Atuagagdliutit - 07.09.1961, Page 26

MERARTAVTINUT
uvdlorissat milliarderpagssuit
uisorilassufnait
nugt. katerss: E. Villadsen, Realskolen, Nuk.
(nangitaK)
silåinarssuarme kikut utaririvåti-
gut?
ukiut tusindigdlit ingerdlanerine i-
nuk ingminut isumaKarfigisimavoK
nangmineK kiserdluinarme pingorti-
tarujugssuarme inuvdlune erxarsarsi-
nåussusilik. ukiunile kingugdlerne i-
suma tåuna åungåginåsanerdlugo na-
lunartoKalerpoK isumat avdlat avativ-
tinit sarKiimerartualermata. ilaisa er-
ssersiniarpåt silåinarssuarme kiser-
dluinavta inunginavta silatut, nunar-
ssuarnile avdlane åma inoKartoK u-
vavtitut erKarsarsinåussusilingnik —
ilame uvavtiningoK sule silatuneru-
ssunik!
OKartarput-åsit angatdlatit silåinå-
korutit uvdloriarmiorssuit sanåvisa
nunarssuarput tikerårtarangoK inu-
nerput påsiniardlugo! tåssagoK inuit
uvdlorissane najugagdlit uvavtinit i-
lerKuliutsimikut silaKåssutsimikutdlo
teknikivdlo tungåtigut uvavtinit a-
ngussaKarsimanerujugssuput.
atago amerikamiut Kåumataussiåt
Echo I maleruartitdlugo pisimassoK
alåkalåriartigo: tåssångåinaK Kåumat
sanåginaK avdlåkajåkasik tamaunga
erKumikajåginarssuarmut ingerdlar-
ssortungujuk raketekspertit malugi-
lerpåt. soruname tupåtdlalångitsungit-
dlat. KåumataussaK nalinginaussoK ta-
matigordluinangajak nunarssup kå-
vingnera maligdlugo kitånit kangianut
ingerdlaveKartarpoK, unale Kåuma-
taussaK erKumikajåK kigdlormut i-
ngerdlavoK!
taimatut Kåumataussamik nunar-
ssup kåvingnera agssordlugo igeriu-
ssisagåine teknike nutåK ingerdlatig-
ssaruj ugssuardle atortariaKarpoK.
kikumitauvauna autdlartitåt? ame-
rikamiut tamanut angmassumik na-
lunaerput: uvagungitdlat! rusitaoK
taimatut. pingitsoranile aulajangersi-
massumit aggersimåsaoK — aperKut
unauginarpoK: sumit?
sule nalunartoKarnerussut téssa

Knagende stærk med god plads til
tæerne — den helt rigtige børnesko.
Kajangnaitsorujugssuit inussanut inig-
ssaKardluartut — aitsåt tåssa mérKanut
kamigpait.
„pugutaussaK tingmissu“nik pissagait.
silåinåkorutit taimåitut nunane av-
dlane takugssaussarsimaKaut; sordle
måne nunavtine tékutoKartånginer-
poK. DanmarkimlsaoK inugpagssuput
taimatut erKumitsunik Kilangme ta-
kussaKartarsimassut. takusimassatik
peKatigigfingmut SUFOI-mut — tåssa
pugutaussat tingmissut påsiniarnig-
ssåinut peKatigigfingmut — nalunae-
rutigissarpait. tåssalo tupingnaKutå
inugparujugssuit takusimassamingnik
agdlautigingnigtut OKalugtuait ilåne
éssigigdluinartarmata, unuk tåuna,
nalunaenutaK taimailissoK, suna, Ka-
noK-itoK il. il. takusimanerardlugo,
måssa OKalugtuartut ingmingnut atå-
ssuteKarfigingikaluardlutik. takusi-
ssut tåssaussarsimåput inuit Kagfasig-
sungitsut, atorfikårssuit, ilåtigut pa-
lasit inuitdlume avdlarpagssuit tatigi-
nartut.
silarssuarme peKatigigfigpagssuput
pugutaussat tingmissut issertugartai-
nik påsiniaissartut. nunamit sumit pi-
ssussut påtsiveKartingisåinarpait. a-
merikamiut ilungersutdlugo sussut
påsiniardlugit alapernaerssortuarpait,
rusitaoK nunarujugssuåne taimator-
dluinaK iliortoKarpoK.
tauvame sumit pissusåpat? ussernar-
toKarnerpågunarpoK oKésavdlune:
planetimit avdlamit inulingmit! kisiå-
ne taima anitsigavta isumaKåsångila-
gut tåssa erKuvigsumik akivdluta. na-
lunartume amerdlaKaut. avdlatutdle
ajornartumik imaKa nunarssuit av-
dlat kisigssåungitsut torKåmavigine-
rusinauvavut nunarssuavtinit tamåko
silåinåkorutit ernumitsut nagguvena-
runångingmata.
