Atuagagdliutit

Volume

Atuagagdliutit - 16.09.1959, Page 13

Atuagagdliutit - 16.09.1959, Page 13
Savalingmiunik isumaKatigissut erssersitsissoK - landsrådip ungatånut issigisinauneranik! isumat landsrådip martsime atautsiminerane sarKumiuneKartut, augustime atautsimmerme avdlångortineKångitsut, aulisanati- gingnigssamigdle ernarsaut ilimagissamit kingusingnerussukut aitsåt piviussungortineKarsinaussoK. arfiningornerme augustusip 29- åne 1959 landshøvdingip Kalåtdlit- nunåta radioatigut navsuiautigisså, augustip 28-åne 1959 savalingmiut autdlartitaisa landsrådivdlo, sava- lingmiormiut aulisartut Kitåta si- neriåne tulåussissarfeKalemigsså- nik isumaKatiglssutigisimassåta tu- ngavigissånik. månåkut Kalåtdlit-nunåne aulisarfit pivdlugit Kalåtdlit-nunåta landsrådia- ta savalingmiormiutdlo autdlartitaisa isumaKatigingniarsimanerata KanoK i- nemeKarsimanera tamanit ilisimane- KalerérunarpoK. taimåikaluartoic ka- låtdlit — påsinardluartunik pissute- Kardlutik — sule tusarsimagunångilåt landsrådip tamatumane akuerssiner- minut sorpiait pissutigisimanerai. taimåitumik landsrådip pissugsså- ngortisimavånga sapingisavnik per- Kigsårdlunga navsuiauteKarKuvdlunga isumat sut tungivigineKarsimanersut, ajornakusorutitdlo sut atautsimmerme ajugauvfiginiartariaKarsimanersut. landsrådimut ånilårnartoK. lagmand Peter Mohr Damip oKau- seKarérneratigut landsrådip isumagi- ssamisut OKautigå savalingmiormiut kigsautigissait landsrådimut énilår- nartutut nagdliusimassut. tamatumu- nga pissutauvoK savalingmiormiut au- lisaKatigigsinaunigssamut isumagi- ssåinik sujumut ilisimassaKarKalår- patdlårsimanerput tamatumalo sania- tigut akigssaiautinut åssigingitsunut akiussunutdlo tungassutigut påsisima- ssaKarKalårpatdlårsimanerput kisalo savalingmiune nålagkersuinermut tu- ngassunik KåumaissaKarKalårpatdlår- dlutalo savalingmiormiut aulisartut a- tausiåkåt aningaussauteicarmkut atu- gagssarisimassåinik påsisimassakipat- dlårsimanerput. tamatumunga påsisi- neKarérnermine landsråde isumaKa- lersimagaluarpoK landsrådip matsime isumagissai tungavigssaujungnaivigsi- massut. tamånarpiaK pissutauvdlune isumaKatigingniarneK autdlarKåumut ingerdlanerdliuvigsimavoK. 'aperKutit- dle atausiåkåt tungavigssaKardluartu- mik OKaloKatigissutigineKartalerdar- mata KularutigssaujungnaivigsimavoK matsime isumagineKartut sule atorfig- ssaKardluinartut kigsautigineKartutdle piviussungortitaunigssåt upernåK landsrådip ilimagissainut sanigdliut- dlugo ungasingnerulårtumitutut issi- gissariaKåinardlune. tungaveKartumik akuerssårnek isumaKatigissutaus'imassut ingmikut erKartulersinagit piårtumik OKautigi- umavara landsråde isumaKartoK aku- erssårutausimassut manåkut landsrå- diussup åmale sujornatigut landsrå- diussarsimassut sujunigssame ineriar- tornigssamut nalerKusorissåinik tu- ngaveKardluinartussut. isumaKatigig- ssutausimassunut tungaviusimavoK kalåtdlit aulisartuisa manåkut angat- dlatit aulisarnermilo såkut'it tungaisi- gut avdlanut nagdlersusinåungitsutut misigerKajåssarunaraluartut nåla- gauvfiup ilaine avdlane aulisartussu- nut nalerKiutdlutik peKatausinauv- dluarnerat åmalo suleKatigingnigdlu- arsinaunerat, måssa aulisartut tåukua nålagauvfiup ingmikortuinut Kangar- ssuarmitdle aulisarnermik isumavdlu- teKarsimassunit pissugaluarpatalunit. isumaKatigissutip tunuanipoK kalåt- dlit-nunåt måssa ajornartorsiutigssar- pagssuaKaraluartoK isumagdluarsi- naussoK imat aulisarfigigsårtorssuit Kanitåinitdluinarnermik tungaveKar- tumik, Kalåtdlit-nunane aulisamer- mik inussutigssarsiuteKarneK tutsuvi- ginardluinartussoK Kalåtdlit-nunåta