Atuagagdliutit - 05.08.1960, Page 9

ingerdlatisanerdlugo, suliagssaK issor-
nartorsiorneKarsimapat.
inuit eruartussivingmut savssar-
Kusinauvai
suliagssap suliarineKarnigssånut a-
tortugssanik pigssarsiornermine nåla-
gauvfiup OKartugssautitai kikutdlunit
navsuiautinik piumassaKarfigisinau-
vai suliagssamutdlo tungassunik er-
sserKigsaivigineKarKUsinauvdlune. i-
nuit erKartussissunut savssarKUsinau-
vai misigssuinermutdlo tungassunik
ilisimangnigtutut navsuiauteKarKUsi-
nauvdlugit. sumigdlunit kalerrérKåra-
ne nålagauvfiup atorfeKarfinut su-
nutdlunit iserumasinauvoK, sordlo
parnaerussivingnut, isumamikut nå-
pautigdlit nåparsimavinut såkututdlo
najugåinut. atorfeKarfik piumassa-
Karfigisinauvå atorfiligtame ilånut
tjenestemandimut sulineranut tunga-
ssumik misigssuisitserKuvdlugo, uner-
dlussissut Kutdlersait piumassaKarfi-
gisinauvai erKartussissunut tjeneste-
mandit unerdlutigerKuvdlugit, folke-
tingilo ilisimatisinauvå sulianik mi-
nistere kinalunit isornartorsiorneKar-
simagpat ima angnertutigissumik ag-
dlåt ministere rigsretime ei'Kartune-
Karsinaulerdlune.
taima suliniarnerme påsissutigssa-
nik suliagssamut tungassunik, OKalo-
Katigingnertigut agdlagkatigutdlo,
pigssarsiorneK a j ornångitarsimavoK
taimaingmatdlo ombudsmandip ing-
mikut pissugssautitaunine atortaria-
Kartarsimångilai. ingerdlatsinerme a-
torfeKarfit inugtaussutdlo ombuds-
mande sulineranut tungassunik påsi-
ssutigssanik pissariaKartunik ikior-
tarsimavåt, ilåtigut issertutarialing-
nik.
målårutit sussuse
målårutit tiguneKartartut ardlalig-
pagssuit tungaveKameK ajuvigput i-
laitdlo ombudsmandip suliagssånut
tunganatik. téuko saniatigut ukiumut
suliagssat angnertunerussumik misig-
ssortariagdlit 300 migssiliortarpait,
tåukunångalo 60 migssiliordlugit om-
budsmandimit issornartorsiugagssar-
taKartarput. issornartorsiuineK unåi-
naugajugpoK ombudsmandip suliag-
ssaK pivdlugo issigingningnine nalu-
naerutigissardlugo, téssungalo tunga-
titdlugo erssersitardlugo suliagssap i-
ngerdlånerane kukuneKarsimanersoK.
malungnarsisimavoK suliamik taima
påsingningnermik nalunaeruteKartar-
neK pingåruteKalersimassoK imaKalo
ombudsmandip sulinerane pissaria-
Kamerssauvdlune.
nalunaeruteKameK sordlo imåisi-
nauvoK, suliagssap suliarinera sivisu-
vatdlårsimassoK, suliagssavdlo iner-
nigssånut nalunaiautit namaginartut
pigssarsiarineKarsimångitsut, pineKar-
tordlo tungavigssamik nåmaginartu-
mik nalunaiåumigdlunit navsuiåune-
KarsimångitsoK, inatsisit kukussumik
navsuiarneKarsimassut, OKartugssau-
ssut pisinautitaunertik siporsimagåt,
suliagssat åssigiåt suliarinerine peri-
auseK atausiussoK malingneKarsimå-
ngitsoK, atorfilik pineKartoK nalencu-
tusimångitsoK encardleringneK imalu-
nit suliagssap suliarineranut inerne-
ranutdlo soKutigissaKångineK pissuti-
galugit il. il. i
aviseKarnikut ilalerneitarneK
isumanik nalunaeruteKartarnerit
taineK-artut erKartussinermut inerne-
ranutdlo tungaviussariaKångitdlat i-
ngerdlatsinermilo aulajangigkamut
avdlångutauvigsusanatik. suliniarner-
migdle ingerdlatsinerme issornartor-
siutit sarKumiuneKartut iluarineKar-
tarsimåput suliagssavdlo taineKartup
suliarineranut najorKutarineKartarsi-
mavdlutik sujunigssamilo sulinigssap
pilerssårusiomeranut najorKutarine-
Kartarsimavdlutik.
