Atuagagdliutit - 16.09.1959, Side 10

»akit avdlångornerat kalatdlinut
inutigssarsiortunut iluaKutdusaoK«
akinik åssiglngisitsinialerneK Kalåtdlit-nunanit sulxssutiginiar-
tarianarpoK
uvdlune kingugdlerpåne apenzut „a-
kinik åssigingisitsineK" sarKumerpoK.
sordlo nutåt nalussatdlo tamarmik
taima pineKartartut inuit amerdlaner-
ssaisa erKarsaut tunuarUkumaneruvåt
piviussut aperKutip sarKumerneranut
pissutaussut angnertunerussumik på-
siniarsimanagit.
inuit ilarpagssuinut akinik åssigi-
ngisitsinigssaK tdssauvoK nunaKarfit
angisut anginerulersiniardlugit nuna-
KarférKanik aseruissugssaK. uvdlune
kingugdlerpåne savalingmiormiunik
OKdloKatigingningneme apernutit ilai-
sa akinik åssigingisitsinigssamut ka-
tiguneKardluinamerisa emarsautip a-
kuerinigsså inugpagssuarnut augkut-
kutdlunit akuerinigsså pilerinarung-
naertipå. aperKUt tamåt, tamatuma
tunulerisså suniutigisinaussailo kingu-
line erssersiniameKåsåput.
avdlame amigartorutit avdlane
matuncicartarput
atautsimukåneK issigalugit Kalåt-
dlit-nunåne tamarme tunissat åssigit
uvdlumikut åssigingnik akilerneKar-
tarput sume tunissagssiaunerat, u-
kiup KanoK-ilinera il. il. erKarsautigi-
nagit. atausiåkånik avdlåussuteKarto-
KarpoK, kisiåne tamåko aningaussar-
siornermut tamarmiussumut angner-
tumik pingåruteKångitdlat.
akinik åssigingisitsinigssaK oKaluse-
rineKåsagpat mardluk ericaimassag-
sséuput:
1. kalåtdlit tunissagssiornerat ta-
marme atautsimut katerssugauvoK.
aulisameK, savauteKameK piniarner-
dlo tunissagssiornerup nautsorssutai-
sigut akilemeKartarput. aulisamerup
nautsorssåtainut åma nunaKarfit tu-
nissagssiorfit tamarmik sårugdlitdlo,
KérKat, råjat aulisagkatdlo avdlat ta-
marmik ilåuput. piniameK savaute-
Karnerdlo ama taimåiput. åma tuni-
ssagssiomeK sivitsoriartortitdlugo a-
ningaussatigut ingminut napatiniar-
tugssauvoK. tåssånga takuneKarsinau-
vok nunaKarfik tunissagssiorfik atau-
seK imalunit tunissagssiornerup ilå a-
tauseK ingerdlatsinerme amigartoru-
teKarpat tauva nunaKarfit avdlat inu-
tigssarsiortuisa tunissagssiorneruvdlo
ilaisa avdlat amigartorutit tåuko ma-
tussagssarait, imalunit k-fondip akit
aulåikaunigssånut aningaussauteKar-
fiussup sujugdleme sivnisianik aut-
dlakåtitsinermilo akilerårutinik kater-
ssuivfiussup.
inatsisivtlnut tångavigissarput su-
jugdleK tåssa: tunissagssiomerme nu-
naKarfingme atautsime amigartorutit
aningaussanik nunaKarfingmit avdla-
mit pissunik akilerneKåsåput.
niorKutigssiox-dluarneK tunissa-
nut akitsut
2. pissariaKarpoK erKaimåsavdlugo
tunissagssiarpagssuaKamerup tuni-
ssagssiat åssigit atautsit aningaussar-
tutikitdlisitarmagit. aningaussartutiki-
neruneruvdlo tunissagssiat suliarine-
Kångitsut angnerussunik akeKarsinau-
lersitarpai, tåssa imåipoK tunissat aké
inutigssarsiortut pissagssait.
