Atuagagdliutit - 07.08.1959, Qupperneq 12

fimassunik erKigSisimatitsivigssat (re-
servater) åmalo umassuinåungitsunik
nunanigtaordle erKigSisimatitsivigssat
(nationalparker) naturfredningsrådip
fuglefredningskomitevdlo grønlands-
min'isteriemut sujunersutaisa ilagait.
tamåna Kalåtdlit-nunåne nutaussutut
OKautigineKarsinauvoK — tåssame Ke-
KertånguaK atausituavik, Sandøen
Tunup avangnarpasigsuanitoK, måna
tikitdlugo umassunik entigsisimatitsi-
viungmat. nunartå imartålo sigssamit
300 m avasigtigissoK tikitdlugo piniar-
figererKussåungitdlat, månigsarniar-
figerKussaunane, uvdlutarfigencussau-
nane angatdlavigerKussåungivigdlu-
nilo.
kommitit Kulåne taineKartut grøn-
landsministerie, taimalo landsråde,
Kinuvigisimavait KitånisaoK taimåito-
Kalemigssånut suleKataorKuvdlugo,
pingårtumik tingmissat nungusanga-
tinartut isumagalugit. piniarsinauti-
taunerup sapingisamik migdlislneKé-
nginigsså sujunersutine tåukunane si-
aniginiameKarpoK, åipåtigutdie ting-
missat inussutauvdluartut erniorfé pi-
ssariaKaKissumik erKigsitiniagauvdlu-
tik. taimåitumik grønlandsmdnisterie
kajumigsårneKarpoK måkuninga per-
KiissuteKalemigsså landsrådimut ila-
lerKuvdlugo:
1) K’imugseriarssuarme Sabinep Ke-
Kertaisa endgsitineKamigssåt (nauja-
ASSONC THE
MAMARTAK'AOK'
åma pdrtugkat iluine méncanut frimær-
kinik navssagssanarpou
— EN NYDELSE
og iler er indlagt frimærker til børnene
i pakken
rujugssuit KaKutiguleidssut akornu-
sersugauvfiungitsumik emivfeKarsi-
naorKuvdlugit. Kenertat tåuko majip
15-iånit septemberip 1-iånut tikine-
Kångitdlulnåsåput, audlaisit avdlat-
dlunit atordlugit piniarfigineKåsana-
tik månigsarniarfigineKåsanatigdlo.
2) 1-ime perKussutitut Diskop-Tu-
nuane KeKertånguit måko endgsisi-
matitauvfiulemigssåt: Imerigsune A-
sigsutip KeKertai(Brændevinsskærene
SilaKångitsortorfit), Grønne Ejlandene
Satuarssunguit (avdl. sanimukartut a-
vangnamut 68°52’-iat, tukimukartut-
dlo klmut 52°7’-iat), tauvalo Kitsigsu-
arssungne NunatsiaK. tamatumane su-
junertarfineKarpoK Kilangat, thorsha-
nit agpaliarssuitdlo KaKutigortut nu-
ngukiartortutdlunit emissarfé serni-
giumavdlugit åmalo imerKutaitdlat
taineKarérsutut månigsagaoKissut er-
Kigsitikumavdlugit. — KeKertårKanik
tamåkunlnga kalåtdlit inutigssarsior-
neråne pingåruteKarKalåKissunik ti-
kitsinigssaK niuvfigingningnigssardlo
encigsisimatitsiviup nalåne inerterKU-
taussariaKarpoK, perKuteKavigdlunile
— sordlo aserortordlune, umiardlune
avdlamligdlunit perKuteKavigdliune —
erKigsisimatitsiviup nalåne tikitsisi-
maneK pissortanut kalerriuneKartå-
saoK, KeKertavdlo tingmiai sumigdlu-
nit akomusersomiameKartåsångit-
dlat.
