marsip autdlar-
tinerane 1957 Kalåtdlit-nunånut ukiu-
me umiartortarnerup KanoK navia-
nartigissutut OKautigissariaKarnera a-
visine mputigineKalersimangmat. Ka-
låtdlit-nunånut ministeritut handelip
Kutdlersanarfia KinuteKarfigisimava-
ra tamåna pivdlugo umiarssuit nåla-
gait tamåkerdlugit isumamingnik na-
lunaeruteKarterKuvdlugit. avisime ta-
måna pivdlugo oKatdlineKartitdlugo
Augo Lynge uvavnut aperKuteKaru-
mavdlune nalunaerpoK, tamånaTo
martsip 13-åne 1957 folketingime uv-
dlormut oKaluserissagssanut ilångu-
neKardlune. tamåna sujomutdlugo
handelip KutdlersaKarfianit tusardler-
neKarpunga åssigingitsunik ajornaku-
soruteKartOKartoK. sujugdlermik a-
tautsiminerit autdlarnerneKarnigssane
umiarssuit nålagait tamékerdlutik a-
ngerdlarsimångitdlat OKautigineKar-
pordle aperKutit mardluk umiarssuit
nålagaisa pingårtisimassait hadelivdlo
KutdlersaKarfiata ersserKarigsumik
navsuiauteKarfigerKusimassai tåssau-
ssut umiarssuit imarpikortautit ukiu-
kut ikårtartugssat pivdlugit handelip
piumassarissai migdlilerneKåsångitsut
åmalo sulissune pivdlugit handele i-
matut ingerdlatsissariaKartoK aKugtut
inusugtut pigssarsiarineKamigssåt i-
sumangnaitdlisarneKarsinaorKuvdlu-
go. tåssa tåuko mardluk pivdlugit Kut-
dlersaKarfiup tungånit telefonikut ka-
lerrineKarsimavunga, Kjærbøl oKar-
Pok nangigdlunilo: — tåssauna månå-
kut aitsåt ilisimaleriga umiarssuit nå-
lagait sunauvfa åma nalunaeruteKar-
simassut ukiume umiartortarnerup
navianauteKarnera erssersinarnago a-
male inåssutigisimavdlugo tamatuma,
pingårtumilc ilaussunik angatdlåssi-
nermut tungatitdlugo, sapingisamik
migdlilerneKarnigsså.
ilumutdlime umiarssuit nålagaisa
nangånerat ilimassuguvko Kutdlersa-
Karfik kisiat umiarssuit nålagainik a-
tautsiméKateKartisimåsångikaluarpa-
ra, nangminérdlungale umiarssuit nå-
lagait arfineK mardluk atautsiméKati-
gisimåsagaluardlugit. umiarssuit nåla-
gaisa isumåt erssendgssumik ilisima-
ssugaluaruvko folketingime taima na-
ngangitsigissumik OKauseKarsimåså-
ngikaluarpunga. taimatume OKause-
Karsimavunga handelip KutdlersaKar-
fiane mardlungornerme martsip 12-åne
1957 uvalikut atautsimlnerup kingorna
nalunaerumik tunineKarsimagama, tå-
ssane oKautigineKardlune isumat sar-
KumiuneKartut katuneKamigssåt a-
jornaitsuinausimångitsoK, isumaKati-
gingineKarsimavdlune. OKautigineKar-
pordlo — sordlo sujornatigut kalerri-
neKarsimassunga — umiarssuit Ka-
jangnaitdlisagaunigssåt umiartortut -
dlo kajumigsisineKarnigssåt kisimik
isumaKatiglngissutausimassut.
sujugdlermik umiarssuit nålagaisa
nalunaerutigisimassånik tamatumi-
ngalo ilisimassaKånginivnik månåkut
avisine OKatdlinermut tungatitdlugo,
ukioK måna februarip 13-åne uvalikut
atautsimlneKarpoK styrelsesrådip su-
juligtaissua Ebbe Groes, Hans C.
