Atuagagdliutit - 11.10.1962, Blaðsíða 13

kalåtdlit sule kimingneKarsimavugut
monopolip nalånit erKarsartautsimit
uvdlumikut såriarfigssaKarpugut niorKutigssiornerup KagfagsarneKarnigsså peKatauvfigisavdlugo,
nangminerdle autdlarnisinaunigssaK amigautigårput. isumanarpugut avatånit ikiorserneKarnigssaK
utarKinåsagigput. taimatut ernarsartarneK toKutariauarpoK, folketingimut ilaussortan Nikolaj Ro-
sing onarpoK nunavtine ajornartorsiutinik isser tu ångitsumik oKaloKatigineKardlune.
folketingimut ilaussortaK Nikolaj
Rosing aussaK angalaorsimavoK Sco-
resbysundime erKånilo taimatutdlo
Kitåta kujaterpiåne. sujorna aussåkut
Angmagssagdlup erKå angalaorfigisi-
mavå, neriugsimagaluardlunilo månå-
kut pivfigssaKarneruvdlune Tuno a-
ngatdlavigiumårdlugo, ajornarmatdle
Scoresbysund erKålo Mestersvigilo
angatdlaviginarsimavai, tamatumunå-
kut sujugdlermérdlune Scoresbysund
folketingimut ilaussortamit tikerårne-
Karsimavdlune.
— påsissara nåpertordlugo imigag-
ssap tungå Scoresbysundime apemu-
terujugssuvoK, folketingimut ilaussor-
taK onarpoK. imigagssan kigdliligau-
vok, tusarparale ilaKutarit pissagssatik
nungutarsimagait Kåumatit pingasut
ingerdlanerinåne. ajornartorsiut avdla
tdssa åmit tunissat ikiliartuinarnerat.
ukiut Kulit Kångiutut Scoresbysund-
ime åmit tunissat amerdlåssutsimikut
nunavtine angumaneKarsimångitdlat
ukiumut 9000 patdligdlugit tunissau-
ssardlutik, månale ukiumut tunissat
7000 migssiliuinartalersimavait, måssa
påsissat maligdlugit puisseKåssusia
taimaiginaraluartoK.
scoresbysundimiut ilaisa Eskimo-
næsimut nugternigssartik kigsautigåt,
tamånale nunavtine inuit eKiterneKar-
nigssånik sujunertaussumut tugdluari-
ngilarput, ingerdlatsinermut akitsor-
sautigssaungmat nugtut atuarfit na-
korsaKarneruvdlo tungåtigut isumagi-
neKarnigssamik norKåissuteKalisag-
pata.
Scoresbysund 251-tnarnik inoKar-
poK, kigsautigineKarpordle ingnåtdla-
gialiorfeKalernigssaK politéKalernig-
ssardlo. tamatuma akuerineKarnigsså
ajornakusortugssauvoK Kitåne igdlo-
Karfit angneroKissut ardlaicartut ing-
nåtdlagialiorfeKaratigdlo politéKå-
ngingmata.
— aussaK landsrådime OKatdlisigi-
neKarpoK Tunume Kinersivit avgua-
tårneKarnigssåt.
— angalanivne Kinersissut aperi-
ssarsimavåka kigsautiglneråt Tu-
nup atalernigsså Kinersivlngmut
sujugdlermut. taimatut isumaKar-
put. uvangale isumaga maligdlugo
Angmagssalik erKålo sårugdlingnlk
aulisarfiunera pivdlugo Kinersivit
åipånut, tåssa Kujatånut atassaria-
Karsoråra,
sordluna tunumiut kissinerussut
— isumaKarpit tunumiut kitåmiunlt
pissutsimikut avdlaussut?
— sordluna tunumiut kissinerussut
isiimatik oKautigisavdlugit. Kitåne
m.alungnartdinartutut tunumiut tani-
nartångitdlat. tunumiut isumamikut
ingmingnut nåmaglslmårnerat angne-
rulersimavoK aulisarnerup inutigssar-
siutitut ingerdldneKalerneratigut. ta-
mdna pingårtumik Kungmiune ma-
lungnarpoK.
— tunumiut kigsautigåt kitåmiut
atåssuteKarfiginerulernigssåt?