Kenertat tamåkua Sabinep Kenertai-
nit avangnarpasingneroKissunit uper-
najåmerussaKingmata majip l-iån!t
septemberip 15-iånut endgsisitaorKU-
nenarput.
sujunersfltit tamåkua landsrådime
tusameKamSgssåt neriutigiuminar-
poK. KeKertat pineKartut tikineKaku-
lassungitdlat, tamånalo sule tingmia-
nardluartamerånut pissutauvdluar-
tågunarpoK. ukule NunatsiaK Asigsut-
dlo Kitsigsuarssungnit Imerigsunitdlo
tikineKartarput Kilånganut imeneu-
taitdlanutdlo månigssarianit, månig-
sartamerdle unigtitaugpat kigdlili-
gaugpatdlunit KeKertanut tåukunanu-
kamigssamingnut iluamik pereutig-
ssaerutisåput. taimåitumik KeKertår-
Kat tamåkua erKigsisinliagaunerånut
landsrådip akuerssisineKarsinaunigsså
ilimanardluarsorinarpoK.
sordlo taineKarérsoK inutigssarsior-
nermut pingåruteKartutut oKautigineK
ajomarput, endgsislimatitsivingorpa-
talo tåssane angussagssaK angnikitsu-
ngilan — tingmissanut nujugfinguina-
ratik ilisimatutaoK iluaKutigssaK piv-
dlugo suliniamerånut iluaKutigsså-
ngiisåput. tingmissat inungnit årdleri-
sitaunatik inunerat ilisimatut malig-
tarisinångusavåt taimalo piniagauner-
tik ikiliartutigineråt sapingineråtdlu-
nit påsiniardluarsinaunerulisavdlugo.
„misigssuivfik" taima itoK Kalåtdlit-
nunåne — issigtup nunagingmane
naussorigsaiviusinéungitsume imarmi-
unigdle (aulisagkanigtaoK) tupingné-
ngitsumik napaniuteKarfiussume — i-
luatingnautilerujugssusaoK.
tingmissat imarmiut tamaisa — mi-
tit, agpat, naujat, nerdlerit, Kérdlutut
avdlatdlo — atautsimut katikåine
Kitåne ukiumut pissaussartut mil-
lionit atautsit migssilorpait katitdlu-
tik 1200 tons migss. OKimåissuseKartut
— neKerpagssuit inungnut 20.000 siv-
neKalåginartunut. — Diskop-Tunuane
encigsisimatitsivit pilersineKarsinaug-
pata K’eKertarssuarme ilisimatut su-
livfiat KanigtuatsiaK suleKatligalugo i-
lisimatutut misigssuineK misilissar-
nerdlo Kularnångitsumik ingerdlåne-
Kalersinaugaluarput, m ingnerungitsu-
miik Kalåtdlit-nunåne indtigssarsior-
nermut iluatingnauteKartugssamik.
Ausia.it pigissåta Håne Arfersiorfiup
Kinguata — tåssa Taserssuarssup
Nordenskjøldip-sermiata iluanitup —
erKigsisitaunigsså komi tit sujunersu-
siåne ingmikortortat nungutigåt, tå-
ssa mitit najortagarssuaringmåssuk,
åmalo OKaitsut ineKarfigissartagåinik
ivnaKålugdlune. asinarssuarmipoK, ki-
Siåne teriangniarniarfiussardlune e-
Kalungniarfiussardlunilo. taima pini-
amiarfiussamera kigdlilemialemiar-
nenångilaK, åma akomuteKångitsu-
mik nålagkisåmångitsumligdlo angat-
dlavigineKarsinåusassoK — taimåg-
dlåt tingmiai imarmiut tamarmik pi-
niagaujungnaersitaorKuneKarput åma-
lo månigsameK uvdlutarnerdlo iner-
terKutigineKarKUSsauvdlutik. — sujd-
nersut taménåtaoK landsrådip tungå-
nit akerdlerineKåsangatinångilaK.
nationalparkit pissariaKalerumårput.
Nanortagdlip pigissåne K’ingup er-
Kigsislitaunerata iluarsamigsså pissa-
riaKartutut naturfredningsrådip suju-
nersumine taisimagujåtaoK pingårtu-
mik naussue pivdlugit (åma naluneKå-
ngilan naussunik ilisimatut avdlanig-
taOK pingårtumik Kangerdlugssup ki-
nguatungå pivdlugo kigsautigissaKar-
tut).
