Atuagagdliutit - 04.07.1963, Side 22

nunasiartorneK - uv-
dlorissanut avdlanut
nunamit nunamut avdlamut nuna-
siartortarneK nutåjungilaK issiging-
nårtitsissutinilo OKalugtualianilo er-
KartorneKartaKalune. unale amerdla-
nerit imaKa erKarsautigingisåinarsi-
måsavåt: tåssa uvdlorissanut avdla-
nut nunasiartortalernigssaK. erKar-
saut tåuna nåmagsineKångisåinartug-
ssatut asulérutåinartutdlo isumaKar-
figinarsinaugaluarpoK, uvdluvtinile i-
lisimatorpagssuit teknik ilisimatusar-
nerdlo sujuariartuinartut Kungujumi-
simårutiginguardlugit tåssa sujuligtu-
tigissuinarssuångorérpåt sujunigssa-
me nunarssuavtinit uvdlorissanut av-
dlanut nunasiartortalernigssaK nuna-
mit nunamut avdlamut nunasiartor-
tarnerinartut takornartåungitsigileru-
mårtOK. tåssalo Kularinago OKartar-
put ilane tamåna piviussungutdlaru-
mårtoK.
sorme uvdlorissanut avdlanut?
uvdlorissat avdlat nunasiartorfiusi-
naussut silåinarssuåkut angalasinå-
ngorérsimassunik inoKångikaluarpata—
lunit tagpavkunu'nga nunasiartorta-
lernigssame ajornartorsiutit angner-
toKissut nåpineKartarumårput, nuna-
siartortarnigssardlo ukiorpagssuarnik
sivisussuseKarumårpoK tåssa inuit
uvdlorissanut avdlanut nugtisavdlugit
suliaK pissaritsånaviångingmat.
tamatumungalo pissarissersornig-
ssarujugssuarmut pissujumårpoK nu-
narssup inungnit inuvfigineKåsavdlu-
ne nalerKukungnaernigsså.
nunarssup KanoK ilivdlune inuvfi-
gineKarsinaujungnaernigsså pivdlugo
isumat mardluput. sujugdlermik: ar-
ritsumik puerKortikiartuårumårpoK,
naggatågut Jupiteritut Plutotutdlunit
IssissuseKalerdlune (H- 250 grader C),
åipagssånik: seKernup agdlivdlune så-
kortunerussumik kiåssuseKalernera
pissutauvdlune kissagtipilutdlarumår-
poK ikuatdlagdlunilo naggatågutdlo
Kaerumårdlune.
silarssup avdlångulerfine tåukuna-
ne kinguligssavta isserssuaK kiag-
ssuardlunit ingalagsimaniarsinauvait
nunap iluane silåinalersugaussunik ig-
dloKarfiliane najugaKardlune. nunar-
ssuaK nivdlertikiartuinåsagpat igdlo-
Karfingne taimåitune kigdleKångitsu-
mik inusinåuput; silåinarssuarmile
planetinik inungnit inuvfigineKarsi-
naussunik navssågssaKarpat ilaisa ta-
måko ardlånut nugterniardlutik misi-
lisinåuput.
taimanikugssamut inuit uvdlorissat
akorninåne tingmeralaortuinarssuå-
ngorérsimåsassut ilimanårnåuput. nu-
narss&p kissagtivingnigsså nigdlerti-
vingnigssålunit tikitinago uvdlorissat
akornåne nutåmik nunagssarsiorner-
tik ingerdlatdlualerérsimåsagåt Kula-
rissariaKångilaK.
planet nunagssarnigsoK
ujarneKåsaoK
nunarssup planetit sexinermik kå-
vexatai inuvfigineKarsinåusångigpata
seKernup avdlap Kaningnerpaussup
planeté nunarssuartut ingajagtumig-
dlunit ilaKåsanersut påsiniardlugit
misigssuiartortoKåsaoK.
taimatut ujåssivdlune angalanerme
sivisume imaKa planetit nunarssuavta
„mardluliaKatai" — tåssa åssinge —
ardlalikasit nanineKarsinåuput. tåu-
kunånga KaningnenpaussoK inoKåsag-
pat inuilo iplanetimut tåssunga nuna-
serKussingigpata planet ungasingne-
russoK ujåssissut KujarutinartariaKar-
påt.
nunarssuaK nr. 2-gssatut Kinerne-
KartoK nanineKarniariarpat tåssane
W\LTER> J E5SEN
Danasvej 26—30 København V.
