Atuagagdliutit - 20.07.1960, Blaðsíða 2

atuartartut agdlagait
V tamanitdlo

tiguldgkat
sulissutigingnigtut
tapersersortigik
månisaoK OKalugpalåK taimåitoK
pigigaluarnaru j ok !
ukiut amerdlångitsut Kångiuput i-
migagssat imiagssatdlo kigdleKångit-
sumik nunavtlne atugaulernerånit. ta-
matumalo kingunerå radiokut tusar-
tuartagkavut: unagoK imigagssamik
plssuteicardlune ajunårpoK. imalunit
unangoK encartuneKarpoK inoKåminik
pinerdlisimanine pivdlugo, avdlatut-
dlunit inoKatimingnik ikatigdlingårsi-
magångamik erKartusavdlugit kangu-
nardluinartunik. agdlåme mérånguit
ima ukiukitsigissut ikatigineKarner-
mikut nåpautipiloKalersitaussardlutik,
Kularnångitsumik angajornait aliasu-
tigssiungårtardlugit. tamåkualume ta-
marmik imigagssamik atuinerdlung-
nikut pissuteKardlutik iliuserineKar-
tarput; taimåitumigdlo tusardlugit
narrujuminartaraluaKaut agdlåt ino-
Katit KanoK ungasigtigigaluardlugit-
dlunit.
Kujananaordlo tamåko tamarmik A-
tuagagdliutitigut angnertunerussumik
agdlautigineKartarérmata kikut ta-
marmik påsissutigisinaussånik. tai-
måitumik måna angnertunerussumik
erKartorniångilåka. neriusaungalo ta-
måko tamarmik silatumik ersserKig-
sumik ersserKigsausiorfigineKartuåsa-
ssut.
agdlagkavnile uvane angnerutitdlu-
go erKartorniagara tåssa: igdlume i-
miortarneK. nalungilarput Kavsérpa-
rujugssuit agdlauseringningnermikut
erKartortaréråt. ilaisale ericartortarpåt
OKaluserinera namaleKaoK asulilo Kat-
sunarsineråinardlugo. uvangalume
nangmineK isumama åipåtigut taima
erKarsauteKartaraluarpunga. kisiånile
nalungilarput sanuimiussaK sunalunit
inuiaKatiglssusermut pingåruteKar-
dluinartutut issigineKarångame na-
magsineKartinane nipangiukatdlarne-
KarneK ajormat. taimatordluinardlo i-
put månåkut uvdluvtine erKartorne-
KartaKissut imigagssat igdlumilo imi-
ortarneK. manåkut igdlume imiortar-
nerup atugaunera angnertOKaoK. OKar-
sinauvugume angnertussusia OKauti-
gisagåine ingassagingitsugagsséungi-
vigdlune. taimatutdlo OKautigineKarsi-
naussut tåssauneruput niuvertoruse-
Karfit imigagssamik avdlamik piler-
sugåungitsut. månékutdlume pissaria-
KalersimavoK tamåkua tungåtigut år-
KigssussinigssaK sapingisamik piårtu-
mik nåmagsiniarneKarnigsså pimorut-
dlugo.
igdlume imiortarnerup soraersine-
Karnigssånik sulissutigingnigtut
angnerussumik landsrådimut ilaussor-
taK Elisabeth Johansen sapingisavti-
nik tapersersorniartariaKarparput,
mingnerungitsumik uvagut blåkors-
imut suleKataussugut. blå-korsivme
sulissutiginiagagssåta angnerssarå nu-
navtine imigagssap migdlisarniarne-
Karnigsså nungusarniarneKarnigssålu-
nit.
inugpagssuaKarpoic angajorKårpag-
W\LTE K> J E55 EN
Danasvej 26—SO København V.
Telegramadresse: Walljessen
Hird træ — Trælast — Krydsfiner —
Isoleringsplader — Plasticplader
finerlt mångertut — Kissult krydsfi-
nertt — oEorsautigssat cellodexikut
åssiglssaltdlo — plastlcpladit
ssuaKardlunilo igdlume imiortarneK
pissuvdlune mérånguamingnik tujor-
misitsiuartunik. tamåko KanoK iliv-
dlugit erKigsisimanartungortiniardlu-
gitdlo nungusarniåsavavut, mérångua-
vut peroriartortut pissusigsséinik issi-
gissagssåinigdlo ajungitsunik peror-
sarniåsaguvtigik. tamavta suleKatau-
ssariaKarpugut mingnerungitsumik si-
nerissavtine blåkorsime ilaussortau-
ssugut.