sordlo imatut:
aulisagkerivinguame sårugdlit tissåt
tarajugagssat 50.000 kilo tunineKar-
put. suliamut tåssunga angutip auli-
sagkanik oKimailutaissup ukiumut
5.000,—kr. akigssarsiarai. ajornångi-
vigsumik avguardlugit takuvarput så-
rugdlingnik kilut tamavisa oKimailu-
taissuata 10 ørisivfigissarai. aningau-
ssartutit tåuko aulisartup — avdlatut-
dlunit OKautigalugo Kalåtdlit-nunåta
tunissagssiomermut nautsorssutaisa
— akilisavait.
aulisagkerivingme angnerussume
sårugdlit 500.000 kilo tunineKarput. o-
KimailutaissussoK tåssane imaua a-
kigssarsiaKarneruvoK, Kångiutorner-
sianarneruvoK il. il. taimalo 10.000,-—
kr-nik ukiumut akigssarsivoK. OKi-
mailutaissoK kingugdleK tåuna sujug-
dlermingarnit mardloriåumik akig-
ssar sigaluarton tauva takuvarput au-
lisagkanik kilut tamavingmik aulisag-
kerivingme angisume tåssane imatui-
naK akeKartut 10.000,— x 100 : 500.000
= 2 øre, tåssa onimailutaissumut ani-
ngaussartutit.
åssersutip sanåp tåussuma takutipå
tunissagssiomerme angisume angne-
russunik akigssarsiaKartitsisinaussu-
gut taimåitordle tunissagssianut åssi-
gingnut atautsinut aningaussartutit i-
kilisisinauvdlugit. aningaussartutitdlo
ikingnerussut aulisagkat akisuneru-
lersisavait.
sujunigssame angussau-
si'naussut
aulisagkat månåkut aké akigssarsi-
atdlo atautsimukåneK issigalugit tuni-
ssagssiornerup nautsorssutaine oKi-
maeKatigigput. k-fondip atorneKar-
nigssånut uvdlut nalerKutigunavf-
ngingmata tamåna imåipoK mardlug-
tigut aitsåt akit agdlisisinéusagivut:
a) tunissagssiornerup ilånit atautsi-
mit tigusivdluta avdlamutdlo nugdlu-
git, imalunit
b) nunaKarfingmit tunissagssiorfing-
mit atautsimit tigusivdluta nunaKar-
fingmutdlo avdlamut nugdlugit.
aulisartut tamarmik avguaKatigig-
sinerat Kiviåsaguvtigo tåukunånga ti-
gusisavdlune nalerKusorinångilaK. tai-
matordluinaK åma savautigdlit piniar-
tutdlo iluanårutigissartagåinit nalunå-
ngilaK téukunéngalunit tigussagssa-
Karsinåungitsugut.
imaKa OKartoKarsinauvoK aulisag-
kat aké Kagfagtiniardlugit mardlung-
nik avKutigssaKartoK: ingerdlatsine-
rup silatumik iluarsartuneKarnerati-
gut, åma aulisarnerunfkut.
sujunersut sujugdleK atomeKarsi-
nåungilaK. sule 60 Kångerdlugit auli-
sagkeriveKartitdluta amigartoruteKar-
titsissartutdlo matusinautinagit piviu-
ssumik silatumik iluarsartussineK n§-
magsisinåungilarput, tåssame silatu-
mik iluarsartussinigssaK iluagtitdlugo
nåmagsisagåine tunissagssiorneK a-
ngisoK taimåituartordlo pissariaKar-
POK.
tauva oKarpugut sule angnerussu-
mik tunissagssiornigssaK. åp, kisiåne
angnerussumik tunissagssiorsinaunig-
ssap ajoraluartumik kigdligfigssari-
ssarpa inutigssarsiortut inutigssarsi-
ornermilo såkut agsorujugssuaK a-
merdlisariaKalersarmata. atautsimu-
kåneK issigalugit OKartoKarsinaugalu-
arpoK taimåikaluartOK tunissagssior-
nerup agdliartorneratigut ilevKåru-
taussut aningaussartutit amerdliartor-
nerinut (akigssarsianut, akilersutinut
il. il.) tunissagssiornerup agdliartome-
ranut ingerdlaKataussunut pisineKåi-
nartartut.
kisitsisit aperiaitaxxssut
isumaliutigissat tamåko tamarmik
kingulinitutdlo tamarmik ilumut a-
jornaitsuput. kisitagssåuput inuit a-
merdlanerssåinit inerneKarsinaussut,
Kalåtdlit-nunanuinardlo taiméingilaK.
