Atuagagdliutit - 21.01.1960, Side 8

landshøvdingip
simagaluarparput savalingmiormiut
aulisarsinaunigssamut angmaivigine-
Karnigssånut landsrådip akungnagtu-
ngåssuteKarnera avdlanut savaling-
miormiunutdlume åma påsiuminaitsu-
sinaussoK, kisiåne Kalåtdlit-nunåt
pivdlugo aperxuterpagssuarne avdla-
ne sordlo pissartoK mauna ersserKig-
sumik åma takussariaKarpoK piviussut
ingmikortut inuitdlo tungaisigut isu-
magissat Kalåtdlit-nunåta OKalugtu-
agssartainik nunavdlo inutigssarsior-
nikut ineriartornikutdlo angusima-
ssainik tungaveKartut imåinaK Kima-
tagssåungitsut. kialunit Kalåtdiit-nu-
nåne pissutsinik påsingningniarsima-
ssup Kularutigisinåusångilå akuerssi-
nerit mingnerungitsumik aussaic
landsrådip nutåp savalingmiormiutdlo
autdlartitaisa oKaloKatigingneråne ka-
låtdlit tungånit akuerssissutigineKar-
tut kalåtdlitdlo Kangånitdle pissusito-
Kånut ersserKigsumik akerdliussut tå-
ssautitariaKarmata ikingutingnerner-
tut misigissuseKarnermik takutitsini-
arnerit måne Kalåtdlit-nunåne angne-
rujartuinartumik savalingmiormiut
tungånut misigisimaneKariartortut, ta-
månalo tåssaussoK sujomatigut inug-
siarnitdliorsimanermit Kimagukiar-
torneK.
kalåtdlit landsrådiata neriutigå sa-
valingmiormiup aulisartup ingerdlau-
seK. tåuna påsiumårå, aussame 1959-
me angussarineKartut savalingmior-
miut aulisartut iluaKutigssarsivfigisi-
nauvdlugitdlo iluaKutigisinauj umårait
ukiutdlo tugdligssat tungavigssauleru-
mårtut kalåtdlit savalingmiormiutdlo
aulisartut ingmingnut sule Kanigdlile-
rumårnigssånut tåukununga tamanut
iluaKutigssaussumik.
akigssautitigut ajornartorsiutit
1959 sulivfigssualersomigssamut a-
kuerssissuterpagssuarnik nagsataKar-
poK, sulivfigssualiagssanigdlo suliag-
ssat tamatumuna KularKémeKarérsut
sujugdlit ingerdlåneKalerérput. ajora-
luartumigdle ukiut ardlagdlit sule su-
livfigssuagssat tamåko atorneKalersi-
nåungikatdlarput. teknikip tungå ta-
matumunga aulajangissuvoK, tamåna-
lo iluarinartariaKarparput. ajoraluar-
tumigdle akuerssissutit tamåko kalåt-
dlinut tamåkununatigut pineKångitsu-
ne nunaKartunut pakatsissutausimå-
put. neriutigissariaKarparput akuer-
OKausé.
ssissutit avdlat malingnaujumårtut
kalåtdlit atorfigssaKartitåinut taimåi-
tuartunutdlo angumåniarnerup ilaisut,
neriutigissariaKarputdlo inutigssarsi-
ornerme ikorsissarnermik udvalgimut
aningaussat atugagssångortineKartut
amerdlisineKamigssåt, sordlo igdluli-
ortarnermut akuerssissutaussartut
1959-me amerdlisineKarsimassut 6
million kroninit 10 million kroningor-
dlugit. tamåna inutigssarsiornermut i-
kiorsissarnerme udvalgimit landsråd-
imitdlo suliagssångortineKarérpoK, ki-
siåne sule aulajangineKångilaK.
nutånik sulivfigssualersomigssamut
akuerssissutinut landsrådip aulisar-
tutdlo peKatigit akissutåta isumagå
pissusigssap nutåp tunissatigut akit
åssiglngismeKarnerånik sujornatigut
akeKartitsinermut nalerKiutdlugo av-
dlångutigssaussumik akuerssineK. Ki-
lanårnardluinarpoK påsisavdlugit akit
nutåt tåukua 1960-me atulersugssat
sunik kinguneKarumårtut aulisartut
pigssarsiaKarsinaunerat åmalo auli-
sarneK nangmineK KanoK sumilo auli-
sartut nangmingneK nunaKarfinut na-
lerKiutdlugit piumårnere ericarsauti-
galugit.