Atuagagdliutine nr. 6-me aprilip 7-
ane naKitume Karl Hansen agdlause-
rissame ilåne OKarmat isumaKatigiv-
dluinarpara: inugpagssuit imigagssa-
mik imiamik taimaeKatainigdlo atui-
nertik erKarsautigissarunångilåt iler-
Kugssatutdlo agdlåt sungiutinarsi-
mavdlugo. ilumut OKauseK taimåitoK
uvdlumikut OKauserisagåine ilumor-
dluinarpoK. inuime ilaisa ilerKuliuti-
nangåramiko ilane ima OKartariaKar-
tarput: måssékut piniånginiardlunga
pilertaraunga imiartordlunga. tamå-
ssauvordlo sungiussipilungneK ilerxu-
liutinardlugo atugaulersimassoK.
månåkutdlo nålagkersuissut sulissu-
tigingnigput tunissagssiornerup agdli-
sarneKarnigsså sujunertaralugo tuni-
ssatdlo sapingisamik amerdliartorti-
nigssåt anguniardlugo. tåssungalo pe-
Katigititdlugo pilersineKardlune bo-
nus, tåssa tunissaKardluarsimassut ta-
pisiagssait, tåssalo 1000 kr-ningånit
agdliartuårtumik amerdliartortineKar-
dlutik. aulisartordlo sapingisaminik
tamaviårtariaKarpoK akigssarsivdlua-
rumagune tapisiagssanilo angnerussoK
pigssarsiniariniåsaguniuk. 1000 kr-tdlo
angungikaluarunigit bonus pigssarsia-
ringitsortugssauvå. sinerissavtinilo a-
ngatdlatéricamik umiårKamik åssigi-
ssåinigdlo aulisartut sule amerdlagu-
naKaut. ilaitdle tapisiagssanik tåuku-
ninga angussingitsorsimagunik ilatik
tapisilerpata usorungitsornaviångit-
dlat. tamatumalo patsisigssåta ilagi-
ngitsornaviångilå ukiup ingerdlanera-
ne aulakorpatdlårsimanera. imalunit
igdlume imiartorneK.
tamåkua tamaisa atautsimut issiga-
lugit nauk téukuinåungikaluaKissut —
ingassagingitsorneK ajornasaut imi-
gagssap imiavdlo kinguarsagarisinau-
ssait, aserordluinarsinaussailunit. su-
livfeKarfingne tunissagssiorfingnilo
sulisitsissorpagssuaKarpoK ilane suli-
sitdlutik uvdlut ardlerdlugit aulakor-
tuartunik. tamåko issigalugit nuåner-
tångikaluåssusé ingangmik blåkors-
imut ilaussortauvdlune; ilånilume
nuånersuinarmik tusåssaKarfiusinåu-
sanatik. tamåkualume KanoK ilivdlu-
git nålagkersuissutigut nungusarniar-
neKarsinåupat!
Kanortoruna manåkut landsrådip i-
migagssat pivdlugit erKartuinigssami-
ne tamåkua iléngutdlugit inatsisilior-
niariligit.
neriusaugut manåkut landsrådip a-
tautsimmigssamine imigagssat piv-
dlugit OKatdliseKarnigssamine igdlu-
me imiortarnerup OKaluserinerane a-
j ungitsumik angussaKardluarumårtoK.
inugpagssuime imigagssaK pivdlugo
erdloKissuteKartartut sapingisaK ta-
måt ånåuniartariaKarput.
KanortoK Elisabeth Johansen isu-
maKatailo atautsiminigssamingne OKa-
luserissagssame tamatumane angussa-
Kardluarilit! sapingisavtinigdlo suli-
ssutigingnigtut tapersersuissariakar-
pugut.
Ludvig Nielsen,
KangeK
Kanga sujulivta KåKångitsumik Ka-
jaKaratdlaramik pissarnerånik Abel
Kristiansenip ilångutagssiamerna atu-
aravko nuånarivigpara.