Kalåtdlit-nunåne nationalparkinik
peKalernigsså taineKarsimagujortaoK,
sumile taimåitoKalernigssaK sujuner-
sutigineKarsimanane. silarssup nuna-
mine tamane tamånitune inuitsunilc
sule nunatarssuaKartune, national-
parkeKamera erKaisitsissutigineKar-
poK, tamatumunåkut nunap pissusito-
Karisimasså tåmatsailiorniameKar-
tarmat. sordlo Canadame, Alaskame,
Sverigeme, Sovjetunionime nunanilo
kiagtunisaoK — s. i. Indonesiame, Af-
rikap kujatåne, Venezuelame avdlani-
lo — taimåitoKarpoK.
Tunup avangnåne nationalparkeKa-
lernigsså atausiungitsumik oKaluseri-
nenartarmat naluneKångilaK, kisiåne
åssigingitsut perKutigalugit nåmagsi-
neKångisåinarsimavoK. uvanga nang-
mineK isumaga nåpertordlugo Tunup
avangnåne nationalparkeKaleraluar-
patdlunit tamåna Kitåne nationalpar-
kiliornigssamut unissutaussariaKå-
ngilaK. Tunup avangnåne Kitånilo nu-
na éssigmgeKaoK, umassue naussuilo
åma taimåiput — Tunup avangnåne i-
ssigtup avangnarpasingneruneranit
Kitånilo issigtup kujasigsortånit su-
nigauvdlutik (høj arktisk åma lavark-
tisk). — Tunup avangnåne umingmait,
nånut nerdleritdlo åssigingitsut alu-
tomaKutaimerpåusåput, sinerissatdle
Sikorssuit avssigait umassuilatsissuv-
dlutik. pårdlagtuanik Kitåne tingmi-
ssat imarmiorpagssuput mmålo nag-
goringneruvdlune nationalparkeKali-
sagpat ilisamautaussugssanik. åma
tugtut Tunup avangnåne takugssau-
jungnaemikut taineKarsinåuput.
Ausiait pigissåne nunap timåne nu-
narssuit nationalparkigssatut piuku-
nartutipåka kigdllgssailo måko suju-
nersutigerusugdlugit: timut sermip
kigdlinganit avangn. avdl. sanimu-
kartoK 68°30’ kujåmutdlo avdl. sani-
mukartoK 67°25’ tikitdlugit. kimut
kigdligsså avangnåtungåne avdl. tuk.
52°28’ kujatåtungånilo (avdl. sanimu-
kartut avangnamut 68°-iata kujatåne)
avdl. tukimukartoK 53° piukunåsåput,
tåssa Arfersiorfiup Nagssugtuvdlo i-
luatungait åmalo Atanerup — kanger-
dlugssuit tåukua akunerissåta amitsup
— ilå. — Taserssuarssungme tingmi-
ssanik erKigsisimatitsivigssaK natio-
nalparkip ilagisavå, kisiåne teriang-
niarniiarfiussamera eKalungniarfiu-
ssarneralo unigtineKésångitdlat, au-
varfiussarnerale migdlisitariaKåsav-
dlune (ukiumut sap. ak. 1—2) imalunit
unigtivigdlugo.
nationalparke angalaorfigineKarsi-
nåusaoK, kisiåne piniameK tamarme,
månigsameK uvdlutarnerdlo autdlai-
niamerdlo — Kulåne taineKartut ki-
sisa pinagit — inerterKutåusavdlutik
åmalo nunap naussue inardlerKu-
ssaunatik. nunap inuisa itsånitdle i-
nutigssarsiomikut ingerdlanitoKåt tai-
mailivdlune ajorfilemeKésångilaK, a-
malo nationalparkeKalemigsså må-
kunånga iluatingnauteKarpoK:
1. nunat alutomaKissut, agtomerit-
sut nangminerissarmingnik umassug-
dlit, naussugdlit pissusSgdlitdlo inung-
nit ingnardlersiterneKaratik (Kulåne
taineKartut erKainagit) piusinånguså-
put nunap inuinut nuånårutauvdlutik
nutangorsautauvdlutigdlo, angalassu-
nut takomarianutdlo puiigunaitsu-
ngordlutik ilisimatunutdlo misigssuiv-
figssångordlutik.
