Atuagagdliutit - 06.05.1959, Blaðsíða 15

norrait kulavaitdlo
pinagit - pangnerit
angnermik
magister Chr. Vibep piniartariaKarsorigai
— Kalåtdlit-nunane tugtuniartarneK landsrådimit
OKa lo Kat i % issutig ii i c Karl ug s sans sok
Kalåtdlit-nunane tugtut amerdliar-
tordluarsinåusagpata nunap nausso-
Karrfluarnigsså pingårnerpauvoic. au-
ssat kiagdlutik naussunut nauvdluar-
nartumik nåmåinartumik isugutåssu-
seKartariaKarput.
Kalåtdlit-nunane aussaK ukiordlo
sialoKarnermikut nivtailaKarnermi-
kutdlo, kiangmlkut puerKumikutdlo,
sermerniartarnermikut anorimikutdlo
— tamarmik naussut naunigssånut u-
kimuilo piuminarnigssånut suniute-
Kartartutigut — tatiginångipatdlårå-
ngata sikorssuit, pingårtumik ukiup u-
pernåvdlo Kåumatåine, Kanon tåkusi-
mårtiginerat sikorssuaisangneralunit
perKutaussarput. ukiume sikorssuaKa-
rujugssuarnerata sila unerisimaneru-
tåssa sujornatigut tugtunerugtortar-
fit ukiut 74-it migss. akunenartarsi-
måput, silåinauvdle avdlångorarnere
1766-imit måna tikitdlugo nalungisau-
ssut ukiut 37-lnait migss. akuneKar-
tarsimavdlutik.
enugsisimanigssåt pissarianartoK
teriangniat silåinaup avdlångorar-
nerinik maligtarissaKaricigsårtuput,
tugtutdle måna tikitdlugo avdlångor-
neK atauseK avdlortardlugo aitsåt a-
merdleriartartusimavdlutik. taména
ima ersserKingnerussumik navsuiarsi-
nauvarput tugtut ukiume nerissait si-
låinaup pitsångorfia atausinau amiga-
ralugo mardloriåumigdle sivisussusilik
atorKårdlugo aitsåt nåmagdlualersar-

På vej til båden. Fra en renjagt ved Sdr. Strømfjord
lersisinaussarpå, sikorssuaisangnerale
unerisimajungnaersitsissarpoK ukiu-
nerane tugtunut atugardliornarnerpåp
nalåne apiniarnartumik sermerniar-
nartumigdlo.
amerdlinigssåt ilimanarpa?
silåinaup pissusé pitsautitdlugit au-
ssap naussue naulertorsinaussarput
tugtorpagssuit inussutigssaKartisav-
dlugit namagdlutik, tugtutdle ukiume
isumavdlutait — tåssaunerussut or-
ssuaussat — akerdlianik arritsoralår-
ssuarmik naujartortarput, ukiorpag-
ssuit erKigsisimatineKarunik aussåp
naussuinut aitsåt nagdlersusinauler-
sardlutik. tamåna imaKa pissutauvoK
Kalåtdiit-nunåne tugtOKardluarfé na-
lungisaussut tamarmik ukiorpagssuar-
nik akuneKartarmata. taimatut tugtu-
nerugtorfé ukiut 1766-ip, 1840-p 1914-
ivdlo migss. pissarsimåput.
taimatutdlo ingerdlåinåsagpat ukiut
tugdliutut Kulit migssaisa ingerdlane-
råne 1988-ip nala tikitdlugo tugtut
amerdliartorKilernigssat ilimagisinau-
Varput — amerdliartornigssanut na-
ttiagtumik erKigsisimatisinåusaguvti-
gik!
dlutik. Kalåtdlit-nunåta kimut sine-
riåne nunartakitsume tugtut nunavig-
ssuarne tugtoKatimigsut aussame ne-
riniartarfingminit ukiume neriniartar-
fingmingnut nikilertorsinautigingit-
dlat, taimåitumik tugtuvut ukiume ne-
rissagssaileKilerångamik, imalunit ser-
mernerup aputivdlunit nerissagssar-
siorfilugsitikångatik, tåssångåinartu-
mik ikilissarput. tugtut ukiume neri-
ssait nåmagtumik amerdlåssuseKaler-
Kisagpata ukiut ardlaligssuit tugtut
angnikitsuinarmik amerdliartorfigssait
pissariaKartusinåuput.
