Atuagagdliutit - 06.07.1962, Blaðsíða 18

avativtine silarssup
navianartuinut
igdlersutigssaitångilagut
uvdlut tamaisa
navianartorsiortuardluta.
mauna ilånguparput tulup
atuagkiortup tusamassaussup
1946-me toKUSsup
H. G. Wellsip OKalugtualia,
uvdlorlssamit nunarssuaK
KaningorneKarpal KanoK
pissoKarumårneranik
aj unarneK
naleKangitsoK
uvdlut ardlalinguit matuma sujor-
nagut New Yorkime uvalilersoK ra-
diukut avisitigutdlo nalunaerutigine-
KarpoK uvdlorissamik nutåmik nav-
ssårtoKarsimassoK. Plutop seKinermik
kåvigfiata avatånipoK, nunarssuavti-
tutdlugOK angitigaOK seirinertutdlo
aumårtorssuvdlune. arritsumik agdli-
artorpoK, påsineKardlunilo sukasor-
ssuvdlune seKernup tungånut' inger-
dlaortoK!
tuluit uvdloriarsiortuisa arajutsisi-
mångOåt. Londonip avisisa ilåne ag-
dlagsimavoK: sunarssånersoK si-
larssuarmit tåkupoK. angeKaoK, ta-
marme aumårtorssuvoK .. sukasor-
ssuvdlune seKernup tungånut inger-
dlaorpoK.. “
Asiame rusit uvdloriarsiorfigssuat
uvdlorissap nalussaussup tungånut
såtiterneKarput. silarssuarme tamar-
me uvdloriaK angalassOK tusåmane-
KalerpoK. unukut Kingussuit uvdlori-
arsiutit Kilaup tungånut åntiuneKåi-
nåraut ilisimatunit uvdloriarsiortunit-
dlunit alapernaeKissunit iluneKarsi-
mavdlutik. avisine tamane uvdloriaK
takornartaujungnaerpoK radiukutdlo
erKartorneKaKalune.
uvdlut mardluk Kångiungmata na-
lunaerutigineKarpoK uvdloriaK Plu-
top Neptunivdlo kåvigfisa akornånut
pissoK. erssaringårmat Kingutåinarnik
takuneKarsinauvoK. Amerikame ta-
marme radiukut fjernsynikutdlo aut-
dlakåtitsissoKarpoK: „Duchaunesip,
uvdloriarsiortorssup, sujumut naut-
sorssuinera nåpertordlugo uvdlorissap
ingerdlaornermine planet Uranus a-
pusavå. silåinarssuarme ajunårneK i-
ngassagdluinåsavoK .. “ nunarssuar-
milo tamarme silarssuarme perdlug-
ssaK nagdliukalugtuinaleKissoK piv-
dlugo pisanganerssuaKalerpoK. unuk
tåuna inuit tusintiligpagssuit uvdlo-
rissat tungåinut nåkussiput. pingorti-
tarssuarme silarssuit mardluk akor-
nåne ajunårnerssuaK issigingnårniar-
påt. silarssuarmut tikuartorput OKar-
dlutik pavane kigdlingiussåp Kulåne
uvdloriarssuaK Korsuk UranusiussoK.
tamarmigdlo nalungilåt Uranus nu-
HOLBÆK SKIBS- & BÅDEBYGGERI
HOLBÆK
umiarssualiorfik umiatsialiorfigdlo
narssuarmit angneroKissoK. tamar-
migdlo ikingutitoncatik ilisarisima-
ssatigdlo tikussorpait OKardlutik tag-
pavane silarssup takornartap Uranus
Kanigdliartorå apusaKigålo. tamar-
migdlo pisangavdlutik Kilaup tungå-
nut årdlorKigtaraut.
aKaguane uvdlånguaK angutit ar-
dlagdlit brasiliamiut nuisitsissarfiliar-
put. ilåt atauseK Kilangme sumik mi-
sigssornialerpoK. „pavna takusiuk!
uvdloriaK Kaumangårame!" ilai tiku-
artugåta tungånut såteruput. tagpava
uvdloriaK KaumaKissoK uisorilavoK.
uvdlåkut KåumaréraluartoK Kau-
manera såkortoKaoK. såruna sivitso-
riångitsoK avdlagineKalerpoK. uvdlo-
riarsiorfingne tamagingne ulåpuner-
ssuaKalerpoK. åssilivit, agdlisitsiutit
sutdlo såkutit uvdloriarsiornermut a-
torsinaussut piarérsarneKarput. silar-
ssup ungasigsup naggatigsså nagdliu-
poK. Uranus — silarssuaK mikitarane
måna ikualanerssuarmut nalussau-
ssumut akiupoK, merKutivdlo issågut
issigissoKartugune imaKa takuneKar-
sinaugaluarput planetip Kåva per-
dlungmit tårtumit matuneKartoK Kå-
Karssuitdlo aKerdlungordlutik augtut.
