Atuagagdliutit - 05.08.1960, Qupperneq 26

MEBARTAVTINUT
inunerup
(nangitaK)
agpat.
Upemivik pigissailo agpaKarfigpå-
lugssuanarput ilait angisorssuamik a-
merdlaKissunik agpaKartunik agpat
emilerfine junip Kulingata sanianit
månigsamiarfiuvdluartarput, ivnatdle
amerdlanerssait orningneKarneK ajor-
put.
omingneKamerpaussarunarpoK U-
perniviup agparssue. avdlanut naler-
Kutdlugo ivnaK angisorssungilaK tai-
måitordle agparpagssuaKardlune. ag-
pat måniliulernerånit omingneKartu-
åinartarpoK, taimåitumigdlo månit
ernerKiutaussarmata omigtarnera a-
kugtutinago månit inoKartångitdlat.
omingimersorneKarångatdle månit i-
nuarssålersimøssarput. ivnap ilåinå-
ngua måniarneKartarpoK agfarenca-
jångilså — ila, taimåitordle matuma
sujornatigut 1950 saniane aussamut
tigussaussut månit kisikujorsimagav-
kit junip Kulinganit 30. junimut 18-
20,000 migssinge manigsårineKarsima-
ssut nalungilåka.
avane Kup agparssuine månigsami-
artonaraluarune aussåinarmut månit
Kanormita’ amerdlatigissut pineKar-
tåsagaluarpat KaKutigorssuåinaK ti-
kineKartarpoK taimåitumigdlo må-
nit amerdlasorssuit tiguneKartaratik.
sanianitordlo KeKertånguaK Kipako
ardlitagssåungitsunik angissusianut
nalerKiutdlugo agpaKarpoK. atånume
pivdlune tåterårpalugdlo agparpalug-
dlo nipaussarmata suangassåinardlu-
ne ingmut oKalutariaKartarpoK.
taimak agparpagssuaKaraluartOK i-
lisimavarput Kavånga nalungeréravti-
go ivnat perKigsåruneKångigpata ag-
pat ikiliartuinarsinaussut. åmame ta-
kusinauvarput Kangerssuatsåp avKu-
tånitoK ivnaK Iperax sujornatigut ag-
paKangåtsiaraluartOK måna ima av-
KutigineKartigilerame KaKutigortui-
narnik agpanalersoK tåterånitdle ini-
gineKarnerulerdlune. sujornatigut U-
pemiviup agparssuine agpåkusug-
patdlåt tingmiarsiutitik ivnamut ma-
jutdlugit agparpagssuarnik tapitsiv-
dluartarsimagaluarput. malugilersi-
mavåtdle agpat taimak serKortårfigi-
neKartartut najugartik Kimatdluinar-
taråt. ivnavdlo ilå „agdlunaussalig-
ssuaK“-miktaissagåt ukiorpagssuit ag-
paerutivigsimagaluarpoK, sencortår-
neKåsaermatdle arréKissumik kingu-
mut agpanigkiartorKilersimavdlune.
s ar fane
tamåko misigissartagkat takussar-
tagkatdlo pissutigalugit taimane sy-
sselrådit piumassaKalersimåput agpat
måniliorfisa nalåne pencigsåruneKar-
nerorKuvdlugit., autdlarKautåne isu-
maKatigigdluarneKångikaluarpoK tå-
ssa agpat agpaungmata nungunaviå-
ngingmatalo. kisiåne sujunigssamut i-
ssiginerussut taména tamaviårupåtki-
salume akuerssissutigineKarpoK agpat
månigsamiamere 30. junimut kigdli-
lerneKåsassut tauvalo ivnamit 1 kilo-
metere ungasissuseKardlune aitsåt
serKortårtoKarsinåusassoK. tamånalo
isumaKatigineKardlune taimane lands-
fogediussumit atsiorneKarpoK Uperni-
vingmilo atortugssångortineKardlune.
tamatuma suna kingunerå? uvanga
angisumik navsuiausersinåungilara
nalungilarale agpat amerdlanerussut
pingortalersut, amalo ukiarpatdlårti-
nago tukertaramik ukiap silardluinut
akiusinaunerusassut amalo måna a-
nguneKarpoK, tåssa agpaKarfit taimak
mianerssuneKamermikut neriunaute-
KalerpoK KaKugumutdlunit agpanit
tikineKartuåinåsassut, månilo nuna-
Karfingmiut aussap uvdlorssuine ag-
pat neKitugarisinauvait månitdlo av-
dlatutigissardlugit. mianerssussineKå-
ngigpåme ungasingitsukut tamåko o-
Kalugtuåinångorsinaugaluarput, må-
ssa ukiut ikigtuinait ingerdlanerine
taimailiorsinåungikaluardlutik.
ivnartortartut nersunartorssuput. a-
malo ivnaK sulinartorssuvoK månit
ningitartariaKartaramik igdlernamit
igdlemamut avdlamut. sungiussisima-
ssutdlo nutånik ajoKersussitdluartar-
mata tupingnåinartumk ivnaK ajunår-
fiungisåinarpoK. tauvalo kommunep
inungnit piumassaKarnine pissutiga-
lugo åmåtaoK tåuko isumangnaitdli-
sarneKamigssåt sulissutigissarpå tåssa
ivname agdlunaussanik ningusunik
peKartitsivdlune kikunitdlunit ator-
neKarsinaussunik.
