Atuagagdliutit - 04.07.1963, Síða 20

iliarssuit ajorssardlutik agdliartortut
suleKatigingmkut Kujatåne sujuartut
nangminérdlutik aningaussanik katersserKartinatik meraugatdlaramik atissartarneK sapersut su-
leKatigigdluarnermikut angussaKariartuinardlutik K’aKortup kujatåne aulisardluarnerpånut ilau-
lersimassut K’aKortume fabrikiliortonarnigsså Katångutigit akerdlerigåt
— aulisariutitågssarput tiguvdlugo kujåmukåukuvtigo Agdluitsup pånut ti-
kitinata atatavta Kajauvfia avKutiginiarparput; sumime KajaussoK nalungi'nav-
tigo. erfalassorput KiterKutdlugo avKusåriardlugo amoriutå nunavtinut tikf -
kiartusaugut, taima OKartut tåssa Katångutigit angutit tatdlimat suleuatigig-
dluarnermikut Kitåne kujasingnerussume aulisarnikut sujuartussut ilait Ag-
dluitsup påne najugagdlit. angatdlatitågssåt isigkanik 42-nik takfssusilik tar-
Kavane piginenartut angnerssarisavåt aussaK måna tikitugssau.
umiaussårKamit
pujortulérarssuarmut
angajugdlersåt „aKugtuånik" taisi-
naussarput tåssa Mikael Hansen, nu-
karit sisamauvdlutik avdlanik ikiorti-
lerdlutik Unartup kangerdluata ki-
nguanut bundgarnimingnik takuniai-
galugtualersut pujortuléråne ikisi-
mavfigitsiarpåka, Mikael Hansen a-
peralugo Kanga aulisarnikut suleKa-
tigilersimasoralugit.
— 1950-ime suleKatigigdluta aut-
dlartipugut. tamatuma sujornagut u-
vanga umiartortuvunga, nukåka 1949-
mile sulenatigigdlutik autdlarterér-
put pujortuléraK isigkanik 20-nik ta-
kissusilik Norgeme sanåic angatdlati-
galugo. suleKatigingnes tåuko taima-
nile autdlartitåt uvdloK måna tikit-
dlugo ingerdlåparput, angussarissar-
tagkavutdlo pitsångoriartuinarput.
— mana ångajåmik angatdlateKar-
puse.
— isigkanik 26-nik takissusilik må-
nåkut angatdlatigårput 1954-imile pu-
jortulérartårput. aussaK måna juni-
miusagunartoK isigkanik 42-nik taki-
ssusilik tikisitagssarårput. pujortulé-
raKångikatdlaravta nugkåka umiau-
ssårKamik atortoKardlutik aulisartar-
nermingne aningaussanik katerssuisi-
måput, katerssugkatigdlo isigkanik
20-nik takissusilingmik pujortulérar-
sissutigait. taimanikut uvanga tug-
dlerma Katångutivut nukardliuneru-
ssut sujulerssugarai, toKungmatdle u-
vanga sivneriartorpara K’aKortumit
umiartoraluardlunga.
Katångutigigtut suleKatigit
— suleKatigingnerse KanoK inger-
dlåpisiuk?
— pissusigssaK maligdlugo natångu-
tigigtut suleKatigigsimassugut OKarsi-
nauvugut. taima suleKatigingnivtigut
KaKiartuårpugut. iluamik suleKatigig-
simångikaluaruvta uvdlumikut angu-
ssavtitut angussaKarsimanaviångika-
luarpugut. soruname ildne isumaxa-
tigingitaraluarpugut, isumaKatigingi-
ssutigissavutdle unigfiginarnagit xå-
ngerniartaravtigik Kångertarpavut.
— aningaussarsiase kia „aKutarai?"
— aningaussarsiavut uvanga pår-
ssaråka.
— nugkatit aningaussanik tunigå-
ngagkit mikigigssaineK ajorpat?
aningaussanik tuniuneKartartunik
mikigigssaivatdlårneK ajorsimagamik
nukai isersimaKatigissavut igdlariåi-
narput.
— måna bundgarnerssorpuse.
— bundgarnivta åipait Unartup ka-
ngerdluata Kinguane ningisimåput. u-
pernårdle måna sårugdleKarpiångina-
me ilungersornaKaoK. sujugdlermik
aprilime nivingaraluarpavut Angmag-
ssiviup kangerdluane, sikorssuarnitdle
aligtorneKarmata KaKinartariaKarsi-
mavavut. majip Kulingata migssåne
aitsåt Unartup kangerdluanut nivi-
ngarKigpavut. ningisimarKåleravtigik
pissaKangåtsiartaraluarpugut, månale
majip nålernerane tonsit mardluk pi-
ngasutdlunit kisisa sårugdligtarissar-
pavut; tåssalo sule sårugdligit ajor-
narsiartordlutik.
bundgarnerssornermut
sikorssuit ajoKutaoKaut
— bundgarnivse åipait KaKisiméput
aligtorsimassut.