taima isumanik nalunaeruteKartar-
nerit aviseKarnerup pingårtitorujug-
ssusimavai — partitdlo åssiglngitsut
avisisa ombudsmandip påsingningne-
re isumaKatigivdluinartarsimavait. a-
ma folketingip måna tikitdlugo sulia-
rineKartut ilalertarsimavai, isumaKa-
tigissarsimavai, tåssa folketingime
ombudsmandsudvalgimilunitjombudsi-
mandip folketingivdlo atåssuteKartit-
sissuéne, issorineKartarsimångingma-
ta, taimailivdlunilo ombudsmandip u-
kiumortumik folketingimut naKitigå-
ngordlugo nalunaerutigissartagå fol-
ketingime akerdlilersorneKarane tu-
sautigssatut tiguneKartarsimavoK.
suliagssaK autdlarnerångat
ombudsmande pivdlugo 1954-ime i-
natsit avdlånguteKalårsimavoK. aula-
j angersarneKarsimavoK nålagkersui-
nikut ingerdlatsinerme aulajangigait
målårutigineKarångat — sordlo ani-
ngaussanik atortiniagkanik akuerssor-
neK itigartitsinerdlunit, inuniarnikut
sitdlimasissarnermik inatsisit malig-
dlugit taorsivfigineKarKunerup itigar-
titaunera, parnaerussivingne oKartug-
ssautitaussut parnaerussat pineKarne-
rat taimaingajagtutdlo pivdlugit au-
la jangigait — aulajangernerit taima
itut sujugdlermik aulajangissarfing-
nut angnerussunut ingerdlaterKingne-
Karatdlarsinåuput ombudsmandimut
suliagssångortineKånginerine. — ama-
le ombudsmandip pissugssautitaune-
rata angnertusinigsså isumaliutigine-
KalerpoK kommunerne ingerdlatsineK
ombudsmandip nåkutigissagssånut i-
lautiniarniardlugo.
sordlo taineKarérsoK suliagssaK om-
budsmandimit suliarineKalersinauvoK
kialunit målåruteKarneratigut om-
budsmandivdlunit nangmineK aulaja-
ngineratigut, sordlo tungaviusinauv-
dlune avisit nålagkersuinikut inger-
dlatsivit ardlånut tungassut pivdlugit
ingerdlatsinerme atornerdluisoring-
ningnerat erKungitsuliorsoringningne-
ratdlunit. suliagssat amerdlanerpåt
målårutit tungavigalugit suliarineKar-
tarput, avdlatdle angnertut ombuds-
mandip nangmineK pissariaKartitsini-
ne nåpertordlugo suliarilersarsimavai.
suliagssat ombudsmandip nangmineK,
atorfine nåpertordlugo, misigssugag-
ssaisa sivisussusiat kigdleKartitåungi-
laK, målårutitdle pisimassup målåru-
tigineKartup pineranit ukioK atauseK
Kångiutinago sarKumiuneKartartug-
ssauniåsåput. tåssunga tungatitdlugo
taineKåsaoK målåruteKarneK aiomar-
tinago agdlagångordlugo nagsiuneKar-
tariaKarmat atsiorsimångitsussug-
ssaunanilo. målårutip KanoK ilusiler-
simanigsså piumassarineKångilaK,
målåruteKarnerdlo aningaussaiautig-
ssåungilaK.