taiméitumik KaKugorssuarmut ag-
paKarfit taimåituéinarunarput, Kava-
nimiutdlo agpatugagssamingnik emu-
mateKartariaKångitdlat Uperniving-
miut taimak ajungisårtigititdlugit.
mitit.
erKigsisimatitsinermut tungatitdlugit
tåssåunguatsiarput mitit tamanit o-
Katdlisaunerpausimassut, månalo ti-
kitdlugo agdlåt oKatdlisaujuartut. na-
lungilavut mitit nunavtine pingåruti-
lerujugssussut aussaunerane avang-
nåne ukiuneranilo kujatåne. taimak
oKartarungnaersinåungilagut sikusså-
ngitsoK kujatånik taissaravtigo siku-
ssortordlo avangnånik taigortuåsav-
dlugo. —
1924-me aussaugå K’agsserssuaK ni-
uvertoruseKarfiujungnaermat tåssane
igdlut nungutåt avdlatdlo niuverto-
Karfingmukåussaggsat katerssoriar-
tortikavkit „umiatsiarssuaK“mik u-
nuivugut KeKertarpagssuit ilåne „I-
nugsuk“me. taimane nuna tåuna ani-
sersimassunik puissmiartunik najuga-
rineKarpoK. mitit angalaorpatdlåKing-
mata KeKertat angnerssane timut pi-
sutsiarpunga. ingerdlatsiartunga mi-
teK arnaviaK ivassoK tingissaraoK, ila,
amerdlaKaut månigsarniångilåka i-
nugtorérsimangmata. nautsorssutigå-
ra taimak sivikikaluamik pisutsiar-
nivne ikingnerpåmik init 30-40 takuv-
dlugit, méssa kigdlinguartik inuit na-
jugaKarfigigåt. taimane erKigsisima-
titsineKångilaK, kisiånile sordlo inuit
nangmingneK erKigsisimatitsineK su-
liarigåt.
erKigsisimatitsineK ingerdlatimer-
sutdlartoK 1950 saniane nuna tåuna
misigssorKigpara, nauk tåuko taimane
mitit inerpagssue takussåka? nåmer-
dluinaK, KaKutigutdle mitit angutivi-
ssat nuna sinerssortarpåt sule Kavsi-
nguanit ivavfigineKarsimagunarmat.
erKigsimatitsineKångikatdlarmat Ka-
jartuartut keKertat tamåko ornigtar-
pait månigsamiarfigalugit. mitit ser-
KorneKajuitsungajåuput taimane ting-
miarsiut atugaorujugssuångingmat.
mitemiartoKatdlatuåsagångamilo ko-
rortutorKat angmalortunguanik ilulé-
ralerdlugit miternut mitsimassunut
serKortårutigissarpåt. taimailiornerit-
dlo KaKutigoKingmata mitit ineKarfi-
tik KimangårneK ajorpait. erkigsisi-
matitsilemerdle kigdligissutut itdlugo
månit mititdlo Kinugissutut ilerneKar-
put, angatdlatitdlo ajunginerujartor-
titdlugit mitit ineKarfé tikikulårne-
Kamerussalermata mitit nujugkiar-
torput, åmalume KeKertat ilaisa erni-
ssartue mitit nunguneKartarsimåput.
taimailiortut issertordlutik pissarmata
akiliseriarneK ajornartarsimåput ug-
pemarsautigssaKarsimångikångat. tai-
måitoK KajartuartoK atauseK nalunå-
ngivigsumik månigsangåtsiarsima-
ssok OKautigineKarsinauvoK, tåssa ti-
kikame nunarKatime ilåt uvigdlameK
miterssuarmik angutivissamik pajug-
tisimavå, asulo pualåkuloKalune, pa-
jugutisissumut Kujanartorssuvdlune.
erisalerdlugo akuarssua mångerpat-
dlåKingmat malugilerpåt måniligssu-
aK inerivigsimassorssuarmik. Kular-
nångitsumik tikikame pérniardlugo
puigukavsangneramiuk.
aussap ilå angalalunguardlunga 'a-
simioKarfingmiut anisersimassut tike-
riaravtigik avatånut kisariardluta ti-
mukarfigåvut. ila ajungisåramik su-
name tåssa kalålimineK ajorssautigåt.
neKitoréravta måningnik agpap må-
nigpagssuinik savssaigdlivfigåtigut, a-
malume tamåko akornånikitdlutik
mitit måné. ituatdlo OKåinarpoK ig-
pagssaungmat ningiortik mitemik
månigulermat aigdliusimanerardlugo.
agpatdle månigsukutsåginarpunga ar-
dlai méssa agdleringikaluardlugit.
mitit erKigsisimatlneKalermata U-
perniviup saniane KeKertat ilait mi-
sigssugarisimavåka tikitardlugitdlu-
me. perKigsåruneKamertik pissutiga-
lugo mité amerdliartorput tikitdlugit-
dlo nujuarpiéngeKalutik. aussat ilåne
sule emivdluångitsut igdlussånguanik
20 migssigissåinik sanåusimavåka ta-
kuniardlugo atorumésanerait. taimag-
dlo ikigtigissunik sananivnut pissu-
tauvoK KeKertaK tåuna igdluliagssau-
ssunik imalunit ivavfiliausinaussunik
satukujunik ujaraKångingmat. tauva
aussap tugdliane takuvåka tamanga-
jagdluinarmik inigineKalersimassut i-
laitdle upisimagaluartut nåparKigpå-
ka ilatsiardlugitdlo. nalunångitdlui-
naraluarpoK taimåituliorfigalugit a-
tordluarsinaugait ujarKatdle atugag-
ssat nunavingmit agssartortariaKar-
put.
Kup avatåne — erKartugkama
„TugtorKortup" sarKåtungåne ikera-
sangme KeKertarpagssuit mitemitaoK
manigpagssuaKartarput. Kanigkaluane
tåuko piukunartorssugaluarput i-
neKarfiliorfigisavdlugit, tauvalo uv-
dlutarniarfigissésavdlugit. KeKertat
tåuko avatårssuaningitdlat årdleri-
nartOKaranilo tåssungnartåsagalua-
råine. manganitdle ungasingnerssue
pissutigalugit oKétårsimångilåka må-
ssa encarsautigissarsimagaluardlugit.
mitit ernerKautait månigsårissar-
dlugit ajomerpoK? — nangmineK tai-
mak isumaKångilanga. ajungineruinå-
sagaluarporme uvdloK aulajangigaK
Upernaviup kommunianut tamanut
tungassoK miternik månigsarniarfig-
ssaugaluarpat. tauva tamåko issertor-
tukut ussernartorsiortut agssuarinig-
ssait ajomånginerulisagaluarput. po-
litikile tikiniångilara oKausigssat Kag-
faralugtuinåsangmata.
miternik erKigsisimatitsineK aju-
ngitdluinartumik atorneKarfiane na-
lunångilaK miterarpagssuarnik pi-
ngortoKartartoK. taimåitoK ukiune mi-
térKat tåkutartut åssigigténgeKaut.
Kularnångitsumik sila åma pingorfi-
gisavdlugo pissutaussarsimavoK, na-
lunångingmåme issiliåtdlarångat mi-
terKat ikingeKissut ajunårtartut. å-
mame mitit måninik tigorKaivfiglnag-
kat uvdlugssaKartitdlutik måniliortu-
åinangajagtarmata kingugdlerKiutit
kingusigpatdlåkut pingortut silapi-
lungmut akiusinaussångitdlat. taimåi-
tumik mitemik månigsartarneK pi-
sagpat uvdloK tåuna aulajangigaK 20.
juni kingorKuneKartariaKångitdlui-
narpoK.
puissit.
puissinik (natsit) erKigsisimatitsi-
nermik taineKarsinauvigsungitsumik
sumik Upernivingme pigissånilo aju-
ngitdluinartumik ilerKuliorneKarsi-
mavoK. nalungilarput natsit sermip
erKåmiussut taimalo piarKiortardlutik
sermip erKåne pingårtumik ilulissat
apusernine. tauvalo aussaugaluartu-
milunit natsigdlait sermeK Kaningni-
artoru j ugssussarpåt angerdlarsima v-
fingmigtut nautsorssukamiko. ukiutit-
dlugo sermip kigdlinga piniarfiuneK
ajorpoK utoKalertitdlugule KaKutigor-
torssuarmik tikineKarsinaussardlune.
aussamile umiatsiarfigssångoriarånga-
me sermeK KanigdlagtorneK ajorna-
rungnaertarpoK.
tamåna pivdlugo natsigdlait igdler-
sorumavdlugit måne ilerKuliarineKar-
simavoK kangerdluit sermimik ki-
ngugdlit pujortulérKanik angatdlati-
nitdlo avdlanit KingineKåsångitsut,
aulajangersimassumigdle unigtarfeKå-
sassut tauvalo unigtarfigssat aulaja-
ngersagkat amiumik nalunaerKutser-
someKarput. måssa Kåinamik piniar-
fiusinaugaluartut angatdlatinit avdla-
nit tamåko tikerKussaujungnaemeri-
sigut puissit igdlersorneKalerput, tau-
valo kinguligssavta åmåtaoK neKitor-
tarsinaunigssåt tåssuna anguniarne-
KarpoK.
erKigsisimatitsinermut tungassunik
OKausigssarpagssuaKarnaraluarpoK
tåukule autdlarKautauginaratdlardlit.
Hendrik Olsen.
PETERSEN, MØLLER & HOPPE
EDSVORNE SKIBSMÆGLERE
Etableret 1797
Indehavere: P. Fabricius & J. Lemkow
Bredgade 34, København K.
Befragtning . Klarering angatdlassineK pajugtuinerdlo
Generalagenter for Hamburg-Amerika Linie
FERD’NAND
'S)
Punkteret
a)
putdlaerutorujoK
26