nunatåne aulisarnermut sutdlivingnik tungaveKartumik, akuerssårnigssamut tungavigssaKardluartugut, kisiånile kugsigsutut avåmut takutitsisisav- dluta akigssaKångitsugut, tamatuma kingunerinarsinaungmago avativtinit åmalo aningaussanik akuerssissartut tungånit, isumavdlutigssaKéngitsutut issigineKalersinaunerput. isumaKatigissutip tunuanipoK angu- niagagssaK: suleKatigingnerup aut- dlarnersalernerane isumavdluarsinau- ssugut inutigssarsiornerme sutdliviu- tivta aulisariutivtalo avdlanik suleKa- teKamivtigut atordluarneKarsinaune- rånik aningaussauteKamermut ilua- Kutauvdluartugssamik. savalingmiut akigssaiautigssait savalingmiormiut kigsautigissatik sarKumiuterKårmatigik landsråde ka- låtdlit avdlat misigisimasimagunar- poK. kigsautigissat tåukua åndlåruti- gineKardluinarsiméput, tåssa kigsau- tigineKarsimangmat stationertårtor- nigssaK tamatuma saniatigut sava- lingmiormiut aulisartuisa handelimut tuniora'issarsinaunigssåt neriorssutigi- neKarane. tåssa martsime 1959-ime isumaKatigissutigineKarsimassunut kalåtdlit tungånit tungavigineKardlui- nartugssatut issigineKarsimassoK er- KaineKarsimananilunit. taima aulisa- KatigingnigssaK neriorssutigineKarsi- mångilaK, måssa tamåna landsrådip tungånit Kalåtdlit-nunåta sineriåne kalåtdlit aulisagkerivinut tunississar- dlune aulisaKatigilernigssamut aut- dlarnersautigssatut issigineKardlui- narsimagaluartoK åmalo ingminut a- kilerdluarnerpausinaussugssatut dssi- gineKarsimagaluartoK. savalingmiormiut isumagissåt er- KarsautigivdluarKårsinardlugo lands- rådip påsisimavå taima aulisaKati- gingnigssaK piumassarisavdlugo ili- magisavdlugulunit sule pivfigssångor- simångitsoK. isumaKatigingniarnerne savalingmiormiut tungånit erssendg- sarneKarsimavoK åmalo nåmaginartu- nik pissutigssaKartineKarsimavdlune savalingmiormiut aulisartue angala- nermingnut, nunamingne akileråruti- nut il. il. akilersugagssaKaKissut tai- mailiorsinåungitsut, måssa handeli- mut tunississardlutik aulisåsagunik tamåna pissusigssamisortutut issigisi- naugaluardlugo. avdlatut OKautigalu- go, Kalåtdlit-nunåne aulisagkat aki- gissait angnikipatdlårput savaling- miormiut aulisartuisa nangmingneK kigsautigissartik maligdlugo taima au- lisaKataorusulersinaunigssånut. tuni- ssat aké kalåtdlit aulisartuinit nåma- ginar tutut issigineKarsin augaluarpa- talunit savalingmiormiut aulisartuisa akigssarsiarisinaussait angnikipat- dlårput nangmineK kajumissuseK ma- ligdlugo aulisaKataujumasinaunigssa- mut. landstyre tapissuteKarsinaujung- naertoK tamåna savalingmiormiut lagtingi- åne ilisimaneKardluinarpoK martsime Kalåtdlit-nunåta landsrådiata åncig- ssussisimanera akuerssårneKarmatdle. taimåitumik lagtinge årKigssussissa- riaKarsimavoK savalingmiormiut auli- sartue kalåtdlit tuniniaissarfinut tu- niniaissardlutik aulisarnermik inger- dlåssissut aningaussatigut tapivfigi- ssardlugit, tamatumuna savalingmior- miut aulisartuinit avdlanit iluanåruti- kinerussånginigssåt anguniardlugo. landsrådimigdle atautsiméKateKar- nerme erssersineKarpoK nålagkersui- nermik ingerdlatsinermik tungave- Kartumik landsrådip isumaKatigingit- sorsinåungisånik pissuteKardlune sa- valingmiormiut nålagkersuissuisa tu- ngånit taima tapissarneK ajornarsisi- massoK. taimåitumik påsineK ajorna- rungnaerpoK savalingmiormiut auli- sartu'isa kalåtdlit aulisagkerivinut tu- nississardlutik aulisarsinaunigssåt 1959-ip kingornatigut neriorssutigine- KarsinaujungnaertoK taimågdlåtdlo ilimagineKarsinauvdlune handele ka- jumilersitsisinaussut avdlat saniatigut KanoK dliordlunilunit tunissat akigi- ssåinik Kagfagtitsisinåusagpat. landsrådime