nålagkersuinikut ingerdlatsiner-
mut atassuteKarneK
suleriautsimut autdlarKautånile a-
torneKartumut oKaloKatigigtarnerit
påsiniaeKatigigtameritdlo suliagssap
ingerdlåneKameranut pingåruteKarto-
rujugssuput. målåruteKartOK amer-
dlanertigut OKalOKatigineKartarpoK —
imalunit målåruteKartut atautsimor-
dlutik, peKatigigfigdlunit taimaeKa-
taitdlo — taimåtaoK OKaloKatigine-
Kartarput atorfigdlit målårutigine-
Kartut, ilåne atorfeKarfiup ministeria
nålagålunit KutdlersaussoK oKaloKa-
tigineKartardlune ingerdlatsinerme
pissutsit påsineKardluarserdlugit, ki-
salo suliagssat KanoK amerdlatigissut,
tjenestemandit KanoK amerdlatigissut
suliagssatdlo KanoK ingerdlåneKartar-
nerat påsiniarneKartarpoK. issornar-
torsiuingikaluardlune sågfigingnissu-
teKarneK ajomångilaK, tåssa sujuner-
taralugo atorfeKarfiup pineKartup i-
luane suliagssat ingerdlåneKarnerata
periauseK aulajangersimasson malig-
kuniuk iluarnerusassoK. — OKautigi-
neKarsinauvoK taima oKaloKatigigtar-
nertigut nålagkersuinikut ingerdlatsi-
nerup ombudsmandivdlo akornåne pi-
ssutsit pitsångorsimangmata. taima
pitsångorsimanermut pissutaussut i-
lagåt målårutit amerdlanerssait tu-
ngaveKångitsut tunuartineKartarmata
taimaisiomikut atorfeKarfiup oKar-
tugssautitatdlunit pineKartut tatigine-
Karnera agdlisinaussardlune, ilanilo
avisitigut agssuardliutaussaraluit tu-
ngaveKångitsunerat påsitineKartar-
dlune.
taimåtaoK aviveKarnerup ombuds-
mandivdlo akornåne pissutsit måna
tikitdlugo igpingnartoKarsimångitdlat.
ombudsmandeKarfiup sapingisamik a-
visit nalunaiauteKarfigissarsimavai
suliagssat tiguneKartut ingerdlåne-
Karnerilo pivdlugit.
kikut målårtartut
ombudsmandimut sågfigingnissute-
Kartartut Danmarkime inungnit ta-
malånit pissuput taimailivdlunilo må-
lårutit nunap ilainit éssigingitsunit
avguatårdlutik inungnitdlo åssiglngit-
sunit pissardlutik. atorfeKarfik ilisi-
maneKardluarpoK, inuitdlo pissutsit
åssigingitsorpagssuit pivdlugit om-
budsmande tatigeKalugo sågfigissar-
påt. ombudsmandeKarfigtaoK angner-
tujårujugssuarmik navsuiauteKartit-
sissarsimavoK målårtunut kisiåne om-
budsmandip suliagssaisa avatånitu-
nut, Kavsérpagssuartigutdlo ombuds-
mandip målårut sarKumiuneKartoK
pivfigssavianut ingerdlaterKigtarsi-
mavå.
ilåtigut årdlerKutigineKarsimassoK
— atorfeKarfiup sulissue asulInaK må-
lårutinik suliagssaKartineKarpatdlår-
tésassut — erKortutut oKautigineK a-
jornaKaoK. suliat pissariunerpausima-
ssut tåssaussarput tungaveKardluar-
dlune sågfigingnissutit. suliagssat ila-
ne inuiaKatiglssutsimut pingårutile-
rujugssuit.
kisalo taineKåsaoK ombudsmandip
agdlagfiane sulissussdt sapingisamik
ikigtutiniarnerat iluagtisimangmat.
ombudsmandip suleKatai tåssåuput i-
natsisinik iliniarsimassut — inusukåt
— tatdlimåinait arnatdlo agdlagtussut
sisamat tatdlimatdlunit.