— ukiup sikuata nagsatarisimaga-
migit ilangåtsiarssue tåmardlugit. ki-
sautait sisamat ama tåmarsimåput. u-
kiuvdle sikuata bundgarninut ajoKU-
taussarnera sikorssuit ajoKusissarne-
rånit mingneruvoK. sujorna kanger-
dlungne sårugdlinerugtornerata nalå-
ne sapåtit akunerine mardlungne
bundgarnivut KaKisimavavut sikor-
ssuarnit angnertSrujugssuarmik alig-
torneKarsimangmata. taima pissoua-
rångat sårugdligpagssuit ånaissarpa-
vut.
— Kangauna bundgamertåravse?
— 1960-ime sujugdlit tikisipavut,
bundgarnerssorfigdle KångiuterérsoK
aitsåt augustime tikiput. taimaingmat
åipåguane aitsåt atulerpavut. bund-
garnivta åipait tåssa umiartortup må-
ne najugagdlip aulisartungorniaralu-
artup bundgarné pisiarisimassavut,
iluamik atorneK saperamigit tuninia-
gai.
— angisumik angatdlatitåruvse så-
rugdlingniarnerinaK ingerdlatisavi-
siuk?
— erKarsautigårput sårugdleKar-
dluarnerane sårugdlingniartåsavdluta,
upernagssåkutdle sårugdligit akunag-
sinerine rejerniartåsavdluta. angat-
dlatitågssarput KamutilérKamik tikå-
gugdlingniutitaKartugssauvoK, tai-
maingmat ilånériardluta tikågug-
dlingniartarumårsimavugut.
puissit isumavdlutigingilait
— sikorssuime nalåne natserssuit?
— natserssuit isumavdlutigssau-
jungnaeriartormata piniartåsanerivut
nalunaKaoK. sårugdligitdle rejetdlo a-
kunagtornerisigut Kangerdlugssuat-
siamut puissiniartarnigssarput suju-
nersutigisimagaluarpara, tarKavssu-
male angatdlaviginigsså ulorianartutut
issigineKartarmat takornarniarérsi-
matinago puissiniarfigissarnigsså o-
KautigineK saperparput. misiligkuma-
simavarputdle neKilingnik pigssarsi-'
niarfigalugo, Knud-Erik Isaksen pi-
niartututaoK peroriartorsimassoK o-
KarpoK, imalo nangigdlune: — matu-
ma sujornagut erKarput sårugdleKa-
raluaKaoK. uvanga kisima Katångu-
tivnit Kajaligtaugama, erKaimavara
atausiardlunga 20-narnik Karsorsa-
Kardlunga ningitsigama 20-nik sårug-
dligdlunga — kanane avateralakasiv-
tine. taimanikut bundgarneKarsimaga-
luaruvta Kanos amussitigissåsagaluar-
ner.pugut. atortugssat ajornaratdlar-
mata uvanga KajaK kisiat isumavdlu-
tigigavko KajaK sårugdlingniutigissar-
simavara.
— angatdlatigssarse piguvsiuk inig-
tuatdlagisaKårse?
— taimåisaoK, Mikael Hansen oKar-
poK nangigdlunilo: — måna pujortu-
lérarput pingårtumik aussaK måna
angnikigissortarparput, perKuneKa-
ravta umiarssuaK OKåtårutitut Ag-
dluitsup kangerdluanitineKartoK „Ka-
rin K“ tikitinago sårugdligit tingue
erdlavilo erKarérsimassåsagivut. pu-
jortulérKavta Kåva angnikingnermit
tinguiainiarneK agsut ilungersornar-
tarpoK.
„Karin K“ akigititatdlo
— „Karin K“p tunissivigissarnera
KanoK igaisiuk?
— nåmagivdluångilarput. maunga
Agdluitsup pånut tunissavut sårug-
dligit niaKuiagkat erdlavigkatdlo kg-
mut 34 ørinik akeKarput, sårugdligit-
dle niaKugdlit erdlaviagkat umiar-
ssuarmut tunissavut kg-mut 26 øre-
Karput — angnerit, mingneritdlo kg-
mut 22 øreKardlutik. taimaingmat a-
kit nikingaKaut.
— nåmagigtaitdlioraluångilase?
