Atuagagdliutit - 06.05.1959, Blaðsíða 26

MERARTAVTINUT
Thulermnera
Thulemipugut 1955—56-ime. Thule-
mut autdlarpugut septemberip 11-åne
Ausiangnit unukut nal. Kulingiluat
migssåne. Ausiait Kåumarugtortut éu-
ngariartuåginarpavut. „Jutho“mut i-
lauvdluta ingerdlagavta, ingerdlagav-
ta nunaKarfingmik avKusågaKarnata
ingerdlåinarpugut. avKutivtine taku-
ssarpavut agpaliarssuit. uvanga pile-
risungnermit agpaliarssuit sukunik
mitdlortarpåka, ilame KanigtaKigamik.
ilåne sordlo apusagivut.
avKutivtine KåKat agsut avdlanar-
put. sordlume manigsåumik naKitat.
tåssa sermerssflp taimailisisimassai.
åma takugsséuput sermit igartartut.
apunigssarput erininarseriatdlartoK
kisamiuna uvdlut sisamagssåne pula-
jartulinaKissugut. ThuletoKaK mana
Dundasimik ateKartoK takorusugka-
luaKigiga Kånginarparput, tauvalo nu-
nagssarput K’ånåmik ateKartoK orni-
naleKårput, tåssalo tårsilerdlune. tiki-
simatsiéinardluta sila tårsivoK.
aKaguane umiarssuarmut ikårtut o-
Kalugkaluatdlarångata uvagutdlo på-
sisanagit. sordlume tåssa ingåluinar-
tut. tauva nunamut ikårpugut. nuna-
mut pigavta inuit igtornåssusé! ig-
dlugssarput takusarKåratdlarparput.
takusaréravtigo atuarfik takornarniar-
parput.
K’ånåp asimioKarfisa mérartait tå-
ssane najugaKartarput. inéraK atauseK
sisamanik sinigfeKarpoK, åmalo klas-
sit sisamåuput, init atuarfiussut pinga-
suvdlutik. inuit OKausé påsissaleriar-
torpavut. tikikavta uvdlut pingajug-
ssåne atualerpugut. atuarfigput kussa-
naKaoK. kiagsautit elektricitetitortu-
put, åmalo igavfiane kissarssussuaK
narKup Kencane Kipinardlugo Kangale
ikerértarpoK. nukagpiarKanut niviar-
siarKanutdlo uvfarfeKarpoK. tåssane
inéraKarpoK pingasunik: atissaiartar-
fik, uvfarfigtå kisalo ailartitsivik. ni-
viarsiarKane ama taimåipoK. iliniartit-
sissut inåne telefoneKarpoK. sénaving-
me sanassarpugut. sånaviup sanianl-
poK atortut nerissagssatdlo inåt.
Thulep oKalugfia kussanartuvoK.
iluane åssiliaK kussanartoK tåssa Thu-
leme tJmånap KåKåta Kåne igsiassoK
Jisuse niviarsiaraK sérKume Kanut
ingititdlugo åma nukagpiaraK ag-
ssangminik eidtdlugo.
nåparsimavik angisuvoK. tåuna er-
rorsissarfeKarpoK.
igdlorput ångajåjuvoK. Kuerput pi-
ngasungordlune avgugauvoK. atissau-
sivik, nerissagssausivilc åssigingitsu-
nutdlo ilissivik. igdluvtine Kipinaråine
imerssuaK. kissarssuterput elektricite-
titortuvoK.
uvagut Kingmivut sisamåuput. ukiu-
kut Kimugserartarpugut. nuånerta-
KaoK. kaperdlaup nalåne måssa tåra-
luartoK sikume arssartarpugut. ilåni-
me Kerutarpunga. ilåne Kagssusiartar-
pugut. åma arfiningornerit tamaisa
aKigssiliartarpugut.
piniarianuf ilaunera
ilåne autdlainialeicaugut. KimugseK
ilauvfigissagssarput ateKarpoK Kutsi-
kitsoK nulialo NataK. autdlaravta
ingerdlagavta, ingerdlagavta KeKertar-
ssuaK nagdleravtigo tiliorpugut. uva-
Valdemar Atterdag (1340—75) Dan-
markip kungérutdlune ajutoraluar-
nerssuanit aniguisitsissuvoK. nåla-
gauvfik peKatigigsungortipå, piko-
reKalune sukangneKalunile nålag-
kersorpå. naussorigsaissut Valde-
marimik ajortumik taissarpåt, tai-
matutaordlo svenskit amar Kumut
Kåsugtumut åssersutarpåt. uvagut
Valdemar Atterdagimik (uvdloKa-
lerKigsitsissumik) taissarparput o-
KalugtuarineKarmat oKautsit imdi-
tut OKausingnårisimagai: „aKago
uvdlungorKisaoK.“ tåussuma nalå-
ne nåpåussuaK amilårnaKissoK „to-
ko KernertoK“ Danmarkime atuti-
lersimavoK, ajoraluartumigdlo nå-
lagauvjingme najugkat ilarpagssue
inuerutingajagsimavdlutik.
toKO KernertoK.