isumaKatigissutigine- KarpoK taima tunissat akisa pitså- ngorsarneKarsinaunigssåt misigssor- tariaKartoK — savalingmiormiut pi- ssutiginagit kisiånile tamatuma sujor- natigutdle landsrådime isumaliutigi- neKalerérsimangmat nåpertututut i,- ssigissariaKarnersoK sårugdlit tuni- ssat aké månåkut atutussut sujunig- ssame atortiniåinåsavdlugit, tåssa nu- naKarfingne tamane åssigingmik ake- Kartitsivdlune — pissusigssamisortu- tut issigissariaKarnersoK. månåkut isumaliutigissat tamåkua KanoK kinguneKarumåmersut suju- mut OKautigineK ajornaratdlarpoK. kisiåne agsut alapemaisemarpoK ta- kusavdlugo ukiamut aulisartut peKa- tigigfiata handelivdlo tunlissat akinik isumaKatigingniuteKarnigssåta KanoK inerneKarumårnera takusavdlugo. aulisagaKaKingmat agssortorne- KarsinåungilaK tåssa landsrådip savalingmiormiu- nik isumaKatigingningniarnerane av- dlatut ajomartumik påsissariaKarsi- mavoK sule pivfigssångorsimagunå- ngitsoK nautsorssutigilisavdlugo sava- lingmiormiut aulisartuisa kalåtdlinut peKatauvdlutik tunissagssiulersinau- nigssåt ilimagisavdlugo. taimåikaluar- toK miserratigssåungilaK landsrådiv- taoK soKutigissariaKarå påsiniåsav- dlugo savalingmiormiut kalåtdlinut aulisaKataulernigssåt KanoK iliordlu- ne anguniarneKarsinåusanersoK. akor- nutigssaKångilaK uvagut tungivtinit savalingmiormiut aulisagkatigut pisu- ssutinik iluaKuteKarusungnerat aku- erssåsavdlugo, åmalo pissutigssaKar- pugut nautsorssutigisavdlutigo sava- lingmiormiut Kalåtdlit-nunåne auli- sarnerat, Kalåtdlit-nunånut atåssute- Kartutut misiginerat kalåtdlinutdlo atåssuteKardluinartutut misiginerat suleKatigingnigssamut landsrådip pi- ssusigssamisorsonissånut kalåtdlinut- dlo iluaKutauvdluinartugssatut ilima- gissanut tungavigssatut issigisavdlu- go. erKarsaut isumaKatiglssutausima- ssup tunuanitok — unauvoK — auli- saKatigilernigssaK tutsuvigineKardlu- nilo neriugdluarfigineKarpoK ilimagi- neKardlunilo tamatumunåkut tuni- ssagssiorneK månåkornit angnertune- rungåtsiaKissoK anguneKarsinauju- mårtoK. taimatut tunissagssiomerup angnertunerulernera månåkut auli- sagkerivit nutåliaussut sanaortugau- lersut ingminut akilersinaunigssånut tungaviuvdluinartugssauvoK. taima angnertunerpåmik tunissag- ssiorsinaulemerup aulisagkatdlo nu- tåliaussumik suliarineKartalemerata aulisartut — kalåtdlit savalingmior- miutdlo — angnerussunik iluanårute- Kartalersinaunigssåt kingunerissug- ssauvå. landsråde savalingmiormiutdlo aut- dlartitarissait isumaKatigigput auli- sartut sutdlivingnut nutåliaussunut tuniniaissalernermikut akigssarsiari- ssaisa agdlissutigissait kalåtdlit taima aulisaKataulernigssånut kåmagtutau- ginarane savalingmiormiut aulisartui- nutaoK kåmagtutåusassoK sulivfig- ssualiagssat 57 miil. kronenik avdlati- gutdlo akuerssissutaussartunik atuga- Kardlune pilersineKartugssat KaKUgo inårneKarpata tåukununga tuniniai- ssalernigssamut. manale taima aulisaKatigilersinau- nigssamut sule pivfigssångorsimångi- laK, tamatumalo pinigssåta tungånut landsrådip kalåtdlit soKutigissait åmalo nålagauvfik savalingmiormiut- dlo erKarsautigalugit pissusigssami- sortusorisimångilå savalingmiormiut Kalåtdlit-nunåta erKåne angnertune- russumik aulisartalersinaunigssamut itigartisavdlugit. landsrådip nautsorssutigissariaKar- simavå nålagkersuissut åmalo pissor- tat aningaussanik atugagssanik aku- erssissartut pissariaKartisimagåt ka- låtdlit tungånit taimatut ikiuineKåsa- ssok, mingnerungitsumigdlo pissortat tåukua tungånit kalåtdlit tungånit piumassat kigsautigissatdlo pissutig- ssaKardluardlutik sarKumiuneKartar- tut sarKumiuneKartarumårtutdlo