1820—60-mut tugtorpagssuit
ukiut tugtoKardluarfit nalungisau-
nerpåt tusamassaunerpåtdlo tåssa
1820-mit 1860-imut. taimanikut tugtut
Kitå tamåkerdlugo amerdliatupatdlag-
torujugssuput — sujugdlermik Kuja-
tåne Nup Manitsuvdlo pigissåine ki-
ngornalo avangnamut Upernavik ti-
kivigdlugo. Påmiune tugtut-amérutit
erKumiginartumik taimanikut amer-
neKerpagssuit — naijssugpagssuitdlo
Masser af kod — og flotte gevirer
Magister Vibe finder forlænget jagttid på bukke forsvarlig
dlångitsuinausimåput. Nungme 1840-
Kalingitsordle kinguariartulerérsimå-
put, Manitsuvdle Sisimiutdlo Ausiait-
dlo pigissåine 1840-t nålernerånut sule
amerdliartorsimavdlutik. Påmiut er-
Kåne tugtukineranut Nuvdlo pigissåne
tugtut ikiliårnerånut Kujatåne api-
niartumik sermernartumigdlo ukior-
dlugtarsimanera pissutaussut ilagisi-
mavåt. avangnarpasingnerussume
angnikinerussumik taimåisimavoK, i-
malunit kingusingnerussukut aitsåt
taimailiartulersimavdlune.
taimanikut tugtunerugtormat nang-
mineK atortugssat perérdlugit tugtut-
amérutaussartut ukiut Kulit ingerdla-
neråne avguaKatigigsitdlugit ukiumut
ima amerdlåssuseKartarsimåput:
Nungme ................. 3000 migss.
Manitsume .............. 4000 „
Sisimiune .............. 6000 „
Ausiangne .............. 3500 „
Nugssuarmit Upernavingm. 1000 „
silåinaup avdlångorneranit ku-
jåmdkat
Sisimiut pigissåt taimailivdlune tug-
tOKarnerpausimavoK ManitsoK Au-
siaitdlo tugdlerssortoralugit — månale
tugtOKarfiunerussut téssåuput Manit-
sup Nuvdlo ernait, tåssa tugtut kujå-
mut igdlikarsimåput, taimalo kujavar-
nerat Kularutigssåungivigsumik silåi-
naup pissusianik perKuteKarpoK. ukiu-
me apiniartarnera ukiune kingugdler-
ne 100-ne avangnarparsimavoK ukiu-
milo issikinerussalerdlune, tamatumu-
nåkutdlo nunap sermernigssånut år-
dlerinartoK åma avangnarparsimavoK
— Kujatånilo sermernartarnera ape-
rujugssuartarneralo navianarsinauga-
luartut taimåitoK Avangnåne sivisune-
russumik ukiussartume sule uloria-
nauteKarneruput.
tugtut 1850-imit 60-imut ikiliartu-
patdlalernerujugssuat silåinaup uneri-
landsrådip tugtut
OKaluserisavai
landsrådip aussamut atautsi-
minigssåne tugtut oKaluserine-
Kartugssåuput. tugtuniarsinauti-
tauvfiup avdlångortineKarsinau-
titaunigsså erKartorneKartug-
ssauvoK. tamatumunga tunga-
titdlugo magister Chr. Vibe ag-
dlagaKarpoK ajungisangatitdlu-
go tugtut nulialernerat kigdli-
galugo piniarKussaujungnaerat-
dlartåsagpata. åmåtaoK Vibep
sujunersutigå norrait kulavait-
dlo piniarneKartarnerat sivikit-
dlisineKarnuvdlugo, tugtut Ma-
nitsup erKåne avangnamut ku-
jdmutdlo siaruartitilernerat ti-
kitdlugo norrait kulavaitdlo pi-
niarKussauvfigssaKartitdlugit.
magister Vibele isumaKarpoK
pangnerit nukatugkatdlo piniar-
Kussauvfiat sivitsorneKaraluar-
pat ajornaviångitsoK.
simaj ungnaeriartuinarneranik ilåtigut
pissuteKartoK nalunångilaK.
1850-ikut ingerdlaneråne Kitåne ku-
javariartortumik agsut puerKortikiar-
tulersimavoK. tugtut amerdlinerming-
ne nerissagssatik ilångarujugssuarsi-
mavait, puerKortikiartorneralo pereu-
tigalugo orssuaussat nauvdluarsinau-
jungnaeriartorsimåput. tugtut ukiume
kågtalerput amerdliartorungnaerdlu-
tigdlo, auvartartutdlo pissaKarulor-
nermik sungiussisimassut tugtut amiå-
koriligåinik ilångartuivatdlårsimåput.
1860-ip migssåne pissutsit imåisimå-
nguatsiarput: tugtut ukiume nerissait,
amerdlenusagunik ukiorpagssuarne
(Kup. 18-ime nangisaoK)