Kalåtdlit-nunåta pissusinik ingmikér-
tunik sungiussivingnigssaK pissaria-
KångilaK påsisiniåsavdlugo tunissati-
gut aningaussarsiomeK KanoK avgu-
artariaKartoK. kisitsisit kisimik aper-
Kutåuput.
kisiåne suliagssaK uterfigisigo. tu-
sarérparput inuit ilaisa Kalåtdlit-nu-
nåne tamarme akit åssigingnigssåt
kigsautigigåt. kisiåne sunuko akit å-
ssigit? sårugdlik tissåK angisoK pri-
mamik pitséussusilik tarajuinariaK
kg-mut 35 øreKarpoK. aussékut auli-
sautåinarmik amuneKarångat aulisar-
tup aningaussartutai ikigtungussar-
put. ukiukut ningitagkanik amuneKar-
pat tauva aulisartup aningaussartutai
ningitagkanut neKitagssanutdlo amer-
dlanerusåput tåuko akisujungmata.
såmgdlik åssigingmik akeKarpat a-
merdlanerussunik aningaussartdte
KameK pigssarsiagssat ikingnerussu-
tigisavåt.
Kalåtdlit-nunåta sineriå isorarto-
KaoK, aulisarfit aulisamermilo peri-
autsit amerdlaKaut, upernåK aussaK
ukiaK ukiordlo nikitåuput. ukioK ta-
måt kaujatdlagdlugo sinerissame ta-
marme sårugdliup åssigingmik kilu-
mut akia nunaKarfit åssigingitsut au-
lisartuinut åssigingitdluinartumik a-
kigssarsissutaussarput.
tamåna sårugdlingnuinaK taimåi-
ngilaK, tunissagssianut tamavingnut
KGH-mut tunineKartartunut tamåna
imåipoK: åssigingnik akeKartitsineK
inutigssarsiortunut åssigivingmik ilu-
anåruteKartitsineK ajuvigpoK.
Diskobugtime iluanårutigssat
tamatuma taimaeKatånik råjanut
åssersuteKarneK ajornarunångilaK:
pujortulérKat Narssame K’asigiångua-
nilo fabrikinut aulisartut tåukunane
mardlungne tamane råjanut Kivdler-
tussanut portomeKartugssanut kilu-
mut 1 kronisissarput, kisiåne K’asigi-
ånguane aulisarneK aussåkut pissar-
poK fabrikip erKånguane. kussanar-
dluinartumik imap narKanik kilisag-
feKarput, råjatdlo eKimåtorssuput. i-
nemera: råjarpagssuit pivfigssaK ing-
månguaK atordlugo.
Narssamile: ukioK tamåt kaujat-
dlagdlugo råjamiarfiuvoK råjamiar-
neK ukiukut angnerssaussardlune. tåu-
na råjakineruvoK, råjaKarfit ilånikut
fabrikimit ungasigsorujugssussarput,
imap narKa Kavsérpagssuartigut ma-
nitsuvoK Kalunut aligtutaussardlune.
erssencigdluinartutut ipoK aulisar-
tumut akisunerusaKissoK 1 ton råjat
Narssame angerdlautisavdlugit K’asi-
giånguaninermit. kisiåne akiat åssi-
gigpoK. tåssa iluanårutigssat Disko-
bugtime angneruput.
Narssame fabrikimut råjarniarneK
aningaussat tungaisigut pilerinartu-
ngingmat aulisartut ikigtuinait fabri-
ke tåuna tunissagssiagssanik suliari-
neKångitsunik pissariaKartunik piler-
siisavdlugo pilerigissarpåt. inemera:
tunissagssiornimininguaK amigartoru-
terujugssuitdlo kalåtdlinit tunissag-
ssiortunit akilemeKartartut.
