Atuagagdliutit - 03.01.1963, Blaðsíða 22

MERARTAVTINUT
tugtuarKamik perngarnera
Lars Rasmussen OKalugpalartoK uvdlut 21 muluvdlune Nup
kangerdluata Kinguanut auvariaKataunerminik
27. juli 1962 uvdlåkut K’ornumit
autdlarpugut „Sanassu“mut kaligtit-
dluta. NiaKornå nagdleravtigo kaligti-
kungnaerpugut. tauva NiaKornånut
tulagpugut, titoriardluta ilagssavut u-
tai'Kilerpavut. utarKivdlugit nunami-
kavta paornaKaKaoK ama kigutaemat.
ilagssavut utarKingåtsiarsinardlugit
tikiungmata ilungmut autdlarpugut
seKineK tarrilersoK. ingerdlagavta ki-
sauna Ivnajuagtup tunuanut unig-
dlartugut, tåssane unuigavta nuåne-
KaoK åma igarKåravta.
aKaguane uvdlakut autdlångikat-
dlarpugut puj ormat. aitsåt pujuermat
autdlarpugut. tåssångånit autdlardlu-
korpugut ilavut umiårKamik tatsikor-
tut, kisiåne takussaKångilavut. tauva
tupeK Kulånit nuivarput inugdlo a-
tauseK takuvdlugo. kuk ikåriardlugo
tupermukarpugut. ilavut unukut ti-
kiput mardlungnik pissaKarsimavdlu-
tik. unuivfivtine Kangåtat pingasut
takuvavut inuit tamånitartut Kangå-
tait.
aKaguane autdlaravta Nungajuk
uiariardlugo auvardluta autdlartipu-
gut, kisiåne uvagut mérKat arnartar-
putdlo uninarpugut ilavut auvartut
angutit tatdlimauvdlutik. unukut ti-
kiput pissaKarsimavdlutik igaortoriar-
dluta nerivdluaKaugut.
'
; ; ; ..s .. . - ■
kåna nerinerardlugit. ujardlugit ki'sa-
me takulitdlarika, sunauvfa kulavak
norrålo tugtuarardlo. tåssane piniar-
ssårilerpavut, taimaitdlune kulavak
tugtuarardlo atåtåkut pissarait.
tugtuarKamik perngarpunga
tauva uvanga perngartinialerpanga.
taimaitdlune takulerparput tugtuarax
tatsip sinåne nererussårtoK. orneriar-
dlugo ujarKamut patdloriardlunga så-
neriarmat igssupara taimågdlåt or-
dlugame. taimailivdlunga perngarpu-
nga. ågtoriardlugo angerdlamut aut-
dlarpugut. nangmagkavta Kasuna-
KaoK. apukavta igariardluta inarpu-
gut umiårKap atånut tupeKånginavta.
aKaguane nåmagileravtigit angerdla-
mut autdlarpugut marKaK atorérdlu-
go nånagule sineriardluta.
uvdlut 21 muluvdluta
aKaguane aitsåt Akugdliatsiap ta-
serssuanut pivugut. aKaguane siag-
dlermat uningariardluta aitsåt aKa-
guane autdlarpugut Akugdliatsiaup
taserssua Kångeravtigo marKait ato-
riardlugit unukut K’amanernut pivu-
gut, tåssalo Kavdlunåmernit tikitdlu-
git. aKaguane silåmut Taserssuåkut
anordlilersordlo unigdlutalo pukiner-
mit. Taserssuåkut ingerdlagavta a-
tausiardluta unueriardluta aKaguane
imånut pivugut unulersoK.
tauva unuarsiordluta silåmukaler-
pugut. ingerdlagavta Ivnajuagtup nu-
ane sinilåriardluta Kåumarmat K’or-
numut tikikiartorpugut. tikileravta
erKaravta nuåneKaoK uvdlut 21 mu-
luvdluta.
Lars Rasmussen, 12 år,
Penneven søges
Nup kangerdlua aussame KatsorulorsimassoK ilualiarasålitdlardlune. fåssa
niuvertoruseKarfingmuf K'årnumuf Kulånit issikivia.
talo puisse takulerparput. tauva ma-
lerssulerparput, kisiåne tåmaigavtigo
ajoKaoK neKitorusungniardluta.
kugssuaK KapugtuinaK
tauva ilungmut autdlarpugut, inger-
dlagavta takulerparput kugssuaK Ka-
pugtuinaK ingerdlavdluta SarfarssuaK
tikiparput, SarfarssuaK Kångeravtigo
nunamut pivugut. tauva taKussavta
ilait Kimåpavut autdlardlutalo mar-
KaK atdleK avKutigigavtigo Kasuna-
KaoK. taseK sujugdleK avKutigeriar-
dlugo marKaup åipå atoriardlugo Kå-
ngeravtigo TaserssuaK tikiparput, i-
sortuinarssuaK. ila ingerdlavigilerdlu-
go imausorerKajånaKaoK. ingerdla-
gavta Nagssuit, nfiåne unuivugut, tå-
ssane ilagssavut tikipavut.
aKaguane iterpugut pujortOK, tauva
pujuersilerpugut. kisiåne sule pujui-
ngitsoK autdlarpugut, ingerdlagavta
sule ingerdlaniardluta pujueKaoK, tå-
ssalo seKinilitdlardlune. tauva ikeK
ikårparput. nunamut tulagkavta si-
nerdlugo autdlarpugut ingerdlagavta
Agfagsagssuata tunuanut unigpugut.
tåssunga unigkavta kigutaernat amer-
dlaKaut.
aKaguane åsit pujorpoK. tauva pu-
juersilerpugut. pujuilermat autdlar-
pugut. tauva ingerdlagavta K’ama-
nernut Kingordlernut unigpugut tå-
ssalo taserssup Kingua tikitdlugo. tå-
ssane unueriardluta aKaguane aut-
dlarKigpugut tatsit mardluk atorér-
dlugit.
ilarput nåparsimalermat unigpugut.
ila ajoraluaKaoK, kisiat nukagpiara-
Katigigavtigo. unuigavta tauva aKa-
guane ajungingmat autdlarpugut i-
ngerdlagavta tatsit avKusårtardlugit
Akugdlitsiap taserssuanut pivugut.
mardlorarsimavdlutik
ingerdlagavta uvagut atåtalo nunå-
For kvalitetens skyld
aKaguane arnartarput nagdliutoK
augustip sisamåne tunulerdluta tito-
riardluta ilavut Kimatdlugit sisamauv-
dluta umiåraK maKitdlugo tunungmut
autdlarpugut.
kiguterpalugssuaK kisime
avKutåne nukatugaK pissareriardlu-
go tatsimut ornitavtmut pivugut. ila
taimane ajoKaoK masangnermit. ta-
sip sinåne ujarålugssuarne KangåtaK
unuivfigårput tupeKånginavta. ila tai-
mane unuaK takeKaoK kiguterpalug-
ssuaK kisime, amame suernermit.
aKaguane siagdlerungnaersimavoK
seKinilersimavdlune. seKineK takuv-
dlugo nuåneKaoK. tauva tatsip Ki-
nguanut pivugut. pisåtavut iniorKa-
riardlugit auvardluta autdlarpugut.
kangivtine portuneK KaKerérdlugulo
KoroK nuilerparput. nuigavtigo atå-
tåkut OKalulerput tugtut pingasut ta-
Danmarkime avisit oicalugtuari-
ssaunerdne pingårtumik pissoxarpoK
septemberip Kernane atuagagssia k
„Samvirke“ sarKumermat milliunit
agfait sivnerdlugit amerdlåssusiler-
dlugo naKiterneKarsimavdlune. aitsåt
Danmarkime taimailissoKarpoK, atua-
gagssiaK tduna Danmarkime avisit
siåmartarnerssainit mardloridumik a-
merdlåssusilingnik naKineicartalersi-
mangmat. „Samvirke“ naiciterneKar-
tarpoK brugsforeninginut tungatitdlu-
go, mdssa tdukununga ilaussortat
avisiåtut issigineKdngikaluardlune.
nunavtmik soKutigingnigtoK
atuagagssiame tåssane agdlautigi-
neKartut nunavtinut tungassunik ila-
Kartåinarput, tåssa brugsforeningit i-
malunit niuvertarfit tungaisigut i-
ngerdlatseKatigigfit soKutigissaring-
måssuk nunavtinisaoK . brugsfore-
ningeKalernigssaK. sårdlo tusarérsi-
måsagunarigse Kanigtukut sinerissa-
me angalaortoKarsimavoK brugsfore-
ninginit Danmarkimit autdlartitau-
ssumik, nunavtine taimåitoKalernig-
sså pivdlugo inuit isumåinik påsi-
K’aKortume spejderit
Kulmgortorsiornerat
nerssussuarnik kamagsårissut
uvdlut ilåne-åsit Kulit-KerKanut a-
tuésavdlunga uvanga Vivérardlo i-
mertardluta takulerpavut umiarssuit
tauvauko nua tikilitdlaråt. tauva o-
Karpunga: „hårr, Vive, savko umiar-
ssuit mardluk“. tauva Vive OKarpoK:
„nanauk?“ tauvalo tikuartupara er-
ninardlo takuvai. imertautivut anger-
dlauteriardlugit takusarKigpavut. tau-
vauko sigssap avatånut pisimassut.
arfineK-sisamat Kimutdlugo tangneK
mardluk migssåne Kålikut sigssap
tungånut ingerdlassut takugavkit or-
poK. tauva iserpoK augpalugtumik ti-
gumialerdlune tauvalo kamagsåriler-
poK. kisiånile kinguninguagut OKarta-
lerpoK KaeraorKårdlugo, tåssa taima
OKarpoK, tauvalo OKantigpoK mar-
dlungnik iserKigpoK tauvalo mardlu-
ngorput. agsut nerssussuarnik ka-
magsårissoK tuaviortalerpoK. kingor-
nagutdlo nerssussuit ingmingnut a-
porput. kamagsårissordlo åma silae-
rupoK nerssussuarnitdlo nanertitdlu-
ne. tauva Josva aggerpoK nerssussuar-
nigdlo kamagsårissoK kinågut imer-
mik kuivdlugo tauvalo aulatilerdlugo
Danmarkime avisit siåmartarnerssåt
avise uvdlut 14 Kångiuneråne sarKumei’sartoK „Samvirke** ma-
na naKiternenartalerpoK 500.000 sivnerdlugit amerdlåssusiler-
dlugo
nerssussuarnik kamagsårissui.
Dear Sir,
I would like to correspond with giris
and boys from your town.
I am a thirten year old giri and my
hobbies are sports and I collect gra-
mophone records. My address is as
written above.
I would be extremely grateful if
you could find me some pen-friends.
Yours sincerely,
Jennifer Vincent,
15, Smit Crescent,
Upper Eastlea, Salisbury,
Southern Rhodesia,
Africa.
Da jeg gerne vil lære Grønland og
de forhold i lever under deroppe nær-
mere at kende, søger jeg gennem Dem
brevveksling med en ung pige. Jeg er
19 år 171 cm høj spinkel af bygning
mørkeblond og har brune øjne. Hu-
møret er godt, og jeg har masser af
stof til et lille brev. Jeg stiller ingen
krav ud over kun at skrive dansk.
FKE 557-609 Christensen,
II ESK Jonstruplejren,
Rekrutskole, Sjælland.
nigpåka. sigssamut pigavta aputinik
avåmut mitdlorpugut. Kulit-KerKale-
rålo atuariartorpugut agsut nuånår-
dluta.
tauvalo spejderit festisangmata u-
vagut agsut Henrigdlo ikingutigiv-
kavta Henrik OKarmat avKusasavdlu-
nga uvagut Mekaililo avisinik av-
guåussissugssauvdluta uvallkut pinga-
sunut, avguåussipatdlariaravta uva-
nga sisamångulersoK inerpunga. tauva
unulersoK pisanganarsiartuåK kisame
arfineK-mardluk KerKartOK Henrik i-
serpoK avKusårdlunga åssilitine nag-
sardlugo uvanga tugdlukama. tauva
autdlarpugut. sujugdlermik Kåumåt-
dlagtautinik pisiniariardluta kater-
ssortarfingmukarpugut. iseravta Ka-
liaussånukarpugut. tauva førererput
Hans Kleist oxalugiarpoK Stine xav-
dlunåtut nugtertardlugo. åma taima-
tut inuit ilait OKalugiartarput,. ama
Schmidt OKalugpoK. sujugdlermik
Madsenimit Hanse tunisipox spejdere
agsut kussanartoK, spejderit ukiunik
Kulingortorsiordlutik inuvigsioramik.
tauva issigingnårtitsineK autdlartipoK.
sujugdlermik takuvarput inugtuma-
ssut, tåuko Kalipagsimåput Kernissar-
tumik, åma inuk tigutitdlune Kissung-
mut nivingardlugo utarKisipåt tauva-
lo nerivåt. åma takuvarput nerssu-
ssuarnik kamagsårissut. tåuko nuå-
nernerpåuput imåikamik: tauva Si-
mon månåkut silarssuarme tusåma-
ssarssuaK nerssussuarnik kamagsåri-
ssartoK Jensimik atilik kamagsåriler-
silagtordlunilo. åma issigingnårparput
imigagssarngutut. kufferte teKerxua-
tigut alingnikoK norKutdlugo piler-
ngukåt.
åma issigingnårpavut nukigtorsar-
tut 1000 kg kivingniardlugo kisame
taima taimaitdlune kiveKå åmalo 6-
ringutut A, B C-lo. A sujugdlermik
isersimassoK B-lo iserdlune, tåunaxa
kamautilerput åipå OKartaraoK: koru-
nimik, C-lo iserpoK sule kamangnera-
lune.
uvdlut ingerdlåput, sapåtiugå anga-
laordluta autdlarpugut KåKap Kåva-
nut nuånersuginariaravtigo. åma tu-
mit takoriaravtigit atualerpavut unga-
sigsorujugssuarmut. taimaitdlunilo i-
nugtai takuvait. tåssane asule ikag-
dluta ardlarput OKarpoK: ujarKanik
nåkåtitsisa. akuerinarparput. tauvalo
atauseK angisoK nåkartiparput. nåkar-
niariartoK aKigssikasik atérakasivti-
nut mipoK, téssale nujuingårame. i-
lavta ornigpåt uvagut Kulåne ujarKa-
nik tigusivdluta utarxivarput, Kane-
Kingmåme tikilerånilo tingivoK. ki-
ngornagut angerdlaravta uvaligå åma
autdlarxigpugut. ingerdlagavta nåmik
takussaKångilagut, tauva tingmissar-
tukOK ornigparput ilånigdlo tigusiv-
dluta. tauva angerdlamut autdlarpu-
gut. sule ingerdlavdluta taima Kuliv-
tine uingiarpatdlagpoK, tauvalo utar-
Kilårpavut angerdlaKatigilerdlugitdlo.
tårsilersoK tikipugut.
skoleelev Nikolaj Egede,
Julianehåb ■

niaivdlunilo brugsforeninginut tunga-
ssumik oKalugiaKåtårsimassumik. piu-
korutigineKarpoK Manitsume niuver-
tarfingmik taimåitumik autdlarninig-
ssaK pigingneKatigigssanik peKatigi-
liortoKåsagpat isumaliorKutigineKar-
dlunilo Nanortalingme handelip pisi-
niarfiutåta Nanortagdlivdlo nioricu-
tigssanik pilersorneKarnerata peKati-
gingortugssanit tiguneKarnigsså.
agdlautigissat åssiliartarigsårtut
„Samvirke" taima amerdlatigissu-
nik siåmartalersimangmat pissutau-
vok brugsforeningit ilaussortarpag-
ssuinit pisiarineKartarnera, åmalo so-
Kutiginartungordlugo årKigssorneKar-
nera nunat avdlat pivdlugit agdlau-
tigissat Kalipautilingnik åssiliartarig-
sårtut ilånguneKartardlutik, taimatut-
dlo ilångussat naitsukutdlait angne-
russumik KåumaissaKarnigssamut av-
Kutigssauvdluartut. atuagagssiaK
nangminex angingilaK „Atuagagdliu-
tit“ agfaringisånigdlunit angissuse-
Kardlune 32-nigdlo KuperneKarajug-
dlune.
'
Igalikume savat savausjvit ilåta Kane.
Sigssardlugtumut savarniarnen
SigssardlugtoK Igalikup ungasingit-
sunguanipoK. pujortuarKamik akune-
rup åipå KerKata migssåne ornigtaria-
KarpoK. Sigssardlugtumut pigångavta
pialungnik nioraissarpugut majflssuiv-
dlutalo. inerångavtalo ilait ungardlu-
nik tiliortarput. iluarsagagssanik suli-
ssarput. tauva uvallkut erninaK ine-
rångamik ilåne Puissatamut savar-
niartarput. tauva tikikångamik titfi-
terKårdlutik savalerilersarput. arnavi-
ssat piarKatik tikikångatigik tigussar-
pait, tauvalo piarKat nalunaerKutser-
neKartarput. arnait merKuiarneKartar-
put. tauvalo inerångata nagssuisigut
Kalipariardlugit autdlarterKingneKar-
tarput. tåssauvunga Knud Egede,
Igaliko, 11 år.
— hver dåBe er fyldt
med friskplukkede
C-vltamlnrlge ærter
— Kivdlertåssat tamarmlk
firtanlk C-vltamlneKardluar-
tunlk nunlangnlutfi aker-
dlortlgaussunlk ImaKarput
FERD’NAND
Dobbeltvirkende
stueantenne
mardloridumik
antiniligaK
(S
22