Christiansen Magnus Jensenilo peKa-
tigalugit, oKautigineKardlunilo taima-
ne umiarssuit nålagaisa nalunaerutåt
tuniuneKåsangmat atautsiminigssau-
galuaK pingitsorsimassoK.
uvavtine atautsiminerme Kutdlersa-
Karfiup tungånit kigsautigineKarpoK
isumaKatigissuteKarfigineKåsassunga,
nalunaeruteKåsavdlunga, nalunaerut
sujugdleK ilisimångikiga, avdlatutdle
tamatuma sulissutigineKameranik ka-
lerrineKartuarsimassunga. tauvalo
Hans C. Christiansen oKauseKarpoK,
nalunaerut sujugdleK uvavnut taku-
tisimavdlugo isumaKarnerminik tama-
nut nalunaeruteKarniarane. påsigav-
kule taimatut nalunaeruteKåsagalua-
ruma inuit isumaKåsassut åma umiar-
ssuit nålagaisa nangånerånik karrine-
Karsimassunga, taimatut isumaKati-
gingnigssaugåluaK akerdlilerpara.
manåkutdle isumat akerdlerit mar-
dluk sarKumersimåput inuit aulaja-
ngerniagagssarilerdlugo kina ugperi-
sanerdlugo: taimane ministeriusima-
ssok, imalunit handelip direktøria tat-
dlimångormat uvavnut ornigutoK ug-
pernarsaissugssatdlo ardlagdlit tutså-
ne sujunersuteKartoK karrineKarsima-
nera tamanut angmassumik miserra-
tigerKuvdlugo, méssa nangmineK uv-
dlOK tåuna Århus stiftstidenderne o-
Kauserissamigut tamåna miserratigi-
simavdlugo.
måna avisime oKautigineKarmat u-
kiume umiartortarnermut igdlersui-
nivnut pissutigisimagiga ånilångatigi-
simagavko umiarssuarmik kingorna
Hans Hedtoftimik atserneKartumik
sananigssamut aningaussat atugagsså-
ngortineKartugssat folketingime aku-
erineKångitsornigssåt, tamatumunga
tungatitdlugo OKautigisavara novem-
berip 14-åne 1956 aningaussat umiar-
ssuarmik sananigssamut atugagssat a-
kuerssissutigineKarsimassut, aKagua-
ne umiarssuarmik sanassugssat nalu-
naerfigineKarsimavdlutik, j anuarivdlo
31-åne 1957 folketingime ilaussut a-
merdlanerit ugpernarsarsimavdlugo a-
ningaussat umiarssualiornigssamut a-
tugagssat akuerssissutigineKarsima-
ssut.
Kjærbølip nalunaerune naggaserpå:
— uvavnut nuåningeKaoK nålagauv-
fingme atorfigdlit ilåt, måna alianar-
tumik nalåuneKarnerme, tamanut ang-
massunik OKauseKarsimangmat, nalu-
naerutaussumik tusardlersimavdlunga,
måssa uvanga nalungikiga tåussuma
tamåna nipangiutinarsimagå. påsissu-
tigssanik taimatut itunik månåkut tu-
sardlerneKarama agsut ajussårutigåra
taimanikut sukumissumik kalerrine-
Karsimånginama.
direktørip
taimåinginerarpå
Kjærbølip nalunaeruteKarnerata ki-
ngorna handelip direktøria Hans C.
Christiansen OKauseKarpoK: „Kjær-
bølip såssussinera erKortutut OKauti-
gisinåungilara. taimaingmat Kalåtdlit-
nunåne ministeriussoK Kinuvigisima-
vara misigssuisitserKUvdlugo, isuma-
Karpungalo misigssuisitsinigssamik
nålagkersuissut aulajangerneratigut
kigsautigissara nåmagsineKarsima-
ssok“.
handelip direktøriata tamatumane
pivå — udvalge — Kjærbølip nalu-
naeruteKarérneratigut — nålagkersui-
ssut højesteretip præsidentianut piler-
serKUsimassåt, aperKut tamåt kikunig-
dlunit igdlersuingitsunit misigssorne-
KarsinaorKUvdlugo.
tamåna pivdlugo ukiup Kåumatai
sujugdlit apitigalune anorerssuartuar-
tut navianamerpåuput.