Karen pisuinardlune igdloKarfing-
mit inungorfingminit avKusininguå-
kordlune ingerdlaorpoK. ingerdlavoK
Kiångarme, tåssame silarssuarme av-
dlamik Kiviarfigssaerusimagame.
ukiup Kerna tamatuma sujornagut
igdloKarfinguame tåssane tatåinaKi-
ssumik pissoKarsimavoK. igdloKarfi-
nguanit avangnardliunerussunit inuit
Kimarråtut tikiusimåput pisimassor-
dlo OKalugtuaralugo.
Limfjordip erKånguane takuneicar-
simavoK umiarssuaK takomartaK ikar-
nga Kingmit erKåine titulerdlunga
KutsikitsoK nivdleriarmat tunungmut
KiviariaKaunga tauvauna Kingmerssup
taKigssordlunga tikilerånga. imana Ki-
måriajångikuma patisagaluarpånga.
autdlarKigkavta ingerdlåmersuinar-
dluta unutilermatigut nunamut tupl-
narpugut.
aKaguane uvdlåkut ingerdlarKigpu-
gut, uvalilersordlo aitsåt tikitdluta. ti-
kileravta silåinarme Kernertut inger-
dlaortut takussalerpavut. sunauvfa ag-
paliarssuit! aKaguane Kalornialerput.
agpaliarssuit sarssutilerångata Kalu-
sseriartarput ilånilo atautsikut sisa-
marårtardlutik.
ilåne Kalusserialitdlarmata uvanga
akornånut miloriaKaunga. årime, atau-
sikasik nåkaKaoK! åma åipagssånik.
tåssa mitdlutåinarmik mardlorårpu-
nga. ateriatdlartugut ilauko arsissu-
nguit. piniartut avatinguavtinut aut-
dlarångamik Kangale puissit sisamat
tikiutarait. tåssane åma tingugtule-
iraugut agpaliarssugtordlutalo.
uvdlut sisamagssåne angerdlamut
autdlarpugut. avKutivtine uvanga pui-
ssipunga; imågdlåt pernarpunga.
Kristian Larsen, Kapisigdlit.
dlisimassoK. inuit Kanigtumltut ikår-
figisimavåt iluatingnartunik tåssanl-
toKarsoralugo takuniaivdlutik. umiar-
ssuarme inugsisimångitdlat, taimåitu-
migdlo pasitsåusimavåt inuisa umiat-
siamingnik Kimagsimåsagåt; påsisimå-
ngilåtdle sok inuisa umiarssuaK Ki-
magsimaneråt umiarssuaK aserKOKå-
ngitdluinarmat, tamanikutdlo uvdlune
tamåkunane sila Katsungåinartor-
ssungmat.
inuitdle umiarssuarmut ikigamik
påsivåt umiarssup inue tamåkerdlutik
nåpåussuarmit toKusimassut, naugdlo
nukinginaK umiarssuaK Kimagsimaga-
luardlugo tunitdlangneKarsimåput,
erninardlo nåpåussuaK tamatuma er-
Kånut siaruartilersimavdlune.
inugparujugssuit toKorarsimåput,
sulilo nåparsimångikaluit Kimarrati-
leriaramik tikisamingnut nåpåussuaK
tunitdlåussorsimavåt, taimailiornikut-
dlo nåpåussuaK „toKo KernertoK" pi-
lertoKissumik siåmariartorsimavoK.
taimailivdlune igdloKarfinguaK Ka-
renip najugå nåpålavfiulersimavoK.
inuit Kimåvdlutik tamaunga tikiusi-
massut igdloKarfiup inue tamangaj ai-
sa tunitdlagsimavait, månalo Karen
kiserdluinarme igdloKarfingmiunit ta-
manit amiåkutuaulersimavoK.
Karen 12-inarnik ukioKarpoK. åta-
toKåta ilaKutaringne kingugdlersauv-
dlune toKUsimassup oKalusimavå ig-
dloKarfik inoKångitsoK KimarKuvdlu-
go kujåmukardlunilo inungnik ikior-
tigssarsioncuvdlugo. taimåitumik-una
Karenip kujåmukardlune aliasugdlu-
nilo avKUsininguaK avKutigilersimagå.
timiussiap agfå unermigpå, tåssauvor-
dlo nerissagssausinaussunit igdloKar-
fingme navssårisimassatuå. tåssame
taimane nåpåussuaK sukarugtormat i-
nuit nerissagssiornerdlunit sapersi-
mangmata.
nalunaeKutap akunerine Kavsine
nuna inoKångitdluinartoK ingerdlavi-
gå. tamåne narssame paornaKutit tai-
manikut naulerérsimåput. igdloKarfi-
nguit avKusågai tamavingmik inoKa-
ratigdlo nipaitdluinarput, Kingmingua-
migdlunit KilugtoKaratik. igdlunut i-
serniångilaK toKungassuinamik taku-
ssaKarnigssaminut ersigame.