— tamåna misingnardluinarpoK. kig-
sautigineKarportaoK tingmissartumik
aulajangersimassumik atåssuteKarnig-
ssaK agdlagkat isumagalugit, tamåna-
lo iluarsineKarsinåusagunarpoK ting-
missartumik sikunik alapernaerssui-
nermpt atatitdlugo. grønlandsudvalgi-
me tamaviårusimavara tunumiut Ki-
tåne ukisineKartarnigssåt, erKarsauti-
gissarparalo tunumiut Kitånut pisima-
ssut aulisarfiussunut påsissagssat tu-
ngalsigut kommunalinit isumagineKå-
sassut. tunumiut Kitånukartarsima-
gsut avalagsimassutdlunit amerdlane-
rit nunamingnut uternigssartik kig-
sautigissarpåt. ukiut ardlaKångitsut
Kångiugpata Angmagssagdlup erKå
inugtuvatdlålersugssauvoK. taimaing-
mat månangåK avKptigssiuneKalisaga-
luarput Kitåne ukisltardlugjt, pissptsi-
nik påsissagssarsiortitdlugit. tamåna
åma distrlktsrådimut ilaussorfat ara-
jutsislmångilåt.
— aussaK åma Mestersvigimiputit?
— isumavnut uniutipara augtitag-
ssarsiorfingme sanaortugarpagssuit
takuleravkit taima avangnarpasigtigi-
ssume taimåitOKarnigssaK takordlorsi-
mångikaluaravko, molybdænimigdle
piaissoKalersinåusagpat sule angner-
tunerussumik sanaortornigssaK pissa-
riaKarpoK. nunap pissusia maligdlugo
avKusiniusagåine 80 km inortugssåu-
ngilå, KåKardlo putuvdlugo avKusiu-
sagåine 30 km migssiliortugssauvdlu-
git. måna KåKåkut ilungmut Kivdleri-
ssoKarsimavoK pingasunik kilometerip
agfå isorartutigissunik. augtitagssar-
siorfiup sujulerssortå, ingeniør Brink,
isumaKarpoK augtitagssaK molybdæn-
imik 0,18 pct. Kångerdlugo akoKartoK,
autdlarKåumut nautsorssuinerit malig-
dlugit taimatut påsissaKartoKarsima-
galuardlune. ingeniøre OKarpoK naut-
sorssuinerit kingugdlit nåpertordlugit
påsineKarsimassoK augtitagssaK mo-
lybdænimik angnertunerussumik ako-
KartOK, piainigssardlo ingminut akiler-
sinåusangatipå 0,26 pct. Kångerdlugu-
lunit molybdænimik akoKarsinaugpat.
atuartitauneK namaginångitsoK
— Kujatåne angalaorningne KanoK
påsissaKarpit?
— savautigdlit aussaK måna pig-
ssarsiatik nåmagisimårdluinarpait. a-
merdlanerne ivigkanik katerssuineK
nåmagsineKarérpoK, pigssarsivdluar-
tOKardlune. savårKat savatdlo 16.—
17.000 ukioK måna toKorarneKartug-
ssåuput, uvdlunilo måkunane uvdlor-
mut 800 tOKorarneKartardlutik. ilima-
narpoK Narssame fabrike mikivatdlå-
lerumårtOK ukiut ardlaKångitsut Kå-
ngiuneråne. pingårtumik toKorainerup
nalåne ajornakusortitarpåt rejerniar-
neK unigtineKartarmat.
— savauteKarfiussune ajornartor-
siutit supat?
— savautigdlit mérartaisa atuarti-
taunerat nåmdngitdluinarpoK. K’ag-
ssiarssungme mårnanut arfinen-pi-
ngasunut skolehjemigssaK sananexar-
simavoK, sulile iluata atortugssai ti-
kisimanatik. skolehjemime ine atuar-
titsivigtut atorneKarsinaugaluarpoK
iliniartitsissumik i kiortigssamik pig-
ssarsissoKarsinaugpat. savautenarfing-
nutdle iliniartitsissunik pigssarsiornen
ajornaitsuindungilaK. K’anisartune
Eualungnilo mérnat atuartut arfineu-
pingasUput, tåukule atuariartorusug-
kaluartut K’aKortume inigssaKartine-
Kdngitdlat. boligstøttemit igdlut type
25 mardluk åipågo K’aKortume sana-
neKartugssduput savautigdlit mérar-
taisa inigssait. savautigdlit rnérartait
akungnagsissut iliniarflgssamingnik
noruaigaluarput, såriarflgssaKaratig-
dle atuartitausimdnginertik pissutiga-
lugo. atuartitausimdnginertik naner-
torneKautlgåt, tamånalo pingårtumik
erssemarigdluinarpoK niviarsiarnane.
niornutigssiorfit mikivatdlåt
kujaslngnerussunitune aullsarneK
KanoK ingerdlava?