— tunissat dssigingeicissumik ake-
Kartiitaunigssåt kingusinåicaluta ait-
såt påsisimavarput, Knud-Erik Isak-
sen oxarpoK imalo nangigdlune: —
namagigtaitdlioraluarpugut, ilångut-
dlugo ndmagigtaitdliutigalugo umiar-
ssuarmut tunissavta bonusimik pig-
ssarsivigineK ajomarnigssåt. aulisar-
tut ndmagigtaitdliorpatdlårtåsångig-
—
kungikunut niorKuteKartartou
Leverandør til
det kongelige danske hof
STEFF
LUXUS&
SALAMI EXTRA
— bedre spegepølse er aldrig lavet.
Rent kød og spæk fra ende til
anden.
LUXUS åma SALAMI EKSTRA
spegepølse tåukunånga pitsauneK
sananeKarsimångisåinarpoK
nette orssutdlo akuitsut
-___________;___________________-
pata OKartugssaussut ilisimassariaKar-
påt oKaloKatiginigssåinut pivfigssa-
niartarnigssartik — årKigssussinerit
nutåt autdlarnerérsinagit.
— sårugdligtarissartagkase amer-
dliartuinarpat?
— aulisautåinaK ningitagkatdlo a-
tortorigatdlaravtigik ukiumut 70—80
tons migssiliortut sårugdligtarissarpa-
vut, Mikael Hansen oKarpoK nangig-
dlunilo: — måna bundgarnit pigile-
ravtigik ukiumut 250 tonsit migssi-
liortut pissarissarpavut.
— aulisautinik ningitågkanigdlo så-
rugdligtavut ilångutisaguvtigik sujor-
na 310 tonsit migssiliortut pissaråvut,
Knud-Erik Isaksen narKivoK.
ningiup perorsainera
— Agdluitsup påne aulisarnikut su-
juariartortitsissut ilagfise.
— aulisardluarnerput pissutigisima-
gunardlugo Katångutigiussugut ilavut
pingasuvdluta aulisartut piniartutdlo
måne peKatigigfiåne sujulerssuissu-
nut ilaussortauvugut, Knud-Erik I-
saksen OKarpoK.
— sulivfigssuit amerdlilerniarne-
Karnerat åma ilivse arajutsisimana-
viångilarse. K’aKortume Nanortaling-
milo sulivfigssualiortoKarnigsså er-
KaineKartalerérpoK, landsrådimutdle
ilaussortat ingmikut itumik upernåK
måna atautsimineråne ilaussortat
A/G-postime ilagit Kuperneråne s.
e. r.-mik atsiornilik (atsiornerme tåu-
na takornartaujungnaermat) Klaus
imalt. Kilause imalt. Kalause-mik ku-
leKutalik atuaravko soKutigalugo er-
Karsautigilerpara.
mérånguamik atsineK s. e. r.-lo (ku-
kungikuma) atausiarata OKaloKatigl-
ssutigilårtarsimavarput, maunalo isu-
maga Atuagagdliutit Kupernerata
kvartianut ilineKarsinaugpat ima o-
Karumagaluarpunga: åp, ilumorputit
s. e. r. ateK KavdlunåtoK kalåliussu-
gut atorumaneruvarput. taissarnerale
kalåtdlisut. (tamatigungajangme tai-
måitarmat.) kuisinermilunit agdlåt a-
ternik taiuinerme ilåtigut atorneKar-
tarmat. sordlo imatut: Johan-Juåt
Mathias—Matiarse, Ole—Ole. åmalo
Charlothe—Sikåluta. Amalie—Åmålia
Dorthe—Dorte.
isumaKarpunga taima taiuineK a-
ternik ajorissagssåungitsoK, kirke-
bogimile Kavdlunåtut agdlangneKar-
dlutik.
åmame kuisinerme tigumiartoK a-
perineKartarmat, mérånguaK KanoK
ateKåsava? tigumiartutdlo kalålinau-
gajugtaramik pingårtumik asimio-
iKarfingme nunaKartune, atit erKor-
tumik taigornere akunagissarmatigik
sordlo ima atsiniartoKåsagaluarpat:
Anders, tåuna tigumiartup ima taiu-
manerusavå Anåse. niviarsiarKamig-
dlo åma anranik taiuminaitsorsinauv-
dlune sordlo sujuline OKarérsunga
Charlothe, imale taiumaneKarneru-
ssarmat Sikåluta.
mardluk angnermik ilungersutigåt ni-
uvertoruseKarfit puigorneKånginig-
ssåt, agdlåt tamåna ingmikut lands-
rådimut OKauseKautigititdlugo. ava-
tivsinut unguneKartutut igdloKarfit
Kaningnerussavse sulivfigssualiorfigi-
neKarnigssåt KanoK issigaisiuk?
