Atuagagdliutit - 09.09.1960, Side 23

mérKanik ikatigdlissarnerup
pinavérsårtineKarsinaunera
sukanganerussumik pitdlaineK pinago pinerdlungnerit pinaver-
sårneKarnerine mérKat KanoK ilitsersortarianarpat?
inuiagtut avdlatutdle atugartungo-
riartortitdluta pinerdlungnerit ki-
nguågssiutitigut pissuteKartut nunav-
tine tusarssaugalugtuinarput, ilame
mérånguit inersimassunit kamanait-
suliorfigineKartalerput. ukiup matu-
ma sujornagut atuarpara inersimassut
mérKanut kamanaitsuliorsimassut, ki-
nguågssiutit tungaisigut, sukangane-
russumik pitdlameKartalerKUvdlugit
agdlagaK. uvanga påsinigkumåtårtar-
tugama påsivdluinångilara sok uvagut
inatsisinit KilerssorsimaneKartuarnig-
ssarput nangmineK kigsautigisinaune-
riput. ata, „inatsisit soraerpata nuna
seKinilisavoK"! imåipordle sulerussår-
tuarnivtigut seKinigssarput pigssarsi-
arisagiput.
mernat onalugtuneKarnigssat
mérartånguavta taimatut kussanait-
sumik iliorfigineKartarnigssåt piuma-
ssaringilarput, ajoraluartumigdle u-
vanga isumaga nåpertordlugo oKarsi-
nauvunga ukiune kingugdleme taima
mérKanut iliornerit sarKumertuåsa-
ssut.
mérKanuko inunguseralugo inugsi-
arnersussut, kikunitdlunit ilagsineKa-
runik tamatigut miluvfiglnartardlugo.
ajoraluartordle tåssa mérKat inersi-
massunik tatigingningnipilorujugssu-
at. icanordle iliorniåsaugut mérarta-
vut inungnut takornartanut ersilersi-
nagit, inugsiamitsungortinagitdlunit
mianerssortungortisavdlugit? takor-
nartat pivdlugit mianerssornigssånut
sut tungaviginiåsavavut? KanoK agti-
gissumik Kanordlo mikitigissumik
mérartavut oKalugtutariaKarpavut?
tuniniarneKarunik
akissut namaginardluinartoK aki-
ssutisiarisinaugunéngilarput, kisiånil e
angajorKåt ilungersutdlugo mérKatik
OKalugtariaKarpait takomartaK kina-
lunit, arnaugpat angutaugpatdlunit, i-
lagingitdluinarKuvdlugo. oKarfigissa-
riaKarpait mamakujugtunik avdlanig-
dlunit silame tuniniarneKarunik någ-
gårtarKuvdlugit, imalunit pisugtuaKa-
tigiumanerunik någgårdluinartarKuv-
dlugit. taimatut iliornigssaK mérKat
tatdlimanik ukioKalernermingnitdle i-
lisimarértariaKarpåt, pingårtumik
nangmingnérdlutik, angajorKånit ila-
gineKaratik, silame pinguartalersima-
gunik. imaKa imatut OKarfigineKarsi-
nåuput: „silame kisimitdlutit pinguar-
titdlutit ilisarisimångisavit tuniaralu-
arpatit OKarfigisavat, anånavit ilisari-
simangisangnit pinigssat inerterKuti-
gigå.“ taimatut inerterinigssaK iner-
terKutitutdle avdlatut InarpoK, sordlo
Kingmit sungitsut isingmigsartarKU-
nagit, silame kamigdlartertarKunago
il. il. mérardle agdlinerulerpat nang-
minerssornerulerpatdlo inerterKut
tåuna navsuiåumik mérKap påsisi-
naussånik ilalertariaKarpoK. sordlo
arfineK-mardlungnik arfineK-pinga-
sunigdlunit ukioKalerneréne oKaluta-
riaKarput inuit ilait erKumitsumik
mérénguanik ugsagsårissartut, ugsag-
titseriardlutigdlo ikatigingnigtartut,
taimåitumigdlo avdlat tamaisa tarrit-
dlugit pinguartarKunagit, tårsitinagu-
lo angerdlartarKuvdlugit. mérKat i-
matut OKarfigineKarsinåuput: „ilisari-
simangisavit filmeriaKatigiumagpatit
■avdlamutdlunit ilaserigpatit, OKarfi-
gisavat anånat aperiartornerane ila-
gerKuvdlutit." taimatut iliornigssaK
tåssa pitsaunerpåK.
mérKat Kununerat
imåisinaussarpoK mérKat atuarfing-
me iluamik ersinartukulunik ingming-
nut OKalugtusinaussardlutik, sordlo å-
ssersutigalugo angutit ersinartut Ka-
noK iliorfigisimagåtik imalunit méra-
Katitik KanoK iliorfigisimagait. mér-
Katdle angerdlarsimatitdlutik taima-
tut OKalugtuarsinauneK pigissarigaju-
ngilåt. tamåna pissuteKarajugtarpoK
mérKat angajorKåmingnut Kununerå-
nik, pingårtumik nangmingneK pi-
ssuvdlutik taima pissoKarsimaneranik
ilisimassaKarunik. taimatut isori-
ssangnik KitornaKaruvit misileriaruk
imatungajak OKarfigalugo: „takuk, i-
ligtut angitigigatdlaravta erKumitsu-
nik takusimassavtinik misigisima-
ssavtinigdlunit ingmivtinut OKalug-
tutarpugut, åma ilivse taimatut ilior-
tarpise?“ mérKamut taimatut pissuse-
Kartumut nuénerdlunilo oKiliatdlang-
nartusaoK påsigåine angajorKåt åma
taimatut pissuseKarsimassut. mérar-
me kinalunit ingminut takordlorsi-
naussarpoK méraKatiminit avdlaune-
ruvdlune imaKalo nåléngineruvdlune,
tauvalo encarsalisaoK angajorKåme
navisagane taimåitussutse påseriaru-
niko.
tusarnårdluartarianarput
pingårdluinartuvoK méraK misigisi-
massaminik oKalugtuartitdlugo tusar-
nårdluarnigsså, påsiguniume tusar-
nårneKarane erngerdluinardlune ni-
pangisaoK avdlamutdlo sanguvdlune.
ulorianartoK tåssauvoK mérKap aper-
Kutiginiagkane angajorKåminit soku-
tigineKarsoringisane nangminerssor-
dlune påsinialerångagit, taimalo ajor-
nerungårtunik kinguneKartigsinau-
ssardlugit. pissutsit angajorKåt mér-
Bech-Nielsen, Agnete: Mønstre til
holbeinsyning. Udgivet af Haandar-
bejdets fremme. 36 sider. Høst. 7,75 kr.
Black, Ian Stuart: Under gult flag.
192 sider. Hasselbalch. 16,75 kr., indb.
29,75 kr.
Bromfield, Louis: Nætter i Bombay.
Ny udgave. (Lommeromanen). 312 si-
der. Skrifola. 3,75 kr.
Eliot, T. S.: Bidrag til en definition
af kulturen. 127 sider. Credo. 10,75 kr.
Erlandsen, Ida-Merete: Rom i kors-
sting. 48 sider. Høst. 6,75 kr.
Fra New Orleans til moderne jazz.
Af Orrin Keepnews og Bill Graur. —
Billedkavalkade. 284 sider. Skrifola.
28,50 kr.
Hammett, Dashiell: Den tynde
mand. Ny udgave. (G-bøgerne). 210
sider. Grafisk Forlag. 3,75 kr.
Hommerberg, Sigge: Rejsen'til Rom.
264 sider. Samleren. 28,50 kr. (Turist-
fører).
Jeg er lystfisker. 3. reviderede ud-
gave. Politiken. 11,00 kr.
Lang, Maria: Mordet på landsby-
kirkegården. (G-bøgerne). 176 sider.
Grafisk Forlag, 3,75 kr.
Lawrence, D. H.: Lady Chatterley’s
elsker. (Hasselbalchs billigbøger). 336
sider. Hasselbalch. 4,85 kr.
Macfie, Harry: Drivtømmer. Ny ud-
gave. (Lommeromanen). 292 sider.
Skrifola. 3,75 kr.
Neapel. En bog i farver. Farvefoto-
grafier af Kurt Otto-Wasow. 28 sider
+ 24 tavler. Det Danske Forlag. 25,00
kr.
Paloczi-Horvath, George. Khrustjev.
Vejen til magten. 300 sider. Gylden-
dal. 26,50 kr.
Shute, Nevil: Mr. Warren kommer
til byen. (Lommeromanen). 192 sider.
Skrifola. 2,50 kr.
Siwertz, Sigfred: Glasbjerget. 257
sider. Wangel. 16,75 kr.
Katdlo akornåne imåitugssauniåsaga-
luarput méraK imatut erKarsarsinau-
tilerdlugo: angajorKåt piumassarissåt
imaiginångitsoK angajorKåt itsarpa-
lugtugamik nutåt pissusinik soKutigi-
ssaKånginamik, kisiånile pissutigssa-
Kartumik piumassarissaussut.
tupåtdlaKinak
mianerssutigissariaKarput mérKat a-
perKutait oKalugtuaitdlunit „kångu-
nartutut" mérKat issikuåne tupåt-
dlautigisavdlugit. inersimassut, ilame
angajorKårpagssuput, amerdlaKaut å-
nersineKartututdlunit misigissaKartut,
mérKat nangminérdlutik kinguågssiu-
tinut tungassut erKartornialerångati-
gik. mérKat aperssorniagkamingnit
taimatut misigitineKarångamik kå-
ngusumernermik misigilersarput, på-
sisorissardlugulo erKartorniagkatik
encumitsussut kukussuvdlutigdlo.
mérKat inungutsimingnit aperKutinut
taimåitunut teKigusugtungitdlat, uva-
gutdliuna inersimassugut mérartavut
teKigusugtungortitarivut.
mérKat Kulinik, arKanilingnik ukio-
Kalerångamik, pingårtumigdlo timi-
mikut anersåmikutdlo akornuteKara-
tik påsingnikumassussarångamik ki-
nguågssiutinut tungassunik angneru-
ssumik påsingnigkumalersarput. tai-
ma ukioKalerneråne påsitikuminame-
rulersarput, pingårtumik mérauneru-
nermingnitdle påserérsimagpåssuk
méraK anånap nåvisa iluåne agdliar-
tortartoK, sutdlo umåssuseKartut ta-
marmik umassugunik naussugunig-
dlunit anånaKartariaKardlutigdlo atå-
taKartariaKartut.
erKortumik oKalugtuarit
angajorKåt nuånårutiginartariaKar-
påt mérKamik kipunago aperssortuar-
nerat. mérKatdle aperssortungigpata
sunalunit avKutigalugo oKalugtutaria-
Karput mérårKat KanoK ilivdlutik pi-
ngortarnerénik. taimatut avKutigssar-
siorneK ajomartungiløK ikingutime
sanilitdlunit Kitornartårneråne mér-
Kat tiguartitartorujugssungmata.
pingårtuvoK kinguågssiutit pitsåu-
ssutanik mérKat iliniartisavdlugit nå-
pautipalånik tunitdlangnartunik ki-
nguågssiutitigut tunitdlåussortartunik
tusagaKångineråne. taimatume navia-
sårdlugit OKalugtuarsimagåine mérKat
sujumut takordluisinaunerat, sordlo
åipaKalernigssamik, a j oKuserneKaru-
jugssuarsinauvoK, mérKamut tåssu-
ngåinåungitsoK kingornale asaleru-
mågånutaoK.
inusugtorparujugssuput angajorKå-
mingnit kinguågssiutit tungaisigut o-
KaluneKarsimångitsut. tusartagatuait
tåssåuput OKalugtuat amllårnardlui-
nartut atuaKatimingnit pinguaKatigi-
ssartagkamingnitdlunit OKalugtuari-
neKartartut, taimalo ilivdlune kingu-
ågssiutinik iluamik påsingnigsinaune-
rigaluat autdlarKåumutdle aserome-
KardluinartarpoK. sumilunlme aut-
dlarKaut pingårdluinartussarpoK. aut-
dlarKaut pitsaussusimagpat sujunig-
ssamisaoK mérKat pinerdlugtuliorfi-
gineKarnerat mingnerungålisagaluar-
poK.
kingusinårniaKinak
mérKat 13—14-inik ukioKalerner-
mingne nangminérdlutik pilersunik
malugingnigtalersimagunik angajor-
Kåmingnik OKaloKatigingnigsinauner-
mikut ajornartorsiuteKarnerulersar-
put. mérKatdlo nangminerssortuar-
dlutik tamåna angusimagpåssuk ki-
nguågssiutit pivdlugit oKaloKatiginig-
ssåt kingusinårérpoK. mérKat tamatu-
ma nalåne angajorKåmingnut nipait-
sugpata angajorKåt isumaKalertaria-
Kångitdlat mérKamingnut pitsaussusi-
manatik, imalunit mérKamik nuénari-
ngikåtik. mérKatdle taimailinerat pi-
ssusigssamisortuvoK. angajorKåme å-
ma nangmingneK ukiut tamåko angu-
gamikik erKaimajungnarsivåt anga-
jorKåmingnut misigissutsimingnik o-
KaloKatigingnikusukaluardlutik ajor-
nartorsiuteKarsimanertik. tamånalo
sivisussuseKarajugpoK 13-init 18-inut
ukioKarnermut.
angajorKåt påsissariaKarpåt mérKa-
tik sumikaluarångatalunit igdlersui-
ssujuéinarsinéunginamik. taimåitu-
mik iluaKutåungilaK mérKat sumut-
dlunit autdlarångata isumålugtuésav-
dlune. Kitomat nangminerssorsinauv-
dluarput, pingårtumik angajorKå-
mingnit piarérsaivfigineKarsimagunik.
„Helse“ najorKutaralugo agdlagaK.
Otto Steenholdt.
DAN Semi DIESEL
type AMI - AMD
kissagtagkamik niaKUSsalik i-
malunit kissarnårtariaKångit-
SOK
Med glødehoved eller koldstart
Type HK o/m Prop. diam. Instal. læng de Vægt
AMI 6-8 750 450 1030 375
AMU 9-11 750 550 1030 450
Motorerne leveres nu med
BOSCH brændstofpumpe og
med nyt omstyringssystem.
motorit måna pineKarsinauler-
put BOSCH-imik orssuanut
pumpilerdlugit nutåmigdlo i-
ngerdlatitsissutilerdlugit.
Motorer fra 6 til 280 HK
A/S Motorfabriken DAN
ADGANGSVEJEN . ESBJERG
Telegramadresse: Danmotor
Skriv til Magasin efter bøgerne
agdlagdlutit Magasin’imut atuagarsiniarit
Magasin har Danmarks
største boglade og skaf-
fer Dem omgående alle
de bøger, De ønsker Dem.
Skriv også venligst efter
kataloger.
Magasin
Magasin Danmarkime
tamarme atuagauteKar-
nerssauvoit atuagkatdlo
sugaluitdlunit perusuta-
tit piårnerpåmik nagsiu-
slnauvdlugit.
kataloginik agdlagfiga-
luta piniåinarsinauvutit.
Kongens Nytorv 13 - København K
23