Kalåtdlit-nunåliartautine umiartor-
tut pikorigsuput akissugssåussutsi-
mingnik påsingnigdluarsimavdlutik
sinerissame navianartume silardlug-
titdlugo umiartorajungnerine pikori-
ssusisigut nersortagkavut.
soK-una mianerssorKussutåinut nå-
laortoKarsiméngitsoK?
umiarssuit „aKumiue" Kalåtdlit-nu-
nåne ukiorpagssuame umiartorsima-
ssut OKartut tusartarpåka: „Umanak"
iluagtipoK. taimale ingerdlatsinåsag-
pata ajutortoKåsaoK“.
ajutortoKarpordlo — nauk handelip
kigsautigigaluarå ugpernarsamiar-
dlugo „Hans Hedtoft“ip ajutomera
Kåumåme avdlamilunit pisinaussoK.
tamåna ilumoraluarpoK, pingårtumig-
dle januarime navianartoKarnerujug-
ssuvok ånåussiniarnigssaK sikut, sila
tårdlo pissutigalugit ajornardluina-
ngajangmat.
„Umanak“p „Britannia“vdlo ajutår-
Kajarnerisigut takuvarput ånåussi-
niartugssat uvdlut unuatdlo ardlagdlit
kinguartorsinaussut. „Hans Hedtoft“ip
ujarneKarnerane sila ajorpatdlångit-
sutut OKautigineKarsinauvoK.
umiarssuarne nålagkat ukiunerane
umiartortarnermut akerdliuvdlutik o-
Kartarsimassut akineKarajugput uv-
dlut icanganitsat Kångiutut taimatut-
dlo ukiunerane sulingivfeKartameK.
soK-una udvalgime pilersitame u-
kiunerane umiartortarnermik misig-
ssuissugssame Kalåtdlit-nunåliartar-
tutorKat ilait umiarssuit nålagait mi-
siligtagaKardluartut ilånguniångikait,
sordlo umiarssup nålagå Kristensen
(„Mikkel Muk“) pensionernikugame
ardlåinåinigdlunit igdlersuissugssatut
issigineKarsinéungitsoK?
suliaK nåmagsingisaK
landsrådip imigagssaK sulissutigiga-
miuk kigdlérutipå imiapalåliortarneK
unigtiniardlugo.
soruname niuvertoKarfingnut piv-
dlune malugineK ajornångilaK imia-
palåliorneK atorungnaingajagsima-
ssok. kisiåne asimioKarfingne imiapa-
låp sananigssånut ilikariartortunik
inoKarmat maluginerdlo ajornånging-
mat pigssaKarpiångikaluardlutik imi-
agssamininguanik inugpagssuamut
aulåkorutigssanik sanassoKartartoK, i-
sumaKatigivdluinalerpåka Kapisiling-
ne imerneK ajortut agdlagait. amau-
galuardluta issornartOK nunavtine a-
tugaussoK pitsaunerulerKuvdlugo su-
leKataussariaKarpugut ajortoK igdler-
sornago.
Anike Kristensen,
Kapisigdlit.
aperssuissarneK
nangi'tariaKångila?
A/G-mik årKigssuissut atuartartut
isumåinik nersoringnissutaussunik, i-
ssornautaussunik, sujunersutinik av-
dlanigdlo OKauseKarKUssinerat kussa-
nartusoråra. taimailiornennikume a-
tuartartunik atarKingnigdlutik sule-
Katingnigkumavdlutigdlo nalunaeru-
teKarmata. isumaKai-pungalo ukiut a-
merdlångitsut Kångiukångata taimai-
liortarnigssaK pissariaKartusassoK, a-
tuartume „issarigsårtinigssånut“ tai-
mailiortameK ikiutauvdluartugssau-
VOK.
ajoKiuneK Lars Møller,
ManitsoK.
perorsainermut
tungassut amigautåuput
A/G-p atuarnera nuånarissaKåra
uvdluvtine uparuartariaKartunik er-
sserKigsunik erKartuissarmat. soruna-
me imarissartagai avdlatut ajornar-
tumik akulerigissaraluarpåka tåssa
ilåne avisitut uvdlormut naKitartutut
ilånilo akugtunerussumik naKitartu-
tut imaKartarmat.