unukut inugpagssuit anérput. uvdlo-
riarssuaK KorsupaligtoK uvdloriarssu-
ardlo ingianartoK issigingnårpait. na-
lunaeKUtaK KulingulinartoK sordlume
uvdloriaK KorsupaligtoK ikualalersoK.
uvdlorissat takornartap Kanigdliartu-
inarpai.
unua’KerKa torålo Kilangme naora-
lautdlangneK takuneKarpoK. Uranus
agssakålaorpoK, uvdlorissap aporpå,
ingnågpalugtuinauvdlutik ingmingnut
kåtuput uvdloriångordlutik atauseK.
uvdloriapilunerssuaK nutårdluinaK i-
kerinarssuarme ingerdlaortuånguar-
poK seKernup tungåinavianut.
aKaguane uvdlakumitdle højttalerit
silarssuaK tamåt akisuatitutut ipåt.
sumilunit aulagsagsimårneK ersiner-
dlo malugineK ajornångitdlat nalu-
naerutigineKarsimangmat uvdloriaK
ivna KanigdliartuinartOK. nunarssuaK
Uranusitutdle seKumivigdlugo aporsi-
naungmago kisa KuarsånganerssuaKa-
lerpoK. silarssup naggatigsså nagdliu-
LAD VOR ERFARING IGENNEM
25 ÅR I FOTO & SMALFILM
komme Dem tilgode.
Komplet udvalg i alle anerkendte
mærkevarer i kameras og tilbehør
De får omgående svar, når De
skriver til
ACTIV - FOTO
Frederiksberggade 34
København K. — BY 3134
tinaleKinerpoK? inuk KanoK-iliusava?
mana Europame uitsåneK ingassag-
dluinarpoK. nålagkersuissut tungånit-
dlunit erKigsisimatitsiniarneK ajorna-
kusoKaoK. uvdlåK tåuna uvdloriar-
ssuaK kangianit nuissoK nalunaeru-
tigineKarpoK.
„angeKaoK, anginerulersimavoK,
KaumanerulersimavoK."
franskine uvdloriarsiortut Kinguser-
sårsimassut OKarsimåput tornårssup
uvdloriåta nunarssuaK uvdlume aKa-
gulunit sugssaujungnaerdlugo aporsi-
naugå.
„uvdlorissap Kanigdlilerpåtigut. nu-
narKatit ilivse eritigsisimavdlusilo er-
sisångilase. nalautsorneK tamåna Ka-
noK ilissamik pingitsorsinauvoK..“
uvdlume seKineK pissarnermisut
nuivoK tarritdlunilo. unuk-måna Ki-
langme tåunarssuaK-åsit tåkuterKig-
poK. Kaumanera såkortoKaoK. Kåuma-
tigigkaluarpoK, Kåumatdle Kaumane-
Kångingaj avigdlune asingartuvigsima-
vok. nalorninartorsiorneK angeKaoK,
silarssuarme tamarme OKalugfit milli-
onigdlit suj anerput.
sinigtoKångilaK. USA-p radiuagut
autdlakåtitat tiguneKarput: „unuar-
ssugaluaK eKérsimaorneKarpoK. Kåu-
marKUtit tamarmik ikumåput — ig-
dlune tamagingne, igdloKarfingne ta-
magingne, nuname tamarme! silåinå-
korutit Kamutitdlo Kangarnit ilausso-
KarneroKalutik kipisuitsumik inger-
dlaorput. avKusernit inungnik ujame-
riagput. måna New Yorkime, Was-
hingtonime, Los Angelesime igdloKar-
fingnilo avdlane uivertorssuput..“
uvdlorissap nusugsimangningnerata
uvdloriapilunerssuaK Jupiter inger-
dlavianit kångartipå. måna seKernup
tungånut ingerdlaorpok. nunarssuaK
KanoK pisanerpoK? apungikunik Ka-
nigtuararssuvdlugo sanerKutisavå.