éssiliaK KalipagaK nunaKarfiup i-
nungorfingma timut issikivianit Kali-
pagaussoK pigigavko nuånaralugo a-
ra j ugsinaunagulo issigingnålerångav-
ko OKalugpalårsiarisimassara tåuna
erKaissåinarpara, piviussusiale Abel
Kristiansenitut ersserKigtigissumik
ugpernarsautigssaKartinago. åssiliaK
tåuna pigileravko pulårtigissartagka-
ma ilåinut KéKartaK OKalugpalårtalik
tåuna tikuardlugo ilitsersutigissarpa-
ra. tåssa sujulivut KuleKångitsunik
KajaKaratdlarmata Katsunganerssuar-
me arnartaisa angutitatik avatiming-
ne piniartitdlugit pujortitsissarfiåtut
OKalugpalårtalik. soruname OKalugpa-
låmik tåussuminga OKalugpalåutagka-
ma agdlautigissaK tåuna atuaramiko
nuénarivigdlugo isumaKalersimagalu-
arput agdlautigissaK tåuna tåssane
pisimassutitausoralugo.
mérautitdlunga inusugtuarångor-
nivnilo nunap erKartugkama erKå ti-
kitåinaraluardlugo misigssortarsimå-
nginavko Abel Kristiansenitut er-
sserKigtigissumik ikumatitsiviussarsi-
manermit orssupaligtungorsimanera-
nik takussaKarsimångikaluardlunga,
OKalugpalåK ilumortusoråra. nunatå
Kangigdlermiunik ateicarpoK. kanger-
dlunertamigut igdlukorssuaKardlune.
A/G-p narmuruane 5-ime sisamå-
ngornerme martsip 24-åne 1960 sar-
Kumersume OKauserisimassåka pait-
sorneKarsimagunarput, kisiånile i-
nungnit encarsardluarsinaussunit på-
sineKardluarunardlutik
sujugdlertmik ateK tusamamermit
sivisumik erKarsautigåra Otto Hend-
riksen sisimiormio. isumaliorKutigå-
ralo sisimiormiunit ilisaringnivtinit i-
lumut taima OKauseKarfigineKarsinau-
nerdlunga. erKaeriassåravko Holger
L. Poulsenilo (HolguaraK) nunarput
inuiaKativutdlo pivdlugit Sisimiune
suliniartarsimanivut avisinguaK séku-
galugo måssa sivisungikaluamik i-
ngerdlasimassoK. taimanernitdle suli-
niarnera unigtinago månamut nunaga
inuiaKatikalo sulissuniarpåka uvdloK
måna anguvdlugo. Otto Hendriksenilo
OKarfigisinauvara ardlåtigut Uperna-
vingmut feriarKUvdlugo inunera suli-
niarneralo takuniarKUvdlugit. imaKa
sujunigssamine perorsautigisinaussai-
nik takutisinaugaluarpara.
Otto Hendriksen dlisarisimånginav-
ko såkortumik akisinåungilarå åma-
me agdlautigisså Kuianartuinaungmat
nukangarpalugdlunilo inup erKarsar-
tausia tamåkisimarpalugtoK. tåssame
inuit erKarsartautsimik sungiussivdlu-
arsimångitsut akerartutinik autdlar-
Kauserdlutik OKalungniartarmata. i-
nup ilisarisimångisane taimatut OKau-
seKarfigisinaungmago isumaKarpunga
inunermik ilisarisimanigtup erKortu-
mik OKarfigisimagåtit „nerssutipalåK
mingugtoK KernertoK“ inuk kussanå-
ngitsumik iliorfigineKartoK kisime
taimatut inoKåminut OKarsinaungmat
Kavdlunåjugune kalåliugunilunit åssi-
gigput.
Lårséntap unerdlutigineKarnigsså-
nik OKauserisséka imaKångitdlat a-
mame taimatut uvagut erKarsauteKar-
simanata inuitdle avdlat OKausé u-
vavnuinaK tugtiniarneKarput Otto
Hendriksenip agdlagåne. taimåitumik
agdlagarissara atuardluarKUvara isu-
målo påsiniardluarKuvdlugo.
aperineKarpungalo „atausingorti-
tauvugungoK! påsiviuk?" dmatut aki-
sinauvara ilauna påsiviuk. kisiånile
taimatut OKartoKaraluarpatdlunit na-
lungilara nunarput igdloKarfivut inu-
niarnivtinilo atortoKamiamerput tå-
ssångåinaK avdlångornaviångitsut. ta-
måkualiuna tamarmik piorsarneKar-
neråne uvagut nangmineK suleKatau-
niartariaKartugut. nalungilaråtaoir
nunavtine pissutsit Jyllandime pissut-
asulo avatå imartorumaneK magdlip
inugarigamiuk taimåitunik KajaKar-
dlune piniagagssaligssugatdlarmat pi-
nlarfigigsorssunigsså ilimaneKalune.
utorKait angumerissama ilåta OKalug-
palårissarå tusamårtarpara': upernå-
kut tikerKameKalerångat amisorssuit
åpajuitsut inusugtitdlune angumerisi-
mavdlugit. månalo piniarfik silagig-
ssuarme nuåne!