kigsautiginartikaluarpara ajornå-
ngigpat perorsainei-mut tungassunik
tåssanilo ajornartorsiutaussunik ima-
Kartarnigsså.
mångånit A/G-mik sulissutdluarav-
tigut Kutsavigåvtigit.
ajoKiuneK Jørgen Petersen,
Kangåmiut.
umiartorneK iluagtitårinerinarmik
ingerdlataK igdlersorneKarsinauva ?
soK-una umiartortut mianerssorKussutait nålaorneKarneK ajor-
tut? telegrafbestyrer Villy Nielsen, K’aitortoK, aperKutenarpoK
telegrafbestyrer Villy Nielsenimit,
K’aKortumit, imåitumik tigussaKarpu-
gut:
— OKartoKarsinauva umiartorneK
igdlersorneKarsinaussoK iluagtitårine-
rinaK atordlugo ingerdlåniameKa-
rune?
tamåna ilumorpoK — nauk handelip
taimåinera erKortussutut oKautigiu-
mångikaluarpagulunit. Nunap isuata
uiartarnerane pingårtumik januarime
februarimilo umiartortut pikorigsut
umiarssuitdlo pitsaussut kisisa isu-
mavdlutigissariaKångitdlat angnerpå-
migdle iluagtitsinigssaK isumavdluti-
gissariaKartardlune.
ukiut ingerdlanerine radiome aju-
nålersut nalunaertarnerinik nålaor-
tuamivne umiarssuit „aKumiuisa" ar-
dlaKaKissut oKalugtuait tusartarsima-
våka angalanermingne KanoK iluag-
titsisimatigalutik. ardlaligpagssuarti-
gut ilulissat Kaningordluinartarsima-
vait radareKaraluardlutik apulivig-
dlugit aitsåt takussartagkatik. umiar-
ssuit sermertortamerinik OKalugtuar-
tarput, taimailissordlunilo magdleru-
lugtume KanoK navianartOKartigissoK
taissardlugo. umiartortorpagssuit Kåu-
matine tåukunane umiartornigssaK
mianerssorKussutigissarsimavåt taima
umiartorneK iluagtitsinerinåkut inger-
dlåneKarsinaungmat.
måne K’aKortume Kavserpagssua-
riardlutame umiarssuarmik Nunap i-
suata erKåne ajomartorsiuteKartumik
ånilångateKartarsimavugut, sordlo
jutdlikune 1956-ime „Britannia" nalu-
naermat anorerssuarsiortorujugssuv-
dlune. tamatuma kingorna radiokut
uvdlorpagssuit atåssuteKarfigingilar-
put, aitsåtdlo tusardlugo umiarssuaK
Reykjavikimut pingmat Kåmigut ase-
ruasimaKalune. tamatuma kingorna
Kåumat atauseK KångiutinartoK „U-
manak" ånilårutigeru j ugssuarparput.
sule ardlagdlit taigomeKarsinauga-
luarput.
silarssuarme ikiutausinaussorpag-
ssuit silarssup nukinginut sikunutdlo
ajorssartarput, pingårtumik Kåumati-
ne taineKartune Kalåtdlit-nunåta Ku-
jatåne sila pitsåungeKissoK ilulissat-
dlo nåpitagssaussarmata. radare
Kangnertitdlugo tatigineK ajornaKaoK,
sikualoKarpatdlo takuneK ajornarta-
KaoK ilulissat angnerssait sordliussut.
„Hans Hedtoft“ip umiunerane nå-
lagkersuissut akissugssaussut tungå-
nit tamanut tusagagssaussumik nalu-
naerutigineKarpoK pissutsine taimåi-
tune radare iluaKutåungivigtartoK. „U-
manak“ ukiut mardlugsuit matuma
sujornagut ajornartorsiormat inuit ug-
pertineKarput silardlugtitdlugo rada-
rikut ilulissat sumissusé påsineKarsi-
naussut. takuneKarsinåuput siagdler-
sume pujortumilo, apivdlunile anorer-
ssuartitdlugo radarivdlunit antennia
sermimik porsimatitdlugo nåmik.
5