Telegramadresse: Waltjessen
Hårdtræ — Trælast — Krydsfiner
Isoleringsplader — Plasticplader
finerit mångertut — Kissuit krydsfi-
nerlt — OKOrsautigssat cellodexikut
éssigissaitdlo — plastiepladit
SVENDBORG
OVNE
- der
hygger
og
varmer
SVEND-
BORGIP
KISSAR-
SSUTAI
takujuminartut kiagsautikuminartutdlo
A/s L. LANGE & CO
GI. Kongevej 70-72 — Kfohvn. V.
silåinarssuåkut angatdlasianut nuni-
tarfit sanaortorneKalisåput. nunar-
ssuarmit atortugssat åssigingitsut ag-
ssartorneKåsåput kingornalo ilaussar-
tautit inungnik nussuivdlutik planeti-
mut tåssunga tikeralerumårdlutik.
planetime nunarssuavtitut itume auli-
sagkat, tingmissat umassutdlo avdlat
sujumugagssåusajungnarsiput. tai-
måitoKångigpat nunarssuarmit umå-
ssutigssanik ikigtungugaluanik ki-
ngorna amerdliartortugssanik nagsar-
toKarsinauvoK. tauvalo Kangatut nu-
nasissut narssautitåtik nutåt agssat-
dlagterdlugit autdlartisavait.
nunarssuarme sivnerutut
angatdlatipilunerssuitdlunit ator-
dlugit nunarssup inuisa amerdlaner-
ssait nugssorniåsavdlugit ajornåsaoK.
sivnerutorpagssuime KanoK pisåpat?
tamarssuarmik nunap iluanisinauna-
viångitdlat. imaKa ikilisarniardlugit
misilissoKåsaoK .. sordlo imaKa a-
merdlanerit kinguågssiorsinaujung-
naersitdlugit. taimailivdlune nunar-
ssuaK issimit Kerrutemaj artmane se-
Kinermitdlunit uneKartinane planeti-
ngorfsaoK tOKungassoK, inoKajuitsor-
ssuaK pingortitarssup piumassånut
ingminigauvdlune tuniutinagaK.
ikerinarssuaK
nunasivfigssaKångigpat
planet nunarssuartut itoK nanine-
KartoK inoKåsagpat åma avdlatut i-
liortoKarsinauvoK. planet taimåitoK
nunarssuarmiunut iluatingnartoru-
jugssusinauvoK imaKa tåssausinauga-
me planete silåinarssup planeterpag-
ssuinit inup inuvfigisinaussatuå. tå-
ssa planetimik avdlamik nunasivfiu-
sinaussumik nanigssaussoKångigpat
planet tåuna nunarssuaK 2-gssatut a-
tulisassoK sukangnersumik aulaja-
ngerneKésaoK — soruname nunasissu-
nut igdlut, industriKarfit augtitagssar-
siorfitdlo planetime tåssane inussut
pigissait agsut iluaKutaujumårput.
planetip inuisa KanoK pineKarnig-
ssanut aperKutauginåsaoK inup Ka-
noK pissuseKarnigsså (karakter), tai-
manikugssamut inuit sujuarsimassut
silatutdlo sorssugkumatuneK soraeru-
terérsimésavåt, imalunit imaKa inu-
ngorsimåsåput somusaitsut, såkug-
ssiautigigsåKalutik nåkigtaitsulioru-
matut.
kinguågssavut ikingutingnersugunik
planetip inuisa akornåne erKigsisima-
ssumik inunigssaK Kinutigisinauvåt.