åmåko planeterpagssuit avdlat. issi-
gigaluarpavut atåssuteKarfigisinåu-
nginavtigitdle sut torKortarigait på-
sivdluarsinåungilavut piginåussuser-
put ungasissuserssuinit avsserneKar-
simangmatdlusoK. tåssa Kularnångit-
sumik silåinarssuarme nunarssuarne
avdlane inoKaraluarpoK imalunime
til herrer og damer — elegant
og slidstærkt — skoen De straks
er dus med.
angutinut arnanutdlo — iluserig-
sut Kajangnaitsutdlo — kamigpait
iluarilingitsorsméungisatit.
dDl
umassoKaraluarpoK uvagut ilisimå-
ngisavtinik.
månåkut planetit 150.000.000.000-it
nalungilavut, angisut mikissutdlo.
tåukunånga planetit Kavsimitauva
„erKortumik" (nunarssuartut) seniner-
mingnit ungasissusigdlit umåssusi-
lingnit sujumugagssaKarpat? imaKa
amerdlasorssusåput, nunarssuatOKar-
pume kiserdluinarme uvdloriarparu-
jugssuit akornåne uméssusilingnit na-
j orneKarnaviångilaK.
tamatumunga pissutaussut ilagait
radiokut kalerrisårutit silarssuarnit
avdlanit pissut.
uvdlorissanit nalunaerut tigunexa-
rångat pingortitat sut nagsiussarigåt
ilisimaneK ajorparput. imaitdluarsi-
nauvoK silarssup avdlap ungasigsup
imåta narnanit nisamit nagguveKarsi-
naussoK. atauserdle nalungilarput:
kalerrisårutip nangmineK erssersipå
pingortitamit uvavtinit silatunerussu-
mit autdlartineKarsimassoK.
måna sanguvfigput erKumiluatdlåi-
narujoK. ilumordlutingme OKalugtar-
simagunik tupigingitsugagssåungit-
dlat inugpagssuput taimatut misigi-
ssaKarsimanerardlutik nalunaertartut,
tåssagoK uvdloriarmiorssuarnik ona-
loKateKarsimanerardlutik! arnat åma
atdliuniarsimångitdlat. Kanigtukut ar-
naK inusugtujungnailersoK nalunaer-
poK onalugtuardlunilo venusimiungoK
pugutaussautait tingmissut åssilissar-
simavdlugit, taimåitutdlo ilånut i-
lauvdlune nunarssup avatånut umiar-
ssuarmut silåinaKångitsukorussuar-
mut tikerårsimavdlune inugtailo OKa-
loKatigisimanerardlugit. misigissalig-
kerssårtoK ateKarpoK Elizabeth Kla-
rer, Afrikavdlo kujatåne najugaxar-
dlune.
atuagkiaK, atilik “Aboard a flying
Saucer", amerikamiumit Truman Be-
thurumimit agdlangneKartoK imaKar-
poK Kuianardluinartumik. atuagkior-
tup angut Jupiterip Kåumåtaisa ar-
dlånit pissoK OKaloKatigisimanerarpå.
åma avdla. angut londoneriussoK o-
KalugtuarpoK inuarKat planetimit
Clarionimit aggersut oKaloKatigisi-
mavdlugit planertigoK aggerfiat må-
ngånit takuneKarsinéungilaK sener-
nup tunuane tarrisimajuåinarame.
tusarnissusia tusardlune: Mexico-
me naussorigsaissoK Venusimut anga-
lasimavoK tagpavanisimavdlunilo uv-
dlut sisamat! angalanermine filmilior-
tarsimavoK angerdlarmat påsiniardlu-
arKigsårneKartunik. tåuna KanoK-isi-
manerpoK.