neriutigissariaKarparput 1960-me
1959-mingamit sila pitsaunerujumår-
toK aulisagaKarnerujumårtordlo, ava-
tåtigutdlo pissusiussut kajumigsautau-
sinaujumårtut iluanutausinaussut ma-
leruarKussat nutåt Kulamångitsumik
imarissaisa taimailivdlutik iluaKutigi-
neKarnigssanut. påsisimassariaKar-
parpume tunissagssiomeK agdleriarsi-
magaluartoK aulisameK 1959-me pa-
katsissutausimassoK. iluaKutåusångi-
laK issivut matusaguvtigik KGH-p au-
lisagkerivinut savalingmiormiut auli-
sarnerat ilångutisångikuvtigo aulisag-
kanik tunissat 1959-me amerdlisisi-
nausimåsångikaluarivut tamatumunå-
kutdlo kalåtdlit aulisartut kajumig-
sautisiaKarnigssåt (bonus) agdlisisima-
naviångikaluardlugo.
åmåtaoK sulissartunut, umiartortu-
nut agdlagfingmiunutdlo kalåtdlit su-
lissartut kåtuvfiata nålagauvfingmik
isumaKatigissuteKarnerånut atåssute-
Kartunut 1959 ukiuvoK pingårtussoK.
imåikaluarporme GASip (Kalåtdlit-
nunåne sulissartut kåtuvfiata) akig-
ssarsiatigut Kagfåtdlautigssat kigsau-
COPENHAGEN
REGD.
P. E. Hansen & Co. A/S-ip amerdlasorssuångordlugit pigalugitdlo
nagsiussortarpai.
En gros og leverance P. E. Hansen & Co. A/S
— derfor er der
bedre træk i Cecil ..!
— taimåitumik Cecil’it
mitdluaruminartussar-
put ..!
Cecil er altid
ensartet rullet ..!
Cecil’it åssigiårdluartu
mik imussaussarput!
• * - og sa kan
man smage den
gode tobak i Cecil ..!
tåssalo åma Cecil’it tu
pasungnigdluartuv-
dlutik
Cecil’it tamardluinarKigsamik nakuti-
gissåuput, taimåikamigdlo imorig-
dluartuvdlutik. Cecil’it takisut pisiari-
neKartaleriartuinarput — aitsåt tåssa
tupagulerdlunilo ikitagssaK ..
Hver eneste Cecil-cigaret kontrolleres
elektronisk med brøkdele af milli-
grams nøjagtighed — derfor er Cecil
altid ensartet rullet. Den lange Cecil
bliver mere og mere populær — det er
den, man glæder sig til, når dagens
pauser nærmer sig ..
-séercferf/dff/en Cec/A. /
(Kup. 1-mit
• • nangitaK)
tigineKartut angusinaus'imagai. ukiut
ingerdlanerine akigssarsiatigut pitså-
nguatdlautausimassut åmalo atorfig-
dlit mingnerit akigssautåinut aulisar-
tutdlo iluanårutigisinausséinut pissut-
sit nalerKiutdlugit nålagauvfik tama-
tumunga isumaKatausinausimångika-
luartoK. kisiåne taimåikaluartoK åssi -
gingitsutigut Kavsitigut akigssarsia-
Kautigssat ajunginerussut anguneKar-
put inungnut plkorigsunut aulajaitsu-
nutdlo, ilåtigutdlo mardlugtigut tama-
nut atortunik åncigssussineKarpoK su-
lissartunut åmalo sulissartut sulisitsi-
ssuvdlo ingmingnut atåssuteKamerå-
nut tamarmut aulajangdutaussariaKar-
sorinartuni'k. tåssuna erxarsautigåka
nåparsimanerme akigssarsiaKarnigssa-
mik årnigssussineK nutåK åma torKå-
maviussugssanik tillidsmandinik år-
KigssussineK nutåK. mingnerungitsu-
migdlo isumaKarpunga sulissartune
sulisitisissunilo pingårutigssaKangår-
dlunilo erKigsisimanermik misigissa-
KarfiujumårtoK nalornissorutaussor-
pagssuarne tamane isumaKatigingi-
nerpagssuamilo sulivfingne sukutdlu-
nit sarKumertarumårtune akerdlerit
naligigdlutik misigssuissarnigssåt o-
KalOKatigigtamigssardlo isumangnait-
dlisåsavdlugit.
ajoraluartumigdle kalåtdlit atorfig-
dlit — åmalume tjenestemandit inat-
sisait nåpertordlugit atorfeKartitau-
ssut — akigssautaisa tungaisigut pi-
ssutsit pingårnerussutigut sule ersser-
Kigsumik KulaemeKarsimångitdlat. a-
kigssarsissartorpagssuamut nutånik
akigssarsiaKartitsinigssat nåmagsine-
Kamigssånik sulinipilorujugssuaK kig-
sautigineKartut nautsorssutiigineKar-
tututdlo pilertortigissumik inerneKar-
sinausimångilaK. nålagauvfingme ta-
marme akigssarsissartut ingmikutår-
tut amerdlavatdlårtut nangmingneK
pissutsimik ersserKigsameKarnigsså-
nik sule maKaissiuarput. måne Kalåt-
dlit-nunåne uvagut tamåna KanoK-ili-
orfigssaKartingilarput. taimåikaluar-
toK kiavdlunit kalåtdlit atorfigdlit ag-
ssuarisinåungilai nåmagigtaitdliorma-
ta.
iliniartarneK iliniarKigtarnerdlo
pakatsineruvoK lærlingit pivdlugit
kommissione unigtorsimassutut ing-
mat. tamatumunåkut suliaKarnigssaK
pingårtuvoK. pingårdluinartuvoK sa-
pingisamik piårnerpåmik kimiling-
migdlo suliaKartoKamigsså måne Ka-
låtdlit-nunåne inuit sapingisamik a-
merdlanerpåt pisinaulernigssånut su-
liagssat åssigingitsunik pissuseKartut
ingerdlåssisinaulernigssånut. isuma-
KångilaK sulivfigssuit nutåliat årKig-
ssussineritdlo nåmagsisavdlugit tama-
tuma peKatånik taimatutdlo nakutigi-
ssumik inuit tamatumunga pissaria-
Kartut sungiusarneKarnigssåt inuitdlo
sulivfigssamingnik tigumissaKarérsut
tamåkua erKortumik ingerdlatarinig-
ssånut teknikimik piviussumigdlo su-
linigssamik piumassarineKartut pissu-
tigalugit sule angnerussumik sungiu-
sameKartaniaKartut sungiusarneKar-
nigssåt sulissutigilisångikåine. ajungi-
kaluaKaorme suliagssat tungaisigut
teknikimik niuverneruvdlo tungåtigut
handelsskolerne iliniartitsineK 1959-me
angnertujåmik lingerdlåneKalersinau-
simangmat, ajungikaluaKaordlo umi-
artomikut iliniartitsineK 1959-me
Nungme autdlarnerneKarmat. kisiå-
ne tamåko autdlarKautauginarput Ka-
jangnartut.
åmåtaoK pakatsissutausimavoK høj-
skolegssamik pilerssårutit 1959-me i-
ngerdlarKigsinausimånginerat. Kular-
nakujugpoK pilerssårutit tamåko kia-
lunit pissariaKarpiångitsutut isuma-
Kartisinaugai tamane atuartitsineK,
pissam'ertut angnerussumik iliniarti-
tauneK åmalo inutigssarsiornikut tek-
nikikutdlo sulivfit il. il. tamåkerdlutik
agdlisaivigineKarsimatinagit. tamatu-
mungale landsrådip nangmineK isu-
mamisut erssersiniarpå tamatigortu-
mik iliniartitauneK Kåumarsainermlg-
dlo sulineK højskolep tuniusinaussai
sujunertarivdluinartussut agdlåme pi-
. ssariaKartussut, imåipoK ukiune må-
jkunane Kalåtdlit-nunåne avdlångori-
’artomerme inuit påsingnigtiniardlugit
8