erKaimanerdlungikuma KåKartame
tåssaniorKortoK åma alutorssautigini-
kuvåka Kaersoringnerme iterssat ang-
malortut ångajårssuit pingasut itikut-
dlait, KangarssuaK ingnermik anitsi-
ssarfikusimasinaunersut?
uniame tamåne imartorumanerssu-
arme piniardlutik nuånarssarugtuler-
dlutik arnartamik ikumatitåta pujua
nakutigiuartaråt ardlånutdlo ordlile-
riarångat pujuarpalugtuinauvdlutik
tikisartorasuartardlutik. igdlukoKarfik
OKautigissara anersa kalåtdlit igdlu-
kusiortuinut soKutiginartugaluångila?
imaKa ama sule avdlanik taimatut
OKalugpalårtalingnik ilisimangnigto-
KaraluarnersoK?
igdlukoKarfik tåuna K’eKertarssu-
atsiait kanginguånipoK.
ÅpitdléraK KujanaK OKalugpalauti-
ma ugpernarsautigssånik tusagagssi-
gavit, nuånareKåra inuvdluarit.
sit åssigilingikatdlåsagait akilerårute-
Kalingikuvta, tamåkunatume atorto-
Kalernaviångilagut nangmineK peKa-
taunialingikuvta, piumassavume ta-
maisa pissarsinåungilavut imatut o-
Kardluta nålagauvfiuk akilisavai. nå-
lagauvfigdlume nangmineK aningau-
ssaKalernaviångilaK inune akileråru-
teKångigpata. erKarsautigiuéinarpåka
nåparsimavit, sa-natoria, atuarfit, umi-
■arssualivit, aulisagkerivit, tingmissar-
tut, umiarssuit, tamarmik imatorujug-
ssuaK akigdlit Danmarkip Kasusuit-
dlune isumagssutiuagai. åma OKarpu-
tit: „mininagitdle nunap inue, nunap
ingmikortortaine inuniarfigssamingm-
tut.“ imatut akilara: Kavdlunånut ku-
janarniamangaoKarKigsinauvunganu-
nap dnuvé Kavdlunånit isumagineKar-
dluaKissugut. inuiait avdlat sordlo o-
Karuvta Amerikap nålagkersulisaga-
luarpatigut isumaKångilatit ingerdla-
titauneK pitsaunerulisassoK, akerdlia-
nik ajomerulersinauvoK Kularissaria-
Kångitsumik. Amerikap pigilisagalua-
runisigut isumaKartoKåsångilaK nu-
nap inue erKarsautigalugit nunasia-
KamiåsassoK nåmerdluinaK. nåla-
gauvfit avdlat nunasiamingnut ilior-
tarneråtut Danmark iliorumångilaK.
åma OKarputit: „måssékut Kavdlu-
nåt ilåinut dngmikordlutik Kunutitsi-
nianut ilångutdlutit Kalåtdlit-nunånit
anit!“ OKautsit inup perorsameKarsi-
méngitdluinartup Karnanit anissut,
aitsåtdlime ima OKartarialik: inuiaKati-
minik kigdlussissoK inuk taimatut o-
KarsinaussoK, agdlåme OKarsinauvu-
nga kommunisterpalårtuvutit, inugdlo
taimåitoK nunavtine uvdlume atorfig-
ssåKartingilarput. ama Danmark tai-
matut OKarumasinauvoK inuk taimåi-
toK tikikaluarpat angerdlåinarit! uva-
ngale taimatut OKarfigineKarsinåungi-
langa Danmarkime nunavtinilo tama-
tigut erKortugssaK inutitdlunga suli-
ssutiginiaravko.
kisalo pivdluarKuvarma issertordlu-
tik ingmikordlutigdlo Kunutitsinianut
nerssutauteKamianutdlo icujanarnia-
kasit tusåmassaunerit sujugdlit ila-
gingmånga. uvangale pivdluarKulavkit
atit inuiaKaternut tusartikaluaravko
silatunit igdlaruautigineKarmat.
naggatåtigut Otto Hendriksen oKar-
figiumavara kalåleKaterpagssuåka a-
juatdlagtitdlugitdlo kigdlutigisimångi-
navkit akerdlianigdle iliorfigiuaravkit
uvdloK mana anguvdlugo.
Karl Jørgensen,
Upernavik
Mute.
K’agssiarssuk
OKauseK KujanarniarneK
påsingilara
2