— tunltsivit mikivatdlåt aulisarner-
mut ukiune klngugdlerne angnertune-
rujartulnartumut mikingitsumik ajor-
nartorsiortitsiput. tunltsivit amigar-
dluinarput tamånalo mlsingnarsiartui-
nartugssauvoK aulisariutit angneru-
ssut amerdllartortitdlugit. folketlngl-
me ardlaleriardlunga uparpartarsima-
vara nunap kujaslngnerussortåta inu-
tigssarsiutlt tungaislgut sumigina-
gauvdluinarnera.
Kujatåne aulisagarpagssuaKar-
poK. ilimanardluinarsinaugaluar-
poK Manitsumit avdlanitdlo auli-
sartut ukiunerane tarnavunga auli-
sariartarnigssåt tunitsivigssat aju-
nginerussumik årKigssussivigine-
karsimagaluarpata. Nanortalik pi-
ngårtipara inigssineKarnera akung-
naitdluinarmat piorsaivfiginenar-
dluarsinauvdlune. Agdluitsup ka-
ngerdluanut rejenarfingnut Nanor-
talingmit akunerit pingasuinait
ingerdlassariaKarpoK.
— landsrådip tapersersorpå misig"
ssuissoKalernigssaK Agdluitsup ka-
ngerdluane nutåmik aulisarfiussugssa"
mik igdjQKarfiliornigssaK erKarsauti"
galygq.
— isumaga nåpertordlugo ingrninut
akilersinauneråsasoråra umiarssuar-
mik niorKutigssiorfiussumik Agdluit"
sup kangerdlpanut ipigssitaKartOKar*
tugpat. Kangerdluluk igdloKarfiliag-
ssatut erKarsautiglneKarsimagunara-
luartoK iluamérsumik umiarssualive-
KångilaK, umiarssualivigssåne kigå-
ngamut angmarKusimåinartume ilu-
liarpagssuit katerssutardlutik. Igali-
kup kangerdluata Kingua åma sårug-
dligpagssuaKarpoK bundgarnerssorfi-
gigdluardlunilo. ukiup Kåumataine pi-
ngasune tarKavane sårugdligpagssuit
nagdliusimårtarput, igalikormiutdlo
kigsautigåt Kåumatine tåukunane pi-
ngasune sårugdlit iluaKutiginiarnig-
ssåt savauteKarnermpt tapertautjt"
dlugQ.
åmåtaqrdle angnertCimik miaigssui-
sitsissoKartariaKaraluarpoK påsiniar-
dlugo angatdlatit sut nunap iluane au-
lisautigisavdlugit nalerKunerunersut.
tarKavanimiut kigsautigåt savaling-
miut umiatsiaisa angnerussumik ator-
neKarnigssåt imarsiutikuminåssusiat
pissutigalugo, angatdlatinut tamåko
angencatåinut nalerKiutdlugit.
akigssautit niorKutigssiornerdlo
— niorKutigssiornerup nangmagsi-
naussånit angnerussumik akigssarsiat
KagfagtineKånginigssånik sujunersu-
mut akerdliuvutit.
— uvdlumikut niorKutigssiorneK Ki-
viaruvtigo tugpatdlernartoKångilaK,
Nikolaj Rosing
niorKutigssiorneK tungavigineKåsagpat
akigssautit aulajangerneKarnigssånut.
niorKutigssiornerup piorsaivfigineKar-
nera sule nåmagsineKarKajdngilaK.
niorKutigssiorneK angnerulersindungi-
laK avatdnut aulisariartoKartalerslna-
go. umiarssuårKat amerdliartuinarpa-
ta peKatigalugulo niorKutigssiorfit
piorsaivfigineKångigpata tamatuma
kingunerissugssauvå pissagssat kigdli-
ligaunerat. isumaKarpunga niorKutig-
ssiorneK uvdlumikut privatinit tigune-
KarsindungikatdlartoK. sule pivfigssd-
ngorsimdngilaK niorKutigssiornerup
akigssarsianut aulajangissulernigsså -
nut. sujugdlermik niorKutigssiorneK
piarsaivfigineKartariaKarpoK nåla-
gauvfingmit privatinitdlo. niorKutig-
ssiornerup piorsaivfiginenarnigsså pe-
Katauvfigisavdlugo uvdlumikut så-
rlarfigssaKarpugut, nangminerdle aut-
dlarnisinaunigssaK amigautigårput.