åssigingmik akeKartitsineK åssi-
gingmik pineKartugssautitsi-
ngilaK
åssersutitigut tåukununa takutine-
KarpoK åssigingmik akeKartitsinerup
inutigssarsiortut tamaisa åssigingmik
pineKartugssautingikai. nåpertuivdlu-
ivdluartumigdlunime pineKartugssau-
tingilai.
pissusiviatigut akit åssigit inåtig-
ssarsiortunut atausiåkånut åssigingit-
dluinartumik kinguneKartarput. silap
pissusisa, nunap pissusisa åssdgingi-
ssutaussutdlo avdlat tunissat aké åssi-
git åssigingitsunik pigssarsiaKautigi-
titarpait.
tamatumunga ilångutisaguvtigo å-
ssigingmik akeKartitsineK tunissagssi-
ornerme uvagut tunissagssiomivtitut
itume KeratavdluinartoK tauva erKar-
saut una nangminivik tikiupoK: av-
dlamik misilissariaKartugut. avdla
tåuna tåssa akinik åssigingisitsineK,
tåssa tunissat aké åssigingitsut, akit
tamåko ukiup avdlångorarnera, nuna-
Karfit tunissaKarfit il. il. najorKutara-
lugit avdlångorarsinaulersitdlugit.
aningaussartuteKarneK najorKu-
taralugo
akinik åssigingisitsineK nåmagsine-
KarsinauvoK aningaussarsiornikut na-
jorKutaussartuvit najorKutaralugit, tå-
ssa: akit åssigingitsut aulajangerne-
Kartåsåput aningaussartuteKarneK na-
jorKutaralugo.
inungnik eKiterisitsineK Kavsérpag-
ssuamik pissuteKardlune arritsumik
ingerdlavoK. tamåna ilumorpoK kiav-
dlGnit avdlångortisinåungiså, naler-
Kutumigdlo akinik aulajangissamig-
ssamut tungavigssaussariaKarpoK inu-
tigssarsiortup kiavdlunit tunissagssia-
minut mingnerpåtut akigssarsiaKarti-
taunigsså. „nunaKarfingne amigarto-
ruteKarfiussune" agdlåt tunissat na-
lerKutumik akilerneKartuåinarsinau-
jumårput.
kisiåne aulisartunut piniartunutdlo
akiligagssat sivnere KanoK-ilivdlugit
tåuko avguåusinauvavut? nunaKarfit
tunissagssiorfit KanoK amerdlatigissu-
ngordlugit ingmikortitersinaunerivut
kigdligssaKarpoK, kisiåne mardlung-
nik Kanigtunik pissusigssaKarpoK ing-
mikortiterinermut tungaviliuneKarsi-
naussunik:
A) umiarssuarnik imarpigsiutvnik
tomåinartumik atåssuteKartar-
tut — tåssa sujugdlermik igdlo-
Karfit —nunaKarfingnit avdla-
ningarnit aningaussartuteKarni-
kut akikinerussumik suliaKar-
tarput, tåssa tamatuma ilå — ig-
dloKarfit niuvertoruseKarfitdlo
akornåne agssartorneK akisoK —
sipårneKartarmat. taimåitumik
erKumitsusångilaK nunaKarfit
torKåinartumik tunissagssianilc
usilersuivfigineKartartut tapivfi-
gineKåsagpata.
B) angisumik atajuartumigdlo tuni-
ssagssiorfigdlit nutålianigdlo su-
livfigdlit, tamåko åma aningau-
ssartåteKarnikut akikitsumik i-
ngerdlåput. amerdlaKautdle tu-
nissagssiornerup ingmikårtup a-
tautsip „piuminartutut“ oKauti-
gineKarsinauneranut suniuteKar-
tartut, kisiåne s. i. ingmikårtoK
B. mardlungordlugo avimgneKar-
sinauvoK: ingmikårtuvdlo åipåne
aulisagkerivit tunissagssiorferu-
jugssuarnut nautsorssuneKarsi-
nåungikaluartut taimåitordle i-
luanåruteKarfiusinaussunik ilua-
KuteKarfiussut tunissagssiorner-
milo aningaussartutit avguaKati-
gigsinerata KerKa misingnartu-
mik inordlugo aningaussartute-
Kartut.
tapissutigssat tamåko erKarsautigi-
neKarsinåuput s. i. sulivfingnut uv-
dlume ima avguåuneKartugssatut:
(Kup. 11-me nangisaotc)
Cigarer . sikåi — Tobakker . tupat
Der er altid et af C. W. Obels gode mærker, der vil
passe Dem.
C. W. Obelip tamaisa pigai
10