kisa ungaluliugkap ujarKanik Kar-
magdlup kigdlinganut ingipoK. Kaso-
KaoK sajugtuinauvdlunilo, erninångu-
ardlo amilårnartumik toKussugsséngo-
runarpoK, nåpåume autdlamerångame
sajungnartorssussarpoK. timå nåpåu-
ssup sunilerérnerpå?
igsiatsialeriarame misigaoK pitsau-
nerulerdlune kångnerssuanilo misigi-
lerdlugo. tauva timiussiautime agfåta
migsså nerivå, kunguamitdlo Kanigtu-
me kugtumit imeriarame perKigsiv-
dluinardlune misigaoK. sulime nåpåu-
ssup tikisimångilå, Gute Kujanarsile!
kinguningua nikuitdlune autdlancig-
poK. taimanikut uvaliuvoK seKinerdlo
tarringajalerdlune, taimåitordle sule
inugsinanilunit. nukigdlångaKalunilo
ingerdlarKigpoK.
tårsilerå igdloKarfinguaK angorKig-
kaluarpå, tåunétaordle inoKaranilo
nipaitdluinarpoK, taimåitumigdlo ig-
dlumik iserniagaKångivigpoK.
igdloKarfingdp avatinguane Kanig-
tunguamipoK OKalugfik, tåunalo Ka-
renip ornilerpå. isisanerdlune? påsivå
isåriå angmåinartoK, iserniångilardle
inugsinaviånginame.
Karen ingerdlarKingnialeraluardlu-
ne tåssångåinaK takulerpå nerssuteru-
jugssup Kassertup ujåkårdlune nåpi-
kiartoråne. sujugdlermik Kingmiusora-
lugo nuånåjatdlautigigaluarpå, Kanig-
dlileriarmatdle ånilåjatdlaKaoK påsi-
gamiuk amarorssussoK. tarrajungmut
isserssue Kivdlårpalugtuinåuput, oKar-
ssualo takisoK Karnganit nivingåinar-
dlune.
Karenip påserKåramiuk Keråtåina-
ngajarKåraluarpoK, silagtortiatdlaria-
ramile pigsigpoK, tamaviårdlunilo ar-
pariarame iliveKarfiup isåriåtigut iser-
POK ingminutdlo måtutdlune. sulile
navianånginerussumut periångitsor-
dlunit amaroK OKeKalune iliveKarfiup
ungalugai Kulautdlugit ilungmut pig-
serérmat OKalugfiup tungånut arpar-
KinarlerpoK.
OKalugfiup isåriå tikilerdlugo tår-
mut takuvå ungalugkat Kulautdlugit
pigsigtOKartoK, tåssauvordlo amaroK.
Karen iserdlunilo ingminut måtuka-
suaipoK. tusarpå amarKup mato sila-
tånit kukilårtorpalugkå iluanitordle
angusinaunago, tåssalo navianångitsu-
milerpoK.
igsiavik takisoK tikeriaramiuk ingiv-
figå. ånilånganermit umatå kåutorpa-
lugtussinarpoK, OKalugfiuvdlo torssu-
ssåta ilua tårtuinarssuaK ersigeKalugo
KinerpoK.
tåssane Karen nipaitdlune igsiavoK.
amarKup kukilårtuerpalua tusarssau-
jungnaeraluarpoK, tåssångåinardle o-
Kalugfiup initånit nipimik tusåssaKa-
lerpoK, nipe sagdlaitsunguaK sujorssu-
arpalugtOK.
ersinermit KaråtartuinéngorpoK, ali-
ortugausinauvorme, ila ersinåssusia!
nipe tusarssaujungnaitsiaraluardlu-
ne nangencigpoK, ersserKigsivdluaria-
rame nalunarungnaerpoK OKalugfikor-
dlune pisugpaluk. tåssaniginameK sa-
pilerpoK, aniniartariaKalerpoK. ama-
roK erKarsautigiungnaerpå, matulo or-
neriardlugo magpemialerpå. - sapivig-
på, taimanime ingminut måtukame
nusugtorsimavdlugo pamaersimavå.
tamaviåvigdlune magpemiarssarigalu-
arpå iluaKutåungitsumigdle, tåssame
mato pamaerdluavigsimavoK.
tåssångåinaK tunuminit nipe tusa-
lerpå oKartoK: „kinauvit?" Karenile
ersinermit toKussutut ikame akisinåu-
ngilaK.
tauva malugilerpå in up tuvimigut
patigkåne.
(norm. tugdl. nangisaox)
kungikunut niorKuteuartartoK
GULD KARAMEL
— sukulamik igdlingnartumik nagdligau
— med lækkert chokoladeovertræk
oKalugtuaK Valdemar
Atterdagip nalånit
26