angut utorKarssuaK amerikamio
George Adamski uvdloriarmiunik a-
tåssuteKartartunut ilausimavoK. tåuna
oxalugtuarpoK uvdlorissat Kaningne-
russavut planetit tamarmik inoKartu-
ingOK uvavtinit sujuarsimåssutsimikut
angussaKarsimanerujugssuarnik. nu-
narssup avatåne silåinåkoruterujug-
ssuax tikerårsimanerarpå venusimiu-
toKarssuardlo 1000 migss. ukiulik oxa-
loKatigisimanerardlugo. utorKarssuaK
tåuna Venusimit pissoK OKarsimavoK
nunarssuarmiut silarssuarnut avdla-
nut angalassalernigssamingnut akue-
rineKarsinåungikatdlartut inunerup i-
sumånik avdlanigdlo pissariaKartunik
påsisimassaKarKarpatdlårnertik pissu-
tigalugo. — ila Kanormita pissoKåsaxå
rusit amerikamiutdlunit Kåumåmut
autdlakåssalitdlarpata? åmamigoK
Kåumat uvdloriarmiorssuit alaper-
naerssuivfigtut atulerérpåt! (imaKa).
sule amerdlagaluaxaut inuit taima-
tut misigissaKartarsimassut takussa-
Kartarsimassutdlo, maunale tamåko
pivdlugit encartugaKåséngilavut tai-
måisagaluarpåme OKalugtuaK takivat-
dlålisaKingmat.
uvdloriarmiorssuarnik atåssutexar-
tarsimanerardlutik unertut sule ug-
periniagagssåungitdlat, naluvarpume
ilumornersut. åma ilisimatortavta
planetit avdlat sule tikerårsimångi-
lait. ilisimatusarnerat nåpertordlugo
påsisinauvarput planetit Kaningneru-
ssavut tamarmik najugarinexarsinau-
nermingnut nalerKutdluångitsussut —
tåssa imåipoK inoKångitsut. Adam-
skivdle tåukulo avdlat uvdlorissat av-
dlat pivdlugit encarsartausé kukuvig-
sunerarpait, ilisimatussarnerångOK a-
jorpoKl pisanganarnerpaussordle tå-
ssa: inuit uvdlorissanut avdlanut aut-
dlartugssat sujugdlit Kanormita misi-
gissanåsaKaut? imaKa nåpitsiumårtut
tupåtdlautauvdluinartugssanik? eri-
nivdluta utarKinarta ukiut ikigtunguit
Kångiugpata inuit siléinarssuarmut
angalassartugssat nåpitagssariumår-
tagaisa OKalugtukumårmatigut ilumut
„uvdloriarmiorssuit“ takordlugåinau-
natik piviussussut.
nangisaoK
Sibiriamit Kimåssut
nangitaK
autdlarfigssartigdlo patdlilermat i-
nimingnit nugtertitåuput igdlorssup
tunuatungånut kingornalo nakorsap
nalunaerfigisinauj ungnaerpai. tauva
Kinuvdlune atorfingminit soraerpoK
iveftitauvdlunilo Sibiriamut. tåssane
pitdlagkanut nakorsagssångordlune,
Poulikut angåt Peter Orloffe éipara-
lugo sujuarérput tåussumalo nunau-
tine igdlunilo tunivdlugit. nakorsaK i-
lagå téssunga inusugtumut kivfau-
ssussårdlune pasinaersårnermit.
rusit nunåt ingerdlavigititdlugo pit-
dlagkat Kimugtuitsunut ilautitåuput
ingmikut téukununga inigssiaussunut.
aitsåt Sibiria tikikamiko någdliung-
narnera atulerpåt. Kåsane Asiap nu-
nåta ilå kugssup Volgap sinå rusit nu-
nåta timånitOK tikikamiko kåtuput a-
ngutit arnatdlo Kåramut autdlartitat
såkutut sujulerssuissut makitåssusiå-
nit pitdlagéuput. KåKatdlo Uralit ti-
kikamikik avdlat pitdlagkat åma ila-
gilerpait. tåuko pinerdlugtuput tig-
dligtut toKutsissut igdlorssuarmik i-
kuatdlaissut arnatdlo nålungiaming-
nik toKutsissut inunerdlungnermigdlo
SPIS DAVRE
og bliv stærk
DAVRE indeholder jern,
kalk, fosfor, B-vitaminer
og protein
Fra landets mest moderne mølle Vejle Dampmølle
pinerdlugtungortut. nunavdlo suju-
lerssornera pivdlugo pitdlagkat aki-
massuput, anersåmikut pitdlagaoKati-
mingnit nakunerungårtut. taimåitor-
dle inupiluit ajornerssait ingerdlana-
tigilerpait, ineKatigalugit agtumav-
dlugitdlo agdlåt. ilaitdlo ingmingnut
sugssariungnaerdluinartutut kumang-
nik nåpåumigdlo åtsornartumik tu-
nitdlagauvdlutik. tåuko Annamut na-
jusavdlugit artornaraluaKaut. arna-
Katailo oxauserdlugtut kångunartut-
dlo tusarngarniagkane arnanårne Kar-
ninit tusagkane kaputitut åneritigai.