monopoleKarnerup nalånit erKarsar-
tautsimit sule kimingneKarsimavat-
dlårpugut, IsumaKardluta avatånit
ikiorserneKarnigssarput utarKinåsa-
gigput. taimatut erKarsartarneK toKU-
tariaKarpoK.
ajornarnavlarsimångilaK peKatigig-
dlune pujfirivingnik mikissunik aut-
dlarninigssaK. ukiune kingugdlerne
fø'BUKO
ti! boref s...
kapisigdlit pissauvdluartalersimåput,
Kularnångitsumik niorKutigssiaralugit
aningaussarpagssusassut. taimatutaoK
kalåtdlit akornåne niuveKatigingner-
mut iluaKutauvdluésagaluarpoK pi-
gingneicatigingnikut igdloKarfingne
KerititsiveKalersugpat. Avangnåne ig-
dloKarfingne Kerititsivit atorfigssa-
KartineKaKaut, tåvanimiutdlo erKar-
tortuåinarpåt KerititsiveKalernigssap
KanoK pissariaKartiginera. sunale piv-
dlugo nangminérdlutik autdlarniniå-
ngitdlat? privatimik KerititsiveKaler-
sugpat måtagpagssuit neKerpagssuit-
dlo Avangnånit Kujatånut nagsiussor-
neKarsinaulisagaluarput. handelip u-
miarssuartågsså pilerssårutaussoK
angnertumik KerititsiveKartugssauvoK
téunalo avKutigssauvdluåsagaluarpoK
kalåtdlit niorKutigssautåinik taortigig-
talernigssamut.
grønlandsudvalge atornerdlu-
gaussoK
— KanoK isumaKarpit grønlandsud-
valge kinguartiterivigtut OKautigine-
Karmat?
— aningaussanut tungassut udvalgi-
me tåssane oKaluserissagssane ki-
ngugdlersauniartugssaugaluarput, av-
dlatutdle pissoKarsimavoK tamånalu-
na ajornartorsiutaulersimassoK. grøn-
landsudvalge uvdlumikut atorner-
dlungneKalersimavoK atorfeKarfit su-
julerssuissuisa atorfeKartitamingnut
tugpatdlersautitut atulermåssuk. grøn-
landsudvalgile akigssarsianik aulaja-
ngissugssåungilaK, avKutigssiuiniar-
tugssauvdlunile akigssautit årKing-
niardlugit KanoK iliuseKarsinaunig-
ssamik.
maligagssiuinerup sunissarnera
grønlandsudvalgime kalåtdlit politi-
kerit ilaussortaussut tusåneuartå-
ngingmata tamåna ånerårput. inuniar-
nerup tungåtigut danskinit agsut su-
nigauvugut, tamånalo kipitineKardlui-
ndsagpat akigssautit aulajangerneKar-
neratigut iluamérsumik kinguneudsd-
ngilaK. KanoK itumik angussarisinau-
ssat aulajangiukdine inungmut kimut-
dlunit tamåna perningnartuvoK, Ka-
muna nåmagisimårnermik pilersitsi-
ssardlune, angnerussumigdlo angussa-
karnigssånut kamagtuissuvdlune. ma-
na pujortulérarssuit tikiussulerput ta-
kussutigssauvdlutik ilunger suanerup
Kano k kinguneKarsinauneranik. åma
taimåitariaKarpoK kalåtdlit iliniagar-
tunertissut akigssauserneKarnigssåta
tungå issigalugo.
uvdlumikut kalåtdlinik akissug-
ssauvfingmik angnerussumik tigusiar-
tortunik takussagssaKangångilaK, a-
tausiåkåt erKåisångikåine. tamatumu-
ngalo pissutaussoK tåssa danskisut
akigssauteKalisagåine ukiut Kulit Dan-
markimisimanigssamik piumassari-
ssaK, taimatutdlo pineKarsinåungitsut
akigssautaisa 25 pet.-imik ilångaivfi-
gineKartarnerat.
ikiuissarnerup eKungassua
— nunavtine inugtut atugkatigut
ajorssarneK OKaluserineKarsimavoK.
