Atuagagdliutit - 24.03.1960, Page 6

OMA
MARGARINE
KujanarniångitsortariaKångilaK
agdl.: OTTO HENDRIKSEN, Sisimiut
Lars Svendsen tapersersorumasi-
nauvara. åssersutå „iperautaK såkor-
tuginarsinåungilara kalåtdlit naKisi-
maneKarnivtinut „iperåutamik" såkor-
tunerussumik éssersuteKarsinauga-
luarama, oKauseK atausingortitauneK
ugperalugo Kujanarniartunut ilåungi-
nama.
éipåtigutdle Lars Svendsen nuånari-
ngilara OKauseKarfigssamine nåmagi-
simårneriardlune, pivfigssaK Kångiu-
sériardlugo taima såkortutigissunik
OKauseKarsinaungmat. Svendsenilunit
negativinut ilauginånginerpoK, KanoK
Kalåtdlit-nunåne kivfåungissuseKå-
ngitsigisimassoK kivfåungissuseKar-
fiuvdluartumutdlo Danmarkimut pu-
lariarame taima såkortutigissunik o-
KauseKarsinaulerdlune, imaKaluninu-
na Svendsen ajomartorsiuteKångine-
russumik atorfigigsårumavdlune tai-
fnånarssuaK månåkut OKauserissami-
aut akerdliussunik iliuseKartarsima-
ssok, Kalåtdlit-nunånime nåmaginar-
nerussumik pineKarumagåine amer-
dlanerussutigut imalunit ilåtigut ku-
j anarniångitsortariaKångilaK.
nipangerit...
uvangale inuiåussusera kigdlutigiu-
maneK ajoravko ilåtigut Kavdlunånit
i nger diati tsissunit nuånarineKarneK
ajorpunga, erKortusorissavnigdlo nå-
kainarumassånginajna ardlåne nipa-
ngerKuneKarsimavunga: nerssutipalåK
mingugtoK KernertOK! (dit dumme, be-
skidte sorte dyr), taineKardlunga. tai-
måitumik Kavdlunåt nipangersimåi-
nénginigssamingnut pivfigssaK nag-
dlersorigpåssuk, uvagut kalåtdlit Kå-
ngiutulerérsimåsaugut ikingutingner-
patdlårsimagunardlutalo.
taimaingmat Svendsenip unerdluti-
gineKarnigsså nangarnaraluaKaoK, tai-
måitoKåsagaluarpat ikingutigingner-
Put navianartorsiortineKarsinaungmat.
amame måko unerdlutigingningniat
erssersinarpåt kivfåungissutsimik Ka-
noK kigdlilérusugtigalutik, unerdluti-
gingningniatdlo åssigingisitsinertik
miserratigalugo OKarsinåungitdlat,
inungmigdle atausinarsiordlutik pi-
ssarnermigsut ajunårtitsiniardlutik
Kinugingningniarput.
minisierimut
atarKinartuvdle minister Lindbergip
— Kularnångitsumik arajutsisimassa-
Karnermigut — Svendsenimut akissu-
tai ilåtigut erKorpatdlårsoringilåka.
atarKinartoK minister Lindberg OKau-
seKartarnermisut, Kalåtdlit-mmånik
inuinigdlo soKutigissaKartigigune, ka-
lålerpagssuartutdle pineKarnera tusa-
raluaruniuk KularnéngilaK nakeriat-
dlåsagaluartoK. ministerip Kularutigi-
sagunångilå kalåtdlit sujumukarniar-
nermingne KanoK ardlaligtigut inga-
ssagta j årtumik aporf igssaKartineKar-
tartugut. Kularingilaralo danskit Dan-
markimitut påsigaluariniko pineKar-
nerput kussanartuinaussångitsoK nar-
ragdlutik igdlerumåsagaluaråtigut.
taimåitumik suj unersutiginarumavara
piårnerpåmik Kalåtdlit-nunåne pi-
ssutsinik misigssuisitaKåsassoK, ki-
ngorKutseratarsinaungmatame.
nunaminik inuiaKatiminigdlo kig-
dlussissut ilåt: Karl Jørgensen (Kålé-
raK), sagdlungilatit OKaravit danski-
nut KujåssutigssaKartugut. erKaima-
jugdle: KujaneK sivnerdlugo KujaneK
ajornaKaoK, pingårtumik uvdluvtine
måkunane. tusarsimånginerpatdlunit
OKauseK: atausingortitauvugungoK!
påsiviuk? påsisimagugkulo akilårit,
sok Danmarkip ilane Grønland, Dan-
markimisutdle piorsaivigisångilå, su-
livfigisångilålo Jyllanditutdle maling-
nauniarKuvdlugo? mininagitdle nu-
nap inuvé, nunap ingmikortortåne
inuniarfigssamingnitut.
ajornaKaoK!
imaKa iligtut Kujanarniardluta ait?
ajornaKaoK1. erKaimajuk atanceKati-
gigdluta tatigeKatigigdlutalo inugtao-
Katiglsaugut. KåléraK arajutsissartusi"
magunaKautit. kina OKarpa Kavdlunå-
»Kalåtdlit-nunåne sulivfit Kavdlu-
nånit tiguneKariartuindsapat?«
agdl.: maskinarbejder ULF OLSEN, Sisimiut
Kangale Danmarkimut iliniariartor-
tinanga OKauseK tamåna tusartuarsi-
mavara, agdlauserineKartarneralo a-
tuartarsimavara soKutigeKalugo. ait-
såtdle Danmarkimit tikinerma ki-
ngoma iluamik påsissaKarfigissutut
niisigivdluaravko isumaKarfigilersi-
mavara uvagut kalåtdlit inusugtussu-
gut tamåko tungaisigut nipangersima-
vatdlårtugut. taimåitumigdlo Atua-
gagdliutitigut ilångusserusulersima-
vunga påserusulerdlugo ilumomersoK
OKartoKartarmat kalåtdlit Kavdlunåt-
dlo naligigsitaussut.
åssersutigalugo sujugdlermik tae-
rusugpara: Sisimiut amutsiviup mas-
kinalerivfia ukiorpagssuarne kalåtdli-
niik nålagarKartuarsimavoK, pikorig-
dluinardlunilo ingerdlåsimavdlugo. u-
torKalinine pivdlugo asortugssångor-
niat isumaKarsimagaluarpugut kalåt-
dlimik kingoråmeKåsassoK, kisiåne
Påsinéngivigsumik Kavdlunåmik taor-
serneKarpoK. sordlulo Atuagagdliuti-
ne 1958-ime Sisimiormiut ilåta agdla-
garisimassåne taineKartoK: „amutsi-
viup maskinalerivfiata nålagå pensio-
nerpat, Kavdlunåmigdlo taorserneKé-
sagpat påsisavarput kalåtdlit sule Ka-
noK nikagineKartigissut."
Kavdlunåmigdlo taorserneKarnera-
iigut åma uvanga påsisorara, sulivfit
tungaisigut kalåtdlit Kavdlunåtdlo
naligigsitaunerat KanoK erssemer-
dlugtigissoK.
åipagssånigdlo: elværkit Kavdlunå-
ginamingoK sulissoKarniarput! soroK?
Kularnångitsumik elværkine sulissut
ilait autdlarterKårneranit sulissut
PiarneKåsavdlutik. tåssa tamånauna
Kavdlunåt kalåtdlitdlo suleKatiging-
nigssåt?
sorme mekaniker KavdlunåK meka-
nit ajunginermik pineKarnaviångitsu-
gut? uvdluvtine silarssuarme tamarme
pinerdluteKarsimångitsunik inugsia-
KarneK KunutitaKarnerdlo piumane-
KångilaK, erKaimajuk! OKautsitdlo aki-
saguvko OKarfigisagaluarpavkit: må-
ssåkut Kavdlunåt ilåinut ingmikordlu-
tik Kunutitsinianut ilångutdlutit Ka-
låtdlit-nunånit anit!
nalungilara kisivit Kujanarniångit-
sutit, ardlaliuputdle kalåleKatimik
ilåinit namaginarnerussumik pineKa-
rumavdlutik atarKingningniarneru-
ngitsumik Kuj aniarnerinåungitsumig-
dlo Kujanarniartut. inungorfitdlo pi-
ngårtikugko OKarfigilagit: ikiutisiavut
Kujaniutigalugit inugsiaKarnianut ner-
ssutauteKarnianutdlo tuniuniartaria-
Kångilagut! Rusland Amerikamit ani-
ngaussartuteKarsimagune taimailior-
naviångilaK, tamånalo tungaviglnar-
dlugo inuiaKatigilernaviångitdlat.
kussanarnerpåtut pinago
nalungilara kalåtdlit Kavdlunåtdlo
ikingutigisaguvta InugtaoKatigisaguv-
talo tungavigssaKardluartumik ingmi-
kortitsiniarpatdlårnerit pinagit atau-
sioKatigigtariaKartugut OKausinåungit-
sumik. taimåitumik Kavdlunåt kuku-
ssuteKarsimagunik plssutigssaKångit-
dlat kissåumlsavdlutik. taimåitumik
issertordlutik ingmikordlutigdlo Kunu-
titsinianut nerssutauteKarnianutdlo
KUjanarniakasit tusåmassaunerit su-
jugdlit ilagingmåtit pivdluarKUvagit.
pivdluancussutigale taimaeKatititdlo
pivdluarKiissutitut kussanarnerpåtut
tigusångilarse!
utorKatsiséngilanga
OKautsika såkortugisagugkit ajuat-
dlagtisimaguvkitdlo utorKatsisångi-
(Kup. 20-me nangisaon).
»ajuatdlangnarput,
kångunarput«
Upemavtngme sulissartut
sujuligtaissuata Karl Jørgen-
senip oKausé.
☆
LårséraK Svendsenip Køben-
havnime avisit ilånut „B. T.“-mut
OKauserisimassai pivdlugit Uper-
navingme sulissartut sivnerdlugit
imatut OKarumavunga: Lårséntap
OKauserissai måne sulissartunit a-
juatdlautigineKardlutigdlo kångu-
sutigineKarput, tåssame Kavdlunå-
nit pineKarnivtitut pitsautigissu-
mik avdlanit pineKarsinaugunå-
nginavta, ukiunilo måkunane Kav-
dlunånik su'leKateKarnerup nuåni-
ssusia unersiutigisinauvdlutigo.
Lårsérardlo Kinuviginiarparput su-
lissartut kåtuvfiåne formanditut
OKauseKåsagångame Sinerissame
sulissartorpagssuit isumait tusar-
niarKårtancuvdlugit, taimailiomi-
kut OKautsit pitsaunerussut inui-
angnut danskinut ajuatdlautausi-
nåungitsut anguneKarsinaungmata,
Kujasuitsutut kigdlormut ingerdla-
nialisångikuvta.
Nungme kåtuvfiup sujulerssui-
ssuisa OKautigåt LårséraK iliniar-
nerminik nangitsineranitdle atå-
ssuteKarfigisimanago, taimåitu-
migdlo kåtuvfiup sujuligtaissuatut
OKauseKarsimåsångitsoK. taimåika-
luartordle „B. T.“-mut oKauseKar-
nialerame isumaliungitsorsimana-
viångilaK, kåtuvfingmut formandi-
ugame OKautsit taimåitut anisisi-
nauvdlugit,
Karl Jørgensen
Upernavingme sulissartut
peKatigit formandiat.
nikerværstedimut nålagångortineKå-
sava kalåleK Danmarkime tåussuma-
tordluinaK iliniarsimassoK nålagå-
ngortineKarsinaunane? tamåkununa-
tigut påsisavarput kalåtdlit uvagut
nikagineKåssuserput. sok?
uvagut kalåtdlit nipanginarsima-
vatdlåKaugut tamåko tungaisigut, er-
sserKaringnerussumingme påsissaKa-
rumaguvta isumavut sarKumiutaria-
Karavtigik.
Danmarkime inusugtortaussut o-
Kausigssamingnik issertugaKameK a-
jorput issorissaKartitdlutik. tamåko
malingniartariaKarpavut, Danmarki-
mut ilaugavta nautsorssuneKardluta-
lugoK Danmarkip inuvisut. sulivfit
tungaisigut Kavdlunåtut pineKartaria-
Karpugut, taimailisinauvugutdlo ka-
låtdlit sulissartussugut ikioKatigig-
dluta ajornartorsiutivut sancumiuta-
ruvtigik.
neriugpunga Kavdlunåt kalåtdlitdlo
naligigsitaunerånik OKauseK ersserKa-
ringnerulis'assoK, neriugpungalo aki-
neKarumårdlunga påserusutat påsiv-
dlugit ajungitaKingmat.
maskinarbejder Ulf Olsen
Sisimiut.
Sisimiunit nariciut
Sisimiune sulissartut peKatigit su-
julerssuissuisa OKautigåt KavdlunåK
nåparsimavingme Kissugtuissutut a-
torfinigtineKarsimassoK blikkenslage-
rimik atorfeKartutut taineKarsima-
ssok, maskinarbejderitut svendeprø-
veKarsimassoK, ilångutdlugule OKau-
tigineKardlune maskinarbejderimik
kalåtdlimik téssunga atorfiningniar-
toKaraluarsimassoK.
Danmarkime måkanna
niorKutigineKarnerpaussoK.
7