— sulivfigssuit amerdliartortine-
Karnigssåt agsut nuånårutigårput,
Knud-Erik Isaksen OKarpoK imalo na-
ngigdlune: — K’aKortumile sulivfig-
ssualiortoKarnigssånik isuma ilalinge-
Kårput tåssane sulivfigssuaKaleraluar-
pat Narssame fabrike suliagssaeruti-
ngajagdlune kingumut amigartortali-
sassoK uvagut isumaKaravta. K’aKor-
tume fabrikiliortOKarane Agdluitsup
kangerdluane fabrikiliortoKaraluarpat
Kalåtdlit-nunavtinut aningaussaiau-
tåunginerussumik sanassoKåsagaluar-
toK isumaKarpugut.
— atåtavsinit iliarssuvdluse pero-
riartorsimagavse ajornartorsiuteKar-
tarsimåsause?
— uvanga méraugatdlarama a-
nanavnlsimångilanga, Mikael Han-
sen OKarpoK nangigdlunilo: — ni-
ngiuvta méraunivtinit aulisarner-
mut agsut pingitsailissarsimavåti-
gut — sordlo aussame kiagtikå-
ngat. méraugatdlaravtale perKune-
Karangavta pinaiserneK ajorpugut.
taimanile aningaussarsiavut ati-
ssagssarsiutigissalerpavut. iliar-
ssuvdluta peroriartoravta atissag-
ssarsiutigssaKarneK ajoravta ani-
ngaussanik nangminérdluta kater-
ssuerKårtinata atissartarneK sa-
pertarsimavugut. tamåna pissuti-
galugo aulisarnigssamut eKiasung-
neit ajorpugut. ningiorput agsut
KujåssutigssaKarfigara, aulisarneK
KanoK itussoK tåussuma uvavtinut
påsitingmago.
taima atit Kavdlunåtut bibilimitut-
dlo sordlo: Markus, Marie, David
Martha, il. il. Kangarssuardle atoré-
ravtigit, igpiginagitdlo ateralugit (å-
tiutigalugit) sorme narrugissutut or-
Kåsårutitutdlo iliorfigisavavut!
atiip tusarnernera pingårtuvoK; å-
male isumå puiortariaKångilarput. a-
joramiuna kirkebogime ateK nutåK
kalåtdlisoK agdlangneKardlune?
s. e. r.-ip nalugunångilå uvagut er-
ninguarput Sikunguamik atsersima-
gavtigo. tåssalo atsineK isumalik ilår-
sinerinåungitsoK, sikuinarssuarme i-
nungorsimangmat taima atserparput-
taima pissartut akugtugaluartut a-
jornarunångitdlat sume, sunalo per-
Kutigalugo atsineK ateK KavdlunåtoK
jutisordlo taorseratdlardlugit.
sordlume uvanga Knud kuissutiga
tåussuma akerdlerdluinånik taigorne-
Kartunga „UsarKak“ uvangale nuå-
naralugo ativingnitdlunit atorumane-
rugiga (taimame taiumanerungmå-
nga.
pissusigssamisorpoK tamåkunånga
suliaKartussut soKutigissamingnik a-
visinut sarKdmissarmata.
kialunime suliaminut tungassoK
nuånårdlune nivtarumassarpå, kisiå-
nile.
angajorKåt Kitornamingnik atertår-
titsiniarnerat sorKUsaitsuliornerungit-
sok ilagit pissortåinit OKartugssauvfi-
gineKarpatdlålernigsså pingitsailine-
rusånginerpoK.
Kujan-aK s. e. r. ilumorputit apencu-
taugaluarsimanersoK atit erKåssat Ka-
noK pisagivut igdlersugarisagivut i-
malt. toKujartikiartuårdlugit kalåtdlit
uvagut atiliavtinik taorsisagivut?
Osantak.
Grammofonplader
OKalugtartup nfilal
\ vC Harmonikaer
. J) i. suputaussaf
Guitarer
guifaril
Mundharmonikaer
Kanerssorissat
Alle ordrer ekspederes
omgående
piniagkat famarmik erninavlk
nagsluneKésåput.
Forlang gratis katalog
ALGADE 17 — VORDINGBORG katalog akeKéngifsoK
pinlarniaruk.
Musikhuset
IÆKKERTØRSDG ?
VALASH
FRISKER OG UESKER

H

I c.
De fire at fem brødre, vi kan se på billedet, er fra venstre — Katångutigit fat-
dlimaussut ilait sisamat åssiltssame takustnaussavut såmerdlernit tåssa: Mikael
Hansen, Frederik Isaksen (der har taget saetteskippereksamen fra Egedesminde
i foråret — upernåK måna umiarssuårKat nålagagssåtut Ausiangne soraerumér-
simassoK), Knud-Erik Isaksen og åma Kristian Isaksen. Den yngste på 15 år er
ikke med, da billedet blev taget — nukardlersåt 15-inik ukiulik åssiliseKa-
tåungilaK.
Hans Janussen
sorme tainera kalåtdlisut?
20