Atuagagdliutit - 02.08.1962, Blaðsíða 24
mardluk
autdlåsaput
angatdlatit
V enusimut
rusit amerikamiutdlo nunarssup avatåne raketinik sukaniuniar-
tut — Venusimit nunarssuarmit 37 miil. km ungasigtigissu-
mit fjernsynikut autdlakåtitsissoKarniartoK
uvdloriaK Venus nunarssuavtitut i-
tOK seKerngup tungånut avdlanit Ka-
ningnerussarput, avdlanut nalerKiut-
dlugo ungaseru j ugssuångikaluartOK
tamanit ilisimarKarneruvarput. sani-
lerput avdla Mars Kingussuit såkor-
tut atordlugit åssiglngitsutigut misig-
ssuatårsinauvarput, agdlåme seKine-
Karfivtine nunarssuit ungasingnerpåt
radiop malé Kingussuitdlo atordlugit
påsiniaivfigisinauvavut. Venusivdle
KaumaKissup seKerngup Kåumarsagå-
ta silåinartå pitardlugo Kingumit su-
mitdlunit misigssuivfigineKarsinåu-
ngilaK, tåssa seKerngup Kinguai Ve-
nusip silåinartånit utertineKartarma-
ta, radarimigdlo månamut misigssui-
nerugaluit angnertumik pigssarsiviu-
simångitdlat.
angatdlatit mardluk
Venusimut erninaK
imaKale Venusimut tiingassut ang-
nertuneroKissumik påsissaKarfigiu-
mårsimavavut novemberiulerpat. pi-
lerssårutit iluagtisagpata, massa ta-
måna taKamoriarneKarsinåungikalu-
artOK, nunarssuarmit angatdlatit mar-
dluk autdlartineKartugssat taimani-
kugssamut Venusip avatåne 24.000
km-nik Kåva ungasigtigalugo kåviler-
sugssåuput, påsissutigssanik nunar-
ssuarmut nagsitsissardlutik.
angatdlatit tåuko mardluk augustip
KerKa sujorKutdlugo nunarssuarmit
autdlartineKartugssåuput amerikami-
unit rusinitdlo. tamarmik Venus Ka-
ningorniartugssauvåt novemberip 12-
iata migssåne, taimanikugssamut Ve-
nus Kåumatit 17 ingerdlanerane aitsåt
taima nunarssuarmut Kanigdlitigi-
ssugssaungmat 37 millioner kilomete-
rit erKåine ungasissuseKalerdlune.
nunarssup Venusivdlo seKerngup a-
vatåne kåvivfiat åssigikånerpoK åma
sukåssusiat taimaitdlune, tåssa se-
kundimut 28 kilometerit migssilior-
dlugit, Venusile seKinermut Kaningne-
rugame taimalo avKutå nåineruvdlu-
ne nunarssuavtitut sivisutigissumik
seKinermik kau j atdlainiartångilaK.
Kåumatit 17 Kångiukångata nunarssu-
armit atautsimik sujuardlune seKi-
nermik kaujatdlaerérsarpoK. januari-
me 1963 nunarssuarmit 60 millioner
kilometerinik ungasissuseKalerérsug-
ssauvoK, aprilimile 1964 kingumut 37
millioner kilometerinik ungasissuse-
Kalisavdlune, tåssa avKumine kaujat-
dlagsimåsavdlune. Kéumatine tugdlig-
ssane uvdlorissat angalausinut naler-
Kiutdlugo arréKissumik nunarssuav-
tinut KanigdliartortugssauvoK, nauk
sukåssutsit ilisimassavut nåpertordlu-
git uivsångunåinaraluartumik, tåssa
unuit tamaisa nunarssuaK 375.000 ki-
lometerinik Kanigdleriartartugssauga-
miuk, imalunit Kåumatip nunarssuar-
mut ungasissusiata isorartOKatånik.