— folketingime sujunersuteKarsi-
mavunga ikiuinermut tungassut
åma iloKiagsiutit utorKalinersiutit-
dlo nålagauvfiup isumagissarilisa-
gai. ikiuissarnermik Danmarkime
inatsisit pissariuvatdlåKaut, nunav-
tine pissutsinut nalerKutungorsar-
tariaKardlutik, tamånale imailiat-
dlangnerinarmut pisindungilaK.
— folketingime suleriauseK måna
sungiutdluinarunarpat?
suleriauseK ikuvfigiartuinarpara,
autdlarKåumutdle ajornartorsiorta-
Kaunga. folketingime kiserdliortaKau-
nga partit avatånfkama. sulile måna
pivfigssångorsoringilara nunavtine
parteKalernigssamut, partit tamarmik
nunavtinut tungassut måna taperser-
sortarmatigik.
påsissutigssanik ilisimatitaor-
KalårneK
ministereKarfiup tungånit påsissu-
tigssanik nunavtinut tungassunik ang-
nikipatdlåmik ilisimatineKartarnera
ajorusutigissarpara. uvaguvtinik påsi-
ssutigssat ildne ukiup Kenca Kångiu-
toK aitsåt uvavnut ångutarput, Kavsi-
nigdlo aitsåt påsissarpåka avisine ag-
dlautigineKalerångata. dssersutitut tai-
sinauvara ministereKarfiup sanaortu-
gagssanik 1966 tikitdlugo pilerssårutai
sule tigusimdngikika. tduko kangale
landsrådimut ilaussortanut tunhine-
Karérput.
— folketingip grønlandsudvalgia
nåmaginartipiuk?
— isumaKarpunga udvalgime tåssa-
ne suleriauseK eKåinerussariaKartoK.
udvalgip suliagssane sangmingipat-
dlåKai. nåmångilaK udvalge KaKutigo-
rujugssuaK aitsåt katerssuterKuneKar-
tarmat. nalerKunerusagaluarpoK Kåu-
matit tamaisa udvalgime atautsimine-
Kartalersugpat, nunavtine ineriartor-
neK ukiune måkunane sukaKissumik
ingerdlassoK orcaluseralugo.
— naggatågut: Kinigagssångortitaor-
Ki'savit?
— ardlalingnit aperineKartarsima-
vunga KinigagssångortitaorKingniar-
nersunga. kingugdlermik Kinersinertut
amerdlatigissunik piukuneKåsaguma
någgårsinåungilanga. aperKutauvordle
KaKugo tugdlianik KinersissoKarumår-
nersoK. Knud Rasmussenip højskolia-
ne sujuligtaissugssatut atorfigssara
måna angmavoK. ukiutdle mardluk
Kångiugpata månåkut sujuligtaissu-
ssok nangerKigsinauvoK kigsautigigu-
niuk, tamånalo højskolip bestyrelsiata
akuerssorpago. uvangalo uterfigerKig-
sinauvara seminariame iliniartitsissu-
tut atorfiga.
Julut.
Nylon fiskenet
umonteret
2000 Kn 12 Ma. 100 mm 210/12 Kr. 101,50
2000 - 12 - 135 mm 210/12 Kr. 135,00
2000 - 40 - 58 mm 210/9 Kr. 150,00
2000 - 58 - 70 mm 210/9 Kr. 295,00
2000 - 40 - 70 mm 210/9 Kr. 210,00
Alt franco Grønland, -f- 5 ®/o casse pr. efterkrav.
Lev. fra lager. Mellemsalg forbeholdt.
Andre størrelser: Forlang tilbud og tid.
JOHANNES DAHL & CO.
Fiskeriartikler — Import — Eksport
Postadresse: Fur — Telegr.adresse: Netdahl
Skriv efter vort katalog
med det største udvalg i danske møbler.
Katalogerput danskit pekusiåinik
moderniussunik amerdlanerpånik
Kinigagssalik agdlagfigiguvtigut
nagsiutisavarput.
ASBJØRN-MØBLER A/S
SKINDERGADE 28-32. KØBENHAVN K.
LEV. TIL DEN KGL. GRØNLANDSKE HANDEL. DEN KGL. GRØNLANDSKE HANDELIMUT NIORKUTEKARTARTOK
13