aku- erineKartarumåmigssåt ilimagissaria- Karunarmat. tamatumunga ilångut- dlugo erKaimassariaKarpoK landsrådip sumiginardluinåungitsutut issiging- mago savalingmiormiut tungånit er- sserKigsarniarneKartOK, tåssa danskit savalingmiormiutdlo aulisartue pisi- nautitaussariaKartut Kalåtdlit-nunåta sineriånut kalåtdlit Savalingmiunut Danmarkimutdlo pisinautitauneratut agtigissumik isersinautitariaKartut. taimatutaoK savalingmiormiut isumåt maligdlugo tamanut nåmagtunik au- lisagaKarpoK, tungaviginiagaK tamåna agssortorneK ajornaKaoK, agssortor- niésaguvtigume sulivfigssualiagssa- nut månåkut aningaussat akuerssissu- tigitiniagkavut tungavigssaerutug- ssåusagavtigik. tulåussissarfigssat tamatuma kingornatigut landsrådip aulajangiusimavå savalingmiormiut kigsautigissait akuerssårumavdlugit, tauvalo savalingmiormiut statione- Karfiginiagait atausiåkårdlugit erKar- tomeKalerput. tamatuma tungåtigut isumagineKar- simassut mauna erssersiniaraluåsa- våka: pissariaKarunångilaK Nunap-isuata erKånguane Eggertsøme sujusingner- russukutdle stationeKarfigssatut iner- suneKarsimassoK angnertunerussumik OKauseKarfigisavdlugo, taimatutaoK Påmiut kommuneåne Sermiligår- ssungme stationeKarfiussugssaK ing- mikut OKauseKarfigissariaKångilaK. tåukua sananeKarnigssånut autdlar- Kåumutdle patsisigssautineKartut sule atuput. Alångorssuarme stationiliausima- ssok pivdlugo paitsomeKartarsima- vok. statione kalåtdlit kigsautigissåt uniordlugo Alångorssup avangnå- tungåne sananeKarsimavoK kujatå- tungånitugssaugaluardlune. erKarsau- tigivdluarKårsinardlugo statione niki- sineKåsångitsoK landsråde akuerssi- simavoK, piumassarineKardlunile sta- tionip erKarpiå savalingmiormiunit aulisarfigineKåsångitsoK taimågdlåt- dle arsungmiunit. Nup kommuneane Kangerdluarssug- ssuarme savalingmiormiut stationili- ortineKamigssåt agsut erKarsautig- ssartaKarsimavoK. martsime isumaKa- tigissutaussut maligdlugit tatdlimanik umiatsiartalingmik stationiliortoKar- sinauvoK. savalingmiormiutdle tunga- mt uparuarneKarpoK taima ikitsigi- ssunik umiatsiartalingmik stationili- orniåsagaluaråine ingminut akilersi- nåungitdluinåsassoK. 15-inik umiatsi- artaKarnigsså kigsautigineKarpoK OKautigineKardlunilo tatdlimåinarnik umiatsiartaKartiniameKåsagpat tamå- na kigsautigissamik itigartitsinertut issigissariaKåsassoK. kalåtdlit tungå- nit uparuarneKarpoK savalingmior- miut angnertunerussumik aulisarti- taulerneratigut kalåtdlit KeKertarssu- atsiarmiut aulisarnerat akomuserne- KangåtsiartugssåusassoK, tåssame tåukua pingårtumik K’agssissagdlit erKåne aulisartarmata tamånalo sava- lingmiormiut aulisartuinit aulisarfi- gineKartorujugssussardlune. KeKer- tarssuatsiarmiut ikiorserumavdlugit isumaKatigissutigineKarpoK savaling- miormiut aulisartue imartame K’ag- ssissagdlit avatåne 1 sømilitut atituti- gissumik aulisarsinautineKåsångitsut. landsråde isumaKarpoK tamatumunå- kut kalåtdlit soKutigissait nåmagtu- mik inimingnerneKars'imassut. tamå- na tungavigalugo Kangerdluarssug- ssuarme savalingmiormiut 15-inik umiatsiartalingmik stationiliorsinau- nigssåt akuerssissutigineKarpoK. Ka- ngerdluarssugssup erKåne sujomati- (icup. 14-ime nangisaoK). 13

x

Atuagagdliutit

Direct Links

If you want to link to this newspaper/magazine, please use these links:

Link to this newspaper/magazine: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link to this issue:

Link to this page:

Link to this article:

Please do not link directly to images or PDFs on Timarit.is as such URLs may change without warning. Please use the URLs provided above for linking to the website.