sekundimut 39 km
Venusip nunarssuarmut Kanigdli-
nerpauvfia nalerordlugo misigssuivfi-
giniåsagåine, tåssa novemberip 12-ia-
ta erKå, angatdlatit ugtutitagdlit ra-
diogdlitdlo nunarssuarmit autdlartine-
KartariaKarput augustip ingerdlatiler-
26/31 hk. V. 1500/1800 o/m:
Pris kr. 11.375,—
40/46 hk. v. 1500/1800 o/m:
Pris kr. 14.190,—
Priserne er lncl. reserve- og re-
duktionsgear 2,1:1, komplet skrue-
tøj med 3-bladet skrue — skrue-
aksel af rustfri stål, komplet 12 V
elstart med akkumulator og ter-
mostart, lænsepumpe og installa-
tionstilbehør.
Ab. fabrik.
agssakåssup 1500/1800-riardlune
kaujatdlagtamerane 26/31 hk-llk
11,375 kr.-llk.
agssakåssup 1500/1800-rlardlune
kaujatdlagtamerane 40/46 hk-llk
14,190 kr.-llk.
aktnut llåuput sarpé ulortencår-
naglt uteriartaut klgaitsumlgdlo
sarplgsartaut, sarpé plngasunlk
ulungnagdllt, sarplsa aksellat sl-
sangmlk mangertornineK ajortu-
mik sanåK, ingnStdlaglssamlk 12
voltlmlk autdlartltaut akkumula-
torertallk, klssarKårnago autdlar-
tltaut, lmaersaut Ikussuinlgssaml-
lo atortugssat.
NY OG STÆRKERE
•Ar Større trækkraft
Ar 10 •/• lavere brændstofforbrug
Ar Tryksmøring
Ar Større dynamo /
nutåK nuklgfunerdlo
Ar nuklgtuneK
Ar 10 pctlmlk solaritungfnerussoK
Ar motore pumperdlugo ollatigaK
Ar angnerussumik dynamollk
MOTORFABRIKEN BUKH A/S ■
KALUNDBORG
raketinik misiligaivfingme tekni- Teknikere fra the National Aero-
kerit rakete VenusimukartineKar- nautics and Space Administration
tugssaK misiligkåf anorimuf
pårfitsivigssuarme.
nerane sapåtip akunerine mardlung-
ne sujugdlerne, kingusingnerpåmigdlo
augustip 16-iåne.
angatdlat amerikamiut autdlartini-
agåt „Mariner A“ igeriuneKarnigssa-
mut piarérsimassugssauvoK augustip
åipåne, rusitdle autdlartiniagåt ige-
riuneKartugssatut pilersså rutigineKar-
dlune augustip 9-åne.
„Mariner A“ igeriuneKåsaoK At-
las-centaur-raketimik kåmissaissuler-
dlugo. kingorna „Mariner B“ Marsip
tungånut autdlartineKåsaoK. sujug-
dleK igeriuneKåsaoK nunarssup kåviv-
fia atuatdlagdlugo. tamatumunåkut
nunarssup kåvingneratut 28 km-inik
sekundimut sukåssuseKardlune inger-
dlalisaoK, ingerdlaneranutdle ilåssu-
tåusavdlutik 11 km sekundimut, a-
ngatdlat nunarssup ingminut nutsui-
neranit kångåsagpat pissariaKartut.
sekundimut 39 km-inik sukåssuse-
Kardlune angatdlat amerikamiut aut-
dlartitagssåt Kåumatine pingasune
Venusip tungånut ingerdlapilortug-
ssauvoK. isumaKartoKarpordle rusit
autdlartitagssåt sule tåussuminga su-
kanerujumårtoK.
fjernsynikut Venusimit
rusit autdlartiniagåt amerikamiut
piånit angnerusaoK, ugtutit radiotdlo
saniatigut åma fjernsynikut autdla-
kåtitsissuteKåsavdlune torKåinardlugo
nunarssuarmut nagsitsissartugssanik.
rusit raketiata ingerdlatå amerika-
miut piånit såkortunerusaoK åmale
su- undersøger en model af Venus-
rakeften, før den afprøves i en
supersonisk vind-tunnel.
rusit iluaKutigisavait sujorna februar-
ip 12-iåne raketimik Venusimukartug-
ssaugaluamik avKuminile sangussor-
dlune seKerngup avatåne kåvilersu-
mik autdlartitsinermingne påsissatik.
rusit amerikamiunit kingugdliuvdlu-
tik autdlartitsigaluarpatalunit raketi-
utåt amerikamiut piånit sujugdliuv-
dlune éngutugssauvoK, nunarssup o-
Kalugtuarissaunerane sujugdlermér-
dlune raketinik nunarssup avatåne
sukaniunigssame.
angatdlatit tåuko Venusimukartug-
ssat ardlåinåtdlunit ångutisagpat ili—
magineKarpoK påsissutigssarpagssuar-
nik nunarssuarmut nagsiussaKartoKa-
rumårtoK. påsissagssat ilagisavåt Ve-
nusip silåinartå nunarssuavta silåinå-
tut inersoK avdlaunersordlunit. åmå-
taoK ugpernarsineKåsangatineKarpoK
Venusip Kåva nunarssuarme inoKa-
juitsoKarfigtut inersoK, sordlo tamåna
Californiame radarikut Venusimik
misigssuinikut påserKa j angneKarsi-
massoK. kisalo påsineKarsinaujumår-
poK Venus ingminut kåvingnersoK Ka-
nordlo sivisutigissumik ingminut kau-
jatdlagtarnersoK. rusit ilisimatut isu-
maKarput uvdlut Kulit ingerdlaneråne
Venus ingminut kaujatdlagtartoK —
tåssa Venusime uvdloK nunarssuarme
uvdlut Kulit sivisoKatigalugo. ilisima-
tut avdlat nautsorssutigåt sivisuneru-
ssumik sule Venus ingminut kaujat-
dlagtartoK åmale avdlat isumaKardlu-
tik Kåumatitut Venusip igdlua’tungå
seKinermut sangmiuåinartoK.
(nangitaK)
— OKalugtupånga taimanikut
kigsautigisimassame angnerssarigåt
kristumiut periausinik ’iliniagaKa-
lårumavdlune nunarKatine pivdlu-
ardlutik inussut sule pivdluarneru-
lernigssåne i'kiukumavdlune. kisiåne
arfangniat ilerKUisa pissusisalo erni-
naK påsitisimavåt sunauvfa kristu-
miut åma inupilåvdlutigdlo ajortusi-
naussut, ilame angume inugtainit kui-
simångitsunit agdlåt ajornerungår-
dlutik. tauva Queequeq Sag Harbou-
rimut pigamik sule ånilårutigineru-
ssaminik påsissaKarpoK takuvdlugo u-
miarssuarmiut kristumiut KanoK ili-
ortut, sulilo amilårneruvoK Nantu-
cketimut pigamik aningaussarsiatik
sumut atorait takuleramiuk.
tamåko takulerdlugitdlo påsilera-
migit sujunertarissaraluane taimaitit-
dluinarpai. isumaliorsimavoK: silar-
ssuaK ajortuvoK uvangalo pivdluar-
nerusaunga kuisimananga toKuinaru-
ma. naugdlo ilumigut sule gfltipi-
lungnik taineKartartunut ugperaluar-
dlune kristumiut akornåne inulerpoK,
atissait atortoralugit oKausilo issuar-
niapalårdlugit, tåssalo tamåko pissu-
tåuput måna erKumitsumik pissusi-
lersormat nauk månamut Kangakut-
dlagssuardle nunaKarfine Kimagsima-
galuardlugo.
åssigingitsunik påsitiniardlugo ape-
råra nunaminut uternigssaminik pi-
lerssåruteKånginersoK kungingornia-
lerssåmerminigdlo pilerssåruteKångi-
nersoK måname angune Kangale toKU-
simåsassoK ilimagisinaungmago.
akivoK taimaisiorniarane ånilånga-
gilersumik unerdlugo kristumiut iler-
KUisa inussausiatalo ima siinertigisi-
måsagåne nunamine kungip niaKoru-
tånut nalerKUgungnaersimåsavdlune,
niaKorut tåuna sujulime kinguåriåt
30-t pigerérsimassåt. OKarpordle u-
kiut ingerdlaneråne uterniarKilersså-
raluåsavdlune ugperissarsiornerup tu-
ngåtigut nunarKatimisut isumaKarai-
lernine misigisimalerniariardlugo. må-
nåkutdligoK silarssuaK tamåkerdlugo
tamane /tamåne angalaorniaratdlar-
poK. måna naulingniartutut sungiu-
sarsimavåt unårssuardlo tukartaler-
sugaK kungip-ajåupiåtut atorpå.
aperåra månåkorpiaK sumik piler-
ssåruteKarnersoK. akivoK umiartorKi-
savdlune atorfine atorfigalugo. tauva
uvangåtaoK OKalugtdpara arfangnia-
Katauniardlunga piukorutigigiga ta-
månalo pivdlugo Nantucketimukarsi-
massunga. nalunginavko igdloKarfik
tåuna arfangniarniartut autdlariar-
torfigiumassaKigåt.
taima OKalugtukavne erninaK au-
lajangerpoK KeKertamut tåssunga ila-
giumavdlunga umiarssuagssarsiguma-
lo umiarssuagssarsiavnut åma nang-
mingneK ikiumavdlune, tåssalo neri-
orssuivoK umiarssuarme atautsikut
pigårtarumårtugut, atautsimut umiat-
siaKardluta atautsime nerissardluta —
tåssa tamatigut peKatigisassugut ajor-
tut ajungitsutdlo nalautagssavut iki-
OKatigigfigiumårdlugit. taimatut OKa-
lungneratigut isumaKatigivdluarpara,
tåssame isumaKataunivnut nuånår-
nivnutdlo pissutaussut ilagingmåssuk
Queequeq naulingniartartungmat tai-
malo angumut uvavtut itumut arfang-
niarnermigdlo påsisimassaKångitdlui-
nartumut misiligtagkamigut iluaKU-
taussugssarujugssuvdlune, tåssame
misiarnanga taima oKarpunga, nauk
umiartornermut imarsiornermilo på-
sisimassariaKartunut silagtussilårérni-
kukasiugaluardlunga.
Queequeqip oKalugtuane någamiuk
pujortåune Kamipå, nanerutdlo supi-
gamiuk eKitertorpånga Kaunilo Kauv-
nut tugteriardlugo igdluanut såter-
poK sinilerdlunilo. uvangåtaoK igdlua-
nut såterpunga erninardlo tamavta
sinilerpugut.
kapitalit 13-iat
trillebøre
aKaguane uvdlåkut — tåssa atau-
singornerme niaKutiga aunavérsagaK
tunivara nujaiaissartumut Queequeq-
ip uvangalo nujaiartinerput akilerdlu-
go. nujaiaissartoK isersimassuilo Kuia-
suvigsorssuput — tåssame pingårtu-
mik pigunaramiko Peter Coffinip o-
Kalugtuarisimangmago igpagssåne tu-
terKåsagavko KanoK imilårtigisimane-
ra, taimalo påsisinaugunarnago måna
taima ikingutigigtigilersimagavta.
tauva trillebørimik atugagssarsivu-
gut pigissålunguavutdlo igssorardlu-
git •— ilångutdlugit uvanga nangmi-
neK poKåténguara imaKångingajagtoK
avdlatdlo pigissålunguåka ikivåka tai-
malo „Moss“ip tungånut autdlarpu-
gut, tåunalo tåssauvOK umiarssuåraK
Nantuoketip tungånut ikårtautaussoK
uvdlårdlo tamåna umiarssualivingmut
talisimassoK. tupingnåinarpoK avKu-
tåne inuit nåpitagkavut issigitdlarå-
ngata Queequeqimut pivatdlåratik —
tåssame avKUsinermingne inugtuma-
ssunik aitsåt takulinginamik — pine-
rugunardlugule taima ikingutigigdlu-
artigisinaugavta. kisiåne inuit issikor-
tunerat uvagut akornutiginiångilarput
ingerdlåinardlutalo nikitautdluta tril-
lebøre ingerdlåtardlugo. taimågdlåt
unikåtdlagtarpugut ingerdlaKatima u-
nåme pua såminut sisoriartoK iluar-
sinialerångago. aperåra suna pivdlugo
taima pissaKutaugunartigissumik ag-
sataKarnersoK Kularnångingmåme u-
miarssuit arfangniutit unånik taimåi-
tunik ardlaligssuarnik pigissaKåsassut.
akivordlo aperKutiga påsivdluaruniuk
una pissutigissumik unerdlugo unåK
tåuna sanavdluagaoKingmat, arfer-
pagssuarnut ilungersungårdlune aki-
ussutigissarérnikågamiuk åmalo arfe-
rit umatåinut nakeKalune. tåssa Quee-
queqip unåne nangmininaK pigeru-
sugpå sårdlume naussorigsaissut nu-
kagpiartait katerssuilerångamik kiv-
dluteKarumassartut nangmingninaK
pigissamingnik avdlanut agtorKungit-
dluinagkamingnik.
ilåne trillebørimik taortigilerdluta
Kuianartumik OKalugtupånga taima-
nigoK inunermine sujugdlerpåmik
trillebørimik takorKårame KanoK ili-
orsimanerminik. taimane nunaminit
autdlarKårdlune Sag Harbourip Ke-
Kertånut pisimalerdlutik umiarssup
pigingnigtainit trillebørimik atugag-
ssarsisimavoK igdlerfigssuaK umiar-
ssuarmukautagssaK arKutisavdlugo.
tauva igdlerfigssuaK tåuna arKutag-
ssane trillebørimut Kilerssorsimavå
icanordlo iliordlune ingerdlatisavdlugo
nalugamiuk atautsimut tigulertoriar-
dlugit erssiutinarsimavdlugit. „Kanor-
me pivit“, aperåra „inungnik igdlau-
' tigineKéngilatit? “.
taima aperigama ingerdlatinardlugo
OKalugtuarKilerpoK nunamingne kati-
torsiorsimanermingne pisimassoK er-
Kaimassane OKalugtuaralugo. OKalug-
tuarpoK katitoKalersitdlugo KåKorta-
riarssuit ivserat putumanartuliaK i-
merneKartartoK, imigagssardlo tai-
måitoK nagdliutorsiorfigssap KerKani-
tineKartardlune. ilåne Queequeqip
Katångutaisa arnat ilåt katilersoK nå-
magtordlugo KeKertaK umiarssuarmik
niuvfagiumik nunalivfigineKarsima-
vok, umiarssuvdlo nålagå nagdliutor-
sioKataorKUvdlugo KaerKuneKarsima-
vok, oKausiussutdlume maligdlugit a-
ngut tåuna agsut pingårtorsiornikau-
simavoK ilumorsårtuvdlunilo. nagdli-
utorsiortugssat katerssusimåput nu-
liagssap igdluata silatånut, taimaisi-
ssordlo umiarssup nålagå tikiupoK a-
tarKiniardlugulo kungip palasiune-
ruvdlo saniånut inigssiorsimavåt imi-
gagssamit ungasingitsunguame,
(nangisaoK)