åma Kalåtdlit-nunåt
inatsisit tungaviussut maligdlugit
ombudsmandip atorfeKarfigå danskit
nålagauvfiat tamåt, tåssa ama Kalåt-
dlit-nunåt. kinalunit Kalåtdlit-nunå-
ne nunagssisimassoK ombudsmandi-
mut sågfigingnissuteKarsinautitauvoK
Kavdlunåmut (kalåtdlimutdlunit) tje-
nestemandiussumut, inungmutdlunit
avdlamut nålagauvfiup atorfeKartitå-
nut målåruteKarniarune.
aulajangersagkat pivdlugit målåru-
Kalåtdlit-nunåt
kisitsisi-
ngordlugo
avise „Ekstrabladet" atuartiminut
påsissutigssanik kungikutdlo Kalåt-
dlit-nunåne tikeråmerat iluagtitdlu-
go kisitsisit atordlugit nuånersumik
sarKumiussaKarsima vok : Kalåtdlit-
nunåt Danmarkimit 50-eriardlune
angneruvoK. kujåmut isuanit avang-
namut isuanut 2650 kilometeriuput.
Kalåtdlit-nunåt Europamut iligalua-
råine KeKertarujugssuaK tåuna Kø-
benhevnimit Af rikame Saharamut å-
ngutisagaluarpoK. Kalåtdlit-nunåne i-
nuit 40 procenté 14 inordlugit ukio-
Karput, 56 procenté 14-init 60-inut u-
kioKardlutik, 4 procentilo 60 sivner-
dlugit ukioKardlutik.
Kalåtdlit-nunåta inue 32,000-iuput,
téukunånga 29,000 kalåliuvdlutik.
nangminerssordlutik inussutigssarsi-
ortut 3559-iuput tåssauvdlutik auli-
sartut, piniartut savautigdlitdlo, 3866-
it atorfeKarfingne sulissuput.
Kalåtdlit-nunåt t-amåkerdlugo ig-
dlut 4259-iuput, tåukunånga 3523 Ki-
ssungnit sananeKardlutik, igdlutdle
Kissuit ilarpagssue ajortuput, oKorsar-
nerdlugtut, mikissut pisoKaussutdlo.
kalåtdlit 11,901 igdlune atauslnarnik
initalingne najugaKarput. igdlut 4259-
iussut ilait 805 kisimik erKaiveKarput.
inime atautsime inuit najugaKartut
avguaKatigigsitdlugit 3,2-juput.
Kalåtdlit-nunåne Korortut tingmi-
arsiutitdlo amerdlåssuseKarput 8300,
pujortulérKat 676, umiatsiait ipugta-
rissat 2412, Kéinat 1149, Kamutitdlo.
1706.
kisitsisit ugperingikugkit nangmi-
ineK kisitsiniarna!
teKarpat målårut ombudsmandip
grønlandsministeriamut ingerdlater-
Kisavå imalunit nålagkersuinikut a-
torfeKarfingmut angnerussumut. suli-
agssaK tåukunane suliarineKarérpat
aitsåt ombudsmandip suliarisinauvå.
a.iornartinago Kalåtdlit-nunånit
målårut Kavdlunåt OKausé atordlugit
agdlangneKarnigsså kigsautiginerpoK,
tamånale aulajangersimassumik- piu-
massarineKångilaK, kalåtdlit OKausé
atordlugit målåruteKarpat Kavdlunå-
tut nugterneKarnigsså ombudsmandip
isumagiumårpå.
Stefan Hurwitz
EM. Z. SVITZER,
Trælastforretning
Tømmergravsgade I. København SV.
Skibsegetræ, Fyrretræ, Lærk,
Bøg m. m.
orplt mångertut umiarssualiomer-
me atugagssat, kanungnerit,
kanungniussat, Klssugssiagssat,
avdlatdlo
9