2. nuna tamåna sule mitiligssuv-
dlunilo OKaitsoKarpoK åsSigingitsunig-
dlo naujaKardlune, nerdleKardlune
avdlanigdlo tingmiaKardlune kalåtdlit
nerissarivdluagåinik taimåitumigdlo
tamane piniagaoKissunik. tamåne ilu-
amik amerdliartomigssamingnut piv-
figssarsisåput.
3. tamåne tugtut kiigdleKamerussu-
mik piniagaulemnik piniagaulerunik
piniagaujungnaersitauvigkunigdlunit
amerdliartorsinaulisåput taimalo tug-
toKarfingne nationalparkip erKånitu-
ne pigssarsinamerulisavdlutik. åmalo
tingmissat tugtutdlo erKigsisitaunerat
teriangniat imaKa amerdliartussutigi-
lisavåtaoK.
Ausiait erKåne nationalparkeKaler-
neragut Kalåtdlit-nunåt issiigtup nu-
nainut avdlanut nagdlersutilisaoK, nu-
nalo ingmikortitaK (Nationalpark) nu-
namut kussanautauvdlunilo inuinut
nuånårutaussoK pigineKalisaoK.' kisiå-
ne tingmissat pissariaKavigsumSk pi-
årtumik erKigsisitariaKalersimassut å-
ssiginagit nationalparkeKalernigssK o-
Kaluserisavdlugo pivfigssaKarpoK. nu-
navdle timåne piniameK angalaorner-
dlo angnertusiartulerpata, Skandina-
viap issigtortaisut Kalåtdlit-nunåta ti-
må avKusinersulerpat tangmårfiune-
rulerpatdlo, autdlainiat nuånåriardlu-
tigdlo aulisariat igdluarKiortiitilerpata
takomariatdlo tékussulerpata encar-
saut tunuartinagagssauj ungnaemmår-
POK.
nationalparkeKalemigsså månåkut
aulajangivfiginiagagssaringikaluar-
dlugo erKigsisitsinigssamik sujuner-
sutit aussamåna landsrådimut saneu-
miuneKartugssat encarsautigissagssat
nåmaréKaut. tamåkua nutåt ilait ka-
låtdlit sungiusimassatoKåinik uniui-
ssuput, igdluatungåtigutdle aserugkat
angnertuvatdlålisångigpata angnertu-
mik nutarterinigssaK pSssariaKalersi-
mavoK. nunane avdlane atausiungit-
sune kingusinårérdlutik aitsåt Kautu-
lersarsimåput, åmame Kangånitdle na-
luneKångilaK pingortitap pisussutai
sianisumik piniångikåine tåmariartui-
nartartut. sordlo naluneKångitsoK ku-
kukoK kultinik måniliortartOK toKU-
tariaKångilaK, åma nalivtine Kalåt-
dlit-nunåne pujortuléncat autdlaisit-
dlo amerdliartorfigeKissåne nertisitag-
ssanigdio inugtusiartuinartume inu-
ssutigssanigtaoK piniameK iluarsar-
tutdlugulo nékutigissariaKarpoK.
landsrådimut aulajangemliancussaK
imåinåungilaK. sapissuseK angutitut-
dlo umateKameK, isumaliordluardlune
sujumut isseKardlune ilerKutoncanig-
dlo unigfigingninarane aulajanginig-
ssaK piumassarineKarput. KanortoK
landsråde pakatsiisitsinane pigile, pi-
ngortitanigdlo erKigsisitsinigssamig-
taoK ukiut nutåt piumassfinut nåper-
tutumik iliordlune.
traktore
pitsak
CATERPILLAR’s
(indreg. varemærke)
hydrauliske
læsset ra klor
LANGREUTERS
GI. Kongevej 3
København V.
HILDA 1090
Kalåtdlit-nunåne tingmissat
pivdlugit sujunersutit nutåt
(agdl. Finn Salomonsen) . II
12