tamatumunga neKitarisinauvait nu-
narssuarme ilisimatusarnerup tungå-
tigut angussatik iliniartikumavdlugit.
tamåna iluagtingigpat sujunigssame
inuk planetimik ånagiarfigssaminik
tigusiniardlune perKarnitsuliortaria-
KalisaoK.
nunarssuarmiutdlunit såkut ator-
dlugit planetimik tigusiniångikaluaru-
nik imaKa iluagtingitsorsinåuput.
planetime avdlame nagguveKatigit
sujuarsimånginerussut ajornartorsiv-
fiungårnaviångitdlat, sujuarsimaneru-
ssutdle nunasiniartunut akiusinåuput.
silåinarssuarme planet inungnit inuv-
figineKarsinaussoK atausituaugpat si-
latusårdlunilo akiunertaKångitsumik
tåussuminga tigusiniarneK iluaKutåu-
sångigpat nunarssuarmiut pissauneK
atordlugo nunasiniartariaKalisåput.
planetip piniagkamik inue pissaune-
Karfigilerniariarunikik kivfåungissu-
sermik tunineKarnerånut akiliutau-
ssumik suleKatigingnigssamik pingit-
sailivdlugit akuerssisiniarsinauvait.
imaKa åma inup nåpisinauvai inuit
teknikip ilisimatusarneruvdlo tungå-
tigut ingminit sule angussaKarsima-
nerussut sassutisagaluarunigitdlo ar-
torssarfigssané. avdlatut ajornartumik
silåinarssuarme angalaortuardlune
nutåmik nunagssarsiornine nangerKi-
nartariaKåsavå. navssårsinåungikune
isumatsangnermik akuvdlugo ivko
sujuarsimassut såkugssiautine navia-
narnerpåt atordlugit tåssångåinartu-
mik såssusinauvai neriugdlune uiv-
ssumisitseriarnerme inuit ivko ing-
mingnut igdlersornerat nukigdlalårti-
kumårå. tamåna iluagtingitsornermik
kinguneKarpat inup neriutaisa ki-
nguneKarpat inup neriutaisa kingug-
dlersarilisavåt: nunap iluane inuneK.
KaKUgorssuardlo taimatut uvdlori-
ssanut avdlanut nunasiartorniarneri-
galuamik singnagtoK kinguneKångit-
sorpat inup nunarssuarme uvdlue nå-
jumårput tårdlutik amilårnardlutig-
dlo.
Erling Villadsen
spt.
- den kysægte
læbestift...
kukingnuttarmtip
lcebestiftivdlo kalipautait
ingmingnut tugdluarkeknte-
kdngitsut.
Fås i modens bedste
farver. Fra den
sarteste pastel til
den rødeste røde.
Generalrepræsentant
Torben Løve & Co. A/S
Amaliegade 6 - København K.
agdlagtoK
HERMAN MELVILLE
(nangitaK).
kapitalit 27-at:
Akab
Nantucketimit autdlarnivta kingor-
na uvdlualugssuit Kångiukaluartut u-
miarssup nålagå Akab tåkutingitdlui-
nanpoK. aKugtut tugdleriårdlutik pi-
gårtarnerme nikitåutuarput sivisu-
migdlume isumaKarnarsimavoK umi-
arssuaK avdlanik nålagaieångitsoK a-
Kugtuinarminigdle. taimåikaluartor-
dlime umiarssup aKuata inånit ilåne
anitdlagtarmata nålagkiutinik ersser-
KeKissunik nalunaerutigssaKardlutik
påsingitsorneKarsinåungilaK umiar-
ssuaK erssingikaluartumik imåinåu-
ngitsumigdle nålagkersomeKartoK, a-
Kugtutdlo nålagkersuinerme sivni-
ssuinaussut. umiarssup nålagåta inine
sule Kimångikaluardlugo taimåitoK
nålagauvoK avdlanit nålagkersorne-
Karsinaunane.
aKugtