Atuagagdliutit - 29.04.1960, Blaðsíða 6

kommissionigssap
suj ornagut [
erKarsautimernit
agdl.: G. Ege de
nuånaråra kommissionigssap nutåp
piviussungortugssatut aulajangeme-
Karnerane påsinarmat landsrådip for-
mandiata pissariaKartikå kinalunit
kommissionigssap suliagssånut tunga-
ssunik OKauseKarsinaussoK. uvangalo
måna oKauseKalåsavdlunga sapisemi-
alerama nangassuteKalångitsungikalu-
arpunga, pingårtumik mardlungnik
pissuteKardlunga: 1. utorKalilemera
pissutigalugo nålagkersuinermut tu-
ngassunik encarsartamera måna nå-
lagkersuinermik suliaicartut erKarsar-
tausiånut nalerKukungnaersimasora-
lugo, 2. nalunginama uvangåussutsima
ilagigå ilåne erssericigpatdlårtunik —
ilånimo agdlåt såkortugineKarsinau-
ssunik — OKauseKarsinaussardlunga.
kingugdlerdle pivdlugo agdlangnig-
ssamut sapitdlissutigisimavara ukiu-
me kingugdlerme landsråde nunavti-
nutdlo ministeriussoK kivdlingnåinar-
mik imåitumik isumaKatigissuteKarsi-
mangmata: kinalunit naKisimaneKa-
rane Atuagagdliutitigut OKauseKarsi-
naussoK.
kommissione nufåK pissariarcarpa!
isumaKarpunga aperKut tåuna ag-
ssortussutigineKarsinaugaluaKissoK. i-
sumaKarpungame „nålagkersuinikut
anguniagagssatut“ sujunersutaussut —
kommissioneKarnigssamut pissutigssa-
rititaussut — angnertunerssait kommi-
ssionerssup isumaliutigssissutaine ima
ersserKigtigissumik tunga vigssineKa -
rérsimassut taima Kanigtigissukut
kommissione nutåK pissariaKarnane.
tamatumunga ugpernarsautigssatut
taerértariaKarput OKaluserissagssat i-
lait KGH GTO-lo, tåuko tamarmik
kommissionip isumaliutigssissutåne
erssendgsumik oKautigineKarérsi-
mangmata suj uner tarineKartoK priva-
tinit tigujartorneKåsassut — tåssa u-
kiut ingerdlaneråne taména piarérsau-
tigineKåsassoK. sujunertavdle tamatu-
ma nåmagsiniarnigsså nalerpiavtine
sule mersernangårmat nukingiussini-
kut anguniarneKåsagaluarune ajoKUsi-
neKarujugssuåinarsinauvoK. — erKor-
tuvoK landsrådip Danmarkime nålag-
kersuissunut — folketingimut — atå-
ssuteKarnerunigssane pingårtingmago.
tamatuma pingåruteKåssusia lands-
rådip rigsdagimut 1939-mitdle autdlar-
titaKartarneranit påsineKarérsimavoK.
tamånarpiaK pivdlugo kommissionimit
aulajangerneKaraluarpoK (dansk kom-
missionsbetænkn. 2 side 36) landsråde
rigsdagime (taimanime taima taigute-
Karmat) — tåssa grønlandsudvalgime
ilaussortaKartuåsassoK Kinersivik nåv-
dlugo atassartugssanik. tamånale av-
dlångortineKarpoK folketingime ilau-
ssortaKalernivtigut, (tåuko inungutsi-
mingnit ilaussorténgormata). tamåna
soruname pissusigssamisortugaluarpoK
(nauk uvanga tamåna nåmaginarniar-
nago taimanile landsrådivtaoK autdlar-
titaKartarnigsså pingårtikaluariga). —
måssåktime måna påserérparput, tåssa
folketingime ilaussortavut ajoraluar-
tumik landsrådimut atåssuteKangå-
ngitsut, tamånalo landsrådip agdlåt
nangminérdlune måtdlatigissarpå. tai-
måikaluartordle taména avdlatut isi-
naugunångilaK, tåssa folketingime i-
laussortavut landsrådimut atåssute-
Karfigssatuaraluamingne landsrådiv-
dlunit atautsimtnerine najutencalår-
mata sinerissame isorartoKissume a-
ngalassariaKarnertik pissutigalugo (i-
nugamingme åma feriaKartariaKarta-
ramik), ukiuneralo tamåt Danmark-
imitardlutik — tugssauvdlutik. tama-
tumalo kingunerå grønlandsudvalgime
landsrådip soKUtigissai isumå pineru-
natik ministeriavdle soKUtigissai isu-
målo sarKumilårnerussardlutik. Kular-
nångitdluinartumik avdlåusagaluartoK
landsråde nangmineK autdlartitaKar-
tartugaluarpat — soruname folke-
tingime ilaussortavutoK ilaussortau-
ginardlutik. ilumut landsrådip folke-
tingimut atåssuteKardluinamigsså pi-
ngåKaoK. isumaKarnaraluarpordle
landsrådip tamåna ilungersutiginarta-
riaKarsimagaluarå kommissione akisoK
atornago.
„nålagkersuinikut anguniagagssanik"
sujunersume administrationip (mini-
sferiap) pissauneKarpafdlårnera mig-
dlisiniarneKarpoK, Kanordle iliordlune!
landsrådip isumå påsivdluaraluarpa-
ra, uvangåtaorme nangmineK ukiune
21 -ne tamatuma tungåtigut misigissar-
tagkåka måna landsrådip misigissarta-
gainit avdlauneruvatdlårunångingma-
ta. påsivdluarsinåungilarale KanoK i-
livdlune landsråde administrationimut
akerssutisavdlune pissauneKarneruler-
sinåusanersoK nunavtine administra-
tionip niaKua — ministerip sivnissua
— fomanderinartitdlugo. isumaKar-
narpoK landsråde tamatumuna aitsåt
angussaKarsinaunerusagaluartOK ka-
låtdlit — silatunerit — ilaisa erKar-
tortaleriartuinagåt sapingisamik piår-
tumik namagsiniåinaleruniko — pia-
rérsardlugulunlt — tåssa landsrådip
nangmineK Kinigkaminik formandeKa-
lernigsså. tamåname sujusingnerussu-
kut kingusingnerussukutdlunlt pingit-
sortugssåungilaK. ajussårutigårale i-
sumap tåussuma isumaKatauvfigissa-
raluama KanoK ilivdlune piårtumik nå-
magsineKarsinaunigsså naluvdluina-
ravko. unåinardlunit tamatumunga pi-
ssutaussutut taiginardlara: angut su-
liagssamut tåussumunga nalerKutoir —
piginåussuseKartoK — nalerpiavtine
kalåtdlit akornavtine sume navssåri-
savarput? nalungilara taima OKarnera
pivdlugo kalåleKatima amerdlasQt ka-
lålipalauneråsagånga. (kisiåniuna ilu-
mordlunga taima OKartunga — poli-
tikerertavut siagsinardlugit — poli-
tikeriussariaKarmåme OKautsip isuma-
via atordlugo!) Avgo sule inusimaga-
luarpat imaKa erKarsåumik piviussu-
ngortitsiniardlutik agsororuteKartut i-
lagisimåsagaluarpåka. månale ajora-
luartumik Avguerupugut--------. lands-
rådimut ilaussortat ilåt ungasingitsii-
kut (sujorna) OKaraluarpoK taimåito-
Kåsagpat KinigagssaK avdlausinåungi-
kaluartoK tåssåusassoK måna lands-
rådimut formandiussoK. (naluvara o-
Karuserdlune taima OKarnersoK ersser-
Kigsorssuarmigdlunit Kujanarniaru-
jugssuåinarsimanersoK). miserratig-
sséungikaluarpoK angut taima pigi-
nauneKartoK erKorsimassugaluarmat.
atorfigssuanitdle pérsinago landsråde-
mut „nangminerssortumut" formand-
ingortisagåine nalunarpoK KanoK iliv-
dlune avdlångorneKåsanersoK. lands-
rådime nangmineK Kinigkaminik suju-
ligtaissoKalisagpat avdla sujunertau-
naviångilaK kisiåne landsrådip nang-
minerssornerulernigsså. tamånalo a-
nguneKåsagpat avdlatut iliorneK ajor-
nardluinåsaoK kisiåne administration-
ime atorfiliungitsumik Kinerdlerdlune.
OKarKigpungalo: angut tåuna måsså-
kut sumipa?
kommissionip suliagssaminut sagdler-
pånut ilautipå KCH-p GTO-vdlo pri-
vatinit tiguneKariarfornigssåt
tamåna pivdlugo palasip B. Lynge
(A/G-me nr. 22-23/59) agdlagå kussa-
nartoK Bendtigssivdluniåsit erKarsau-
tine ernarsautigivdluagkat sukumer-
dlugit kinåussusersiorneKångitsumig-
dlo (sagligt) agdlagsimasså nåmagl-
narsinaugaluarpara kommissionimut-
dlo ilaussortagssanut kalåleKativtinut
atuardluarKuvdlugo inersutinardlugo.