Kinertuaraluardlunilo Nicolai Melen-
dorff takuneK saperpå, kisa sujora-
ngålerpoK alarsugalutik aniatalo tug-
patdlersarneK sapingajalerpå.
Sibiriap sinånut kigdligkamik pisu-
inaK ingerdlalerput. unukutdlo inigi-
ssarpait igdluvigkat Kissuinait kiki-
agtuinagkat tåukununga inigssiaralu-
git sanåt uvdlormut ingerdlavigssåt
nåmagtitdlugo akugtussusilingmik sa-
nåt. nunarujugssuaK untritilingnik
milenartoK sordlo isusigssåungitsoK.
Kilagssuax atdlårKigsorssuvOK kiag-
ssuardlo artornangajagdlune uperna-
lersorssugamime. iluanårdlunilo orpit
avKUserngup sinåne igdlugigdlutik
nausimassut avalerKortorssuput. tåu-
kulo alångortåt avKutigåt nigdlatår-
dlutik naussorpagssuitdlo orpit muli-
ngisigut nuisåput. tingmiarpagssuitdlo
kångusatut Kivdlarigtigissunik mer-
KUgdlit Kardlorput. pitdlagkat untri-
tilikutårdlutik atautsimititåuput ki-
ngornåne sujornånilo såkutut såkutik
piarérdlugit ingerdlatipait. Kasuner-
mitdlo nåpåumigdlunit kingulerutut
iperåutamik nåkigtaingårdlutik nuki-
ngisårpait. uvdlut sujugdlit såkutut
taimaisioraluit najagit nagdliutorsi-
ortutut ingerdlåput. parnaerussiving-
me inertik silarssuvdlo alianåissusia
åssigingingårmata. uvdlutdle ardlaxa-
lermata åma taimaiginardlutik ernu-
majartulerput. Kasunermit kigaitsu-
ALT I JULETRÆSPYNT
OG DEKORATIONSARTIKLER
orpiup pinersautigssai sut-
dlunit pinersautigssatdlo avdlat
amerdlasungordlugit aitsåt pine-
Karsinåuput. saniatigut piniartu-
nut niorKuteKameK ajorpugut,
taimågdlåt tamåkuninga nior-
KuteKartartunut.
G. Ahrenkiel
Hvidovrevej 74,
Valby.
FERD’NAND
En naturkatastofe
ajunårnerssuaK
<s>
mik ingerdlåput isigkamigdlo améru-
tut Kasilingnerssuånit isigkatik kivi-
nex artungajagpait. naussunguit pini-
ngårtut tingmiånguitdlo Kimåssut ali-
asutigilerpait mitagtututdlusoK ing-
matik någdliungnerssuarmingne,
ilåne unulersukut Anna ingerdlavoK
animinut tasiortitdlune Kasunermit
nisune uniåinangajagdlugit kingu-
nermingne iperåutap serKortarnera
tusagke ånilårutigalugo. Anna tu-
nungmut såkutut tungånut KiviarpoK,
takuvdlugulo såkutut nålagåt Ker-
nertorssuarmik hestilik saninguami-
gut ingerdlalersoK. kialo OKalugtuari-
sinaunerpå ånilårnera, ilisarigamiuk
OlenskyussoK. Anna ånilårnermit ani-
ne tupagtipå. sukangårdlune Kångiu-
tinaleraluardlune takoriaramigit sani-
nguénut unigpoK. Kungujulassorssuv-
dlunilo Anna OKarfigå: „årit, årit. tai-
mailissutit nåpexåvkit, måSsåkut su-
jornatut Kutsigtigiungnaexautit, nuli-
ariumagaluaravkit itigartikangma
månale ingminut pivdluarneruleru-
mårputit nulissartåriguvkit". arnå-
nguardlo issiminut agdlåt augpitdler-
Pok sujoraneK kångusungnex perxu-
sileKinerdlo kamangnerdlo atautsikut
misigalugit, xatångutåtalo suangakå:
„umassuarssugssuaK-å, oxautsisit na-
jangnut ilagaluarugkit hestingnit nu-
sugdlutit nékartisavavkit atdlungiar-
tutdlutigdlo nunamut umassuarssug-
tut tOKunartuligtut". nålagapiluvdle
igdlartorssuvdlune igdluinarssut kau-
ssarfingminit amuvå OKardlunilo:
„ingmatsiaK ikingutinguara inunerpit
Kaumassua uminga supivdlugo aut-
dlarteKinavara.“ Poulivdlo Kunusuit-
dlune issikordlugpå OKardlunilo: „u-
må KingmeK KunutoK autdlaigungma
toKuvdlunga taimåitOK agssagssaKå-
ngilatit ikingutima akiniussinerinit."
nålagapiluk akingitdluinarpoK, såku-
tunutdlo Kiviardlune nipine sajugtit-
dlugo oKarpox: „una pinerdlugtoK i-
kunga orpingmut Kilerssorsiuk ipe-
råutasilo piarérsarsigik toKuniarma-
nga makitasårungnaersisagavko. utar-
Kivdlungalo pitdlagkat maligsigik
måna sujuarmata, uvanga nålagau-
nertarput oKalukatdlåsavara perKii-
ssutivnik". angerdlutik perKussutånik
nålagpåt. såkutut mardluk arxardlu-
tik Poul tiguvåt. malerutinardlunilo
orpingmut KilerssortipoK.
Annap uvdlut tugdlerit issigissara-
migit iperartuissut iperartugartik ni-
korfaneK sapilerpat inuserdlerdlunilo
aitsåt taimaititaråt, tauva Kiångarme
taline isagtitdlugit såkutut Kinuvigai:
„Katångutinguara tonunago Gute piv-
dlugo“. tåukule igdlautigåt, ugtualår-
dlutigdlo iperåutatik kåvitipait niar-
Kutik Kulauaivdlugit suliagssamingnut
erinitsånguatsiardlutik. tåssångåinar-
dle Annap aningaussautine entaivai,
såkututdlo mardluk nivtaivigai ani-
ngaussanik 10 sølv rubilinik tamar-
migdlo piumangårdlugit issigait Ka-
noK pinigssamingnik naluvdlutik.
(rusit aningaussåt 1 rubil danskisut
naleKarpoK 2 kr. 85 øre), nalungitdlat
pitdlagkamit aningaussanik tigusigu-
nik agsut pitdlarneKåsavdlutik. kisiå-
ne piumatunerat ajugauvoK. aningau-
sssat tigunasuarpait torKordlugitdlo
Poulilo isuvssupåt iperåutap tugtar-
neranut åniartussårtariaKarputit 100-t-
dlo tikilerpata inuserdlersussårumår-
putit. pitdlagardlo såkutut nålagka-
mik taigorpåt misingnarmat anerså-
migut ingmingnit pissaunerungårtoK.
avdlamigdlo oKalugsinaujungnaerput
nålagartik sukangårdlune aggermat
suaortardlunilo: „Kå, kivfat agsoru-
niaritse inupilugssuaK-una“. nipitu-
migdlo Anna KialerpoK kine agssang-
minik matordlugo anime åniarnera i-
ssigiumanago. såkutut ilungersordlu-
tik nålagartik malungnaersårfigåt Ka-
jagssuarnermingnik. taimåitOK ipe-
råutap tugtarnerata ånersingineK sa-
perpå.
nålagåt hestimine igsiavoK Djævelip
nuånårneratut kinaKardlune Anna Ki-
viatdlaivdlugo. tåussumalo sapingisa-
minik alanganiarpå mitagdlernera ta-
kujumanago. nålagapilugdle aitsåt
umåmigut nuånårdlualerpoK xatå-
ngutigit akiniardlualeramigit sujorna-
gut atausiaratik kångusugtitarmåne.
månalo isumamigut ingminut nerior-
ssorpoK pisinaugune kéngusugtitaru-
mavdlugit. nuånåramilo sikåtordlu-
ne pujuatdlagtarpoK iperåutap tug-
tarnere kisitdlugit. talia xeratasuviu-
ngikaluarpoK nakorsap ilimagissåtut.
eKaitsuj ungnaernerdlo encåissutigi-
ssarpå 'akeraKarnerminut, sulilo na-
ligssånik akiniutigssarsinane.
nangisaoK

/ t'WÉkiL
HZ i
26