„.. taimåitumik Kanigdlivigtinago
nalunaerta: nunap sajungnere ano-
rerssuitdlo pingitsortugssaujungnaer-
put. månåkut måne malungniutitdlag-
tålerérput!" tåssa USA-mit nalunae-
rut kingugdleK.
unua’KerKa, uvdloriaK Amerikap
KulånipoK. unuaK uvdlormmgarnit
KaumaneruvoK. anorit kissartut ma-
jortalerput. Virginiame, St. Lawren-
cep Koruane Brasiliamilo tårtunik
nuisserpoK. sila avångunarsilerpoK.
anorerssualeKaoK sialugssuardlunilo.
kagdlerssuarpoK sujornagut nagdler-
neKångisåinartumik. Manitobame i-
ssangialeKissoK tusarpåt. sume tamå-
ne KarssutsinigssaK ilimanarsivoK. Kå'
Kane aput augtoK Kapugtuinauvdlune
supivoK. sume tamåne orpiminerssuit
ulikåtarput, inuitdlo akornåne sarfåu-
ssauvdlutik. marugdlugssuaK, Kissu-
minerssuit sukujugpagssuitdlo sarfar-
ssuarmit erfagiuneKardlutik tangmi-
kalårtuinåuput KorKUtdlo inungnit
najorneKartut tungåinut ingerdlav-
dlutik.
ajunårneK ingassagdluinarpoK. ano-
rerssup aserugai nalilerneKarsinåu-
ngitdlat. igdloKarfigpagssuit ikuat-
dlagput inugparujugssuitdlo tåmar-
dlutik. angerdlarsimavférutut millio-
niligpagssuit soriarfigssaKångitdlat.
igdlorssuit ikumassut akornine avKU-
sinertigut ingerdlaorput amerdlangå-
ramik sanimut nikeriarfigssaKarnatik.
sialugssuarmit masangårput ilaitdlo
atissaKarpiaratik. ånilårsimanermit
mérKat atimingne tutissartagkatik
malugingilait. ilait tåukununga någ-
tarput isigagpagssuarnitdlo Kagdler-
neKardlutik nikuenusanatik. igdlor-
— Økser — Hamre — Hakker —
Skovle — Spader
ujancerissut såkutait — ulimautit —kåutat — ikugtautit — ujarnanut
tigorKautit, ajagssautaussarssuit — nivåutat — nivåutat ivssorsiutit
Et prima fabrikat — Leverandør til Grønlandske Handel
DANSK STAAL INDUSTRI s/s af 1933
Kongens Lyngby
åvr.n, ur
Specialste
J l'vnnrt Mineralvand
w

^ • o :r<
imeruersautit Kalåtdlit-nunåne
Danmarkimilo piumaneKarnerpåt
ssuit Karmait ikumassorssuvdlutik u-
pigarput inugpagssuitdlo ingerdlaor-
tut matordlugit.
Argentinap sineriåne ulerssuaK ili-
manarsivoK. imaK Kutdlaralugtuinar-
poK, maligssuarujugssuitdlo igdloKar-
figssuaK Buenos Aires millionilingnik
inulik ivåt amiåkunguerutdlugo. ig-
dloKarfit avdlat kugssup Pavanåp si-
nånitut imarssuarmut morssugtiterput
nuerKingisåinardlutigdlo. sila kissag-
titupilugssuvoK anersårtorfiuj ungnai-
vigdlune. Amerikap avangnårssuanit
tasamunga kujåmut Kap Horn tiki-
vigdlugo nuna sajugpoK. ingnermik a-
hitsinerisa igdloKarfigssuit mator-
pait; nuna KUvdlorpoK, igdlut itiner-
,suarmut nåkåput. imarssuaK anori-
mit pujortuinaK Kuparssuarnut kug-
torssuvoK.
uvdloriarssuaK sule KaningnerulerpoK
kisa seKinermit mardloriautingajang-
mik anginerulerdlunilo kiangneruler-
poK. Kina inugtoKissoK sarKarfigå. i-
nuit avdlamik periusigssaerutdlutik
uvdloriarssuaK pavna nåkutinalerpåt.
Kimåniaraluarput, KimåvfigssaKångit-
dlatdle. amertik sujåneKarpalulerso-
råt, anersårtormarneratdlo ilungersu-
narseKaoK. atdlårKeKaoK. mardloriåu-
mik seKinerpoK. inuit kiangmit upl-
nartalerput. narssarujugssuit nautsi-
vit ikumåput, sivitsoriångitsordlo Ki-
nap nunarssua tamarme aumårtuinå-
ngorpoK. KeKertat Afrikap kangiani-
tut ingnerinarssuångorput. sut tamar-
mik ikuatdlagput, suna tamarme Ki-
viagaK augpalorujugtumik Kaumane-
KarpoK. sila kissagtipilugssuangårmat
umavfiujungnaerpoK. IndiavtaoK or-
pigpagssuarujugssuisa akornånit ing-
nerssuaK naoralautdlangniariartoK
suna tamarme ingnerinarssuångorpoK.
ikualanerssuit akornåne erKatsangne-
rup åniarneruvdlo pilersitait nipit tut-
siutarput — nipit tusarningitsut, a-
milåuminartut....
uvdloriaK sule agdliartorpoK. nu-
narssuaK Kanigdliartuinarpå. kiapi-
lugssuangålermat nunarssup igdlua’-
tungerssua tamarme aumårsorinarsi-
vok. sarKumissume aKerdloK augdlu-
ne korussåginalersoK amilårnartumik
pissoKarpoK. nunarssuaK agssakariar-
tuleKaoK.
Europap Amerikavdlo kujatdliup i-
larujugssue kiviput. aitsåt imaK aulå-
kuserpoK. pavungarujugssuaK serpa-
ligtårtitdlugo malerujugssuitdlo ing-
mingnut sarmigåutitdlugit nunarssuit
tårtut nuissarput. Europa amiåkue-
rutingajavigsimavoK Afrikavdlo ilar-
ssua fima kivisimavdlune. Atlanter-
havime Maneragssuarmilo nunarssuit
ilisimaneKéngitsut nuerarsimåput ta-
•kuminångeKalutik.
Nordpol Sydpolilo nunarssup Kite-
rilerpai. sermerssuit sikorssuitdlo
augput. ulerssuaK, anorerssuaK, nunat
kiverartut — Nunarssuarme ajunår-
neK agdlautigissagssåungilaK.
erKumitdluinartumigdle pissoKar-
poK. KanoK ilisimanerdlune uvdlori-
ssap Kaumanerujugssua såkukitdliar-
tulerpoK. anorit nigdlatårtut tikiuta-
lerput, nuisserdlunilo. suna tårtoK
angmalortoK Kaumanerssuarmut av-
ssiukiartulerpoK. tåssa Kåumat uvdlo-
rissap nunarssuvdlo akornånut pissoK.
sivitsungitsoK avssersimåinarungnaer-
på, uvdluvdle Kaumaneranit ineKar-
dlune. uvdloriaK sarKumerKigpoK, ki-
apilugssuaråsit erninaK malungniuter-
KigpoK. uvdloriardle agdliartorung-
naersimavoK, migdliartorpoK! Nunar-
ssuaK sanerKutlnardlugo seKernup
tungånut ingerdlaornine nangipå.
nuiardlugssuaK ajunårnermik ulit-
sissoK siaruariartulerpoK. imaK åpari-
artulerpOK. sume tamåne aserKorpag-
ssuit marugdluinait imaKa igdloKarfi-
usimassut nuiorarput. akornåne toKU-
ngassorpagssuit kisigssåungitsut iput
.. amiåkoKarpat? silarssuarme ta-
ssane sule inussunik inoKardlune?
ikigtunguit sule umåput. siamase-
Kaut. silarssuarme tOKungassume ni-
paitsumilo inulersimåput. nunat av-
dlångortitersimaKaut, umassutinik
narssautinigdlunit takussaKångit-
dlat. igdlOKarfit sujungnaertut inikue
issigingnårpait. silarssuarme tåssane
ineriartorneK sukasoK maungåinar-
poK, kipineKarpoK. sanavfigssuit inu-
itdlo silatut tåmarsimåput. tamaisa
autdlarKautainit uterKigtariaKarput.
ujarKanik såkoKarKårtariaKarpoK av-'
diatut ajornåsagpat; apenuitauvordle
inuit tåuko sivnerutut kinguåvilo u-
måinåsanersut. inuit ivko umasinau-
jungnaersimagpata inup nunarssuar-
me uvdlue nåsåput.
tåssa inuk sukutdlunit navianartor-
siorpoK. silåinarssup navianartuinut
igdlersuteKångilaK. KaKugulo nunar-
ssuarput taimatut nalåuneKåsagaluar-
pat tåssa aso, pingortitarssup-una pi-
umasså.
OKalugtuardlo una pingortitarujug-
ssuarme ajunårnernut angnerpånut
nalerKiutdlugo sungingårmat eraai-
ssariaKéngikaluarpordlunit. taimåi-
tordle påsineKarsinauvOK ajunårneK
KanoK agtigisagaluarnersoK uvdlori-
ssap takornartap nunarssuaK kilome-
terinik millionilingnik ungasissuse-
Kardlugo Kaninguinartugaluarpagulu-
nit..
nugt. Erling Villadsen.
18