agdlagkaminile piarérsardluarKårnig-
ssaK erKartugå taperserdlugo månåi-
naK erKartulårniarpara: tamåna suju-
nertaralugo piarérsarneKåsagpat ta-
manit sagdliutitdlugo erKarsautigi-
ssagssaK tåssåusaoK angnertumik issi-
galugo påsivdluarKåsavdlugo kalåliu-
ssugut Kåumarsagaunikut iliniagaKar-
nikutdlo angussarput månamut sumut
kigdleKartoK. Danmarkip nålagauvfia-
ta iluane suliagssanut sunutdlunit ili-
niardluarsimaneK pingårtineKartoru-
jugssuvoK, tamånalo suliagssanik i-
nugtalersuinerme akigssausersuiner-
’milo tungavigineKartarpoK, pingårtu-
mik nålagauvfiup sulivfeKarfine. tai-
måipoK agssagssornermik sulivfiussu-
ne, taimåiportaoK atorfeKarfingne. må-
nalo nunavtine nutarterinerup nagsa-
tånik suliagssarpagssuit sarKumerartut
DanmarkimisordluinaK iliniardluarsi-
massunik sulissoKardlutigdlo sujuler-
ssorneKartariaKalerput. tamékule er-
Karsautigalugit tamatumuna sule ami-
géssuserput miserratigisinåungilarput
— nauk åma miserratigisinåungika-
luarigput ukiune kingugdleme danski-
sut iliniarsimassortavut — pingårtu-
mik agssagssornermik iliniarsimassut
iliniartitsissutdlo ikigtujungnaersima-
galuartut, angusimassarputdle sule
nåmaginångeKaoK. kalåtdlit Kavdlunå-
nut suleKataussartut Kavdlunåtdlunit
suliånik tigusisimassut nuånarinago
måtdlatigissartagåt téssauvoK émut i-
ssigineKartutut misigissarneir, imalunit
kalåtdlit pisinaussutut issigissariaKar-
sorinartut Kavdlunånit tunugdliu-
titaussarnerat. tamånale avdlausinåu-
ngikatdlarpoK OKautigerigkavtut Dan-
markime suliagssanik inugtalersui-
ssarneK månisaoK atulermat. pissuser-
dlo (tåssa tunugdliutitaussutut misigi-
ssarneK) avdlångusagpat kalåtdlit Kav-
dlunåtdlo iliniagaKatigilernerat tama-
tumunga avKutigssauvoK. taima ili-
niarsimanikut naligingneK angnertu-
nerulerpat kalåtdlit tunugdliutitauner-
mik misigisimassut erKortumik tunga-
veKardluardlutik aitsåt målårsinaule-
rumårput. taimåitumik kommissionip
KGH-p GTO-vdlo piårnerussumik ka-
låtdlinit tigujartorneKarnigssåt nor-
Kåissutiginiaruniuk sujugdlermik ilu-
ngersutigissariaKarpå kalåtdlit inusug-
tortaisa sapingisamik amerdlasut Kav-
dlunåtordluinaK iliniartineKartarnig-
ssåt. lærlingelov kinguarsarneKartuar-
toK piårnerpånik atulersiniartariaKar-
POK, inusugtutdlo atuarfingne angner-
ne iliniartartut amerdlanerulernigssåt
nåmagsiniartariaKarpoK. Kavdlunåt i-
liniardluarsimassut nunavtine privati-
mik sulivfingnik ingerdlåssissut ner-
dlingutingilåka, kisiåne tamatuma
angnertusiartuinarnigsså inuiangnut
kalåtdlinut perKingnartusångilaK, aju-
nginerusaoK naligigdlutik peKatigig-
dlutigdlo ingerdlatseKatigileriartusag-
pata. — KGH-una GTO-lo sulivferu-
jugssuit uvagut seKajussugut erKar-
sautigisinaussavtinit angnertunerujug-
ssuit inuiangnutdlo iluaKUtauvdlutik
angnertoruj ugssuarmik suniuteKartut,
taimåitumik avdlångortiniarnigssåt
mianerssornartulerujugssuvdlune —
pingårtumik nukingiussinikut. tamå-
nalo pivdlugo B. Lynge erKordluartu-
mik OKarpoK: „nukingerpatdlårneK a-
joKUtinguinarsinauvoK" (hastværk kan
nemt blive lastværk). — avdlauvoK su-
livfigssuit tåuko pivdlugit nålagker-
suissuvta akuliusinaussarnigssåt, ta-
matumuna nålagkersuissuvut pisinau-
titaujuåsåput.
kommissionigssamisaoK oKaluserine-
Kångitsortugssåungitsut ilagisagunar-
påt nalivtine måtdlatigineKatorujug-
ssuéngortoK måna, tåssa akigssautit
pivdlugit inatsisitigut nutåtigut aula-
jångerneKarsimassoK kalåtdlit inusug-
tut Danmarkime iliniarsimassut ili-
niarnermik kingornagut ukiut Kulit
Danmarkime uningarérunik aitsåt a-
kigssautitigut danskinut naligititauli-
vigsinaussut. (misiarsinåungilanga a-
kigssautit pivdlugit inatsisinik nutånik
påsisimangningnera angnertorssungi-
kaluartoK“. taima årKigssussineK er-
KainaKaoK Kanga kalåtdlit nunarput
nunasiåinartut sujulerssorneKaratdlar-
mat inatsimut iméitumut: uko kalåt-
dlit inatsisåinut atåput ukulo Kavdlu-
nåt inatsisåinut. taimane ikigtoralå-
nguit Kavdlunåt inatsisåinut atassu-
ssarmata tamånalo iliniarsimanermik
tungaveKarane atorfiuvdle sussusinå-
nik tungaveKartitauvdlune kalåtdlit
tungivtinit issornartorssuartut issigi-
neiiarsimångikaluarpoK — nauk soku-
tåungitsutineKångikaluardlune. måsså-
(Kup. 19-me nangisaoK).
En verdenssucces
* j
nu også i
Grønland
silarssuarme tamarme
pilernguneKartOK åma
måna Kalåtdlit-nunåne
Extra size 40 øre pr. stk.
Standard size 32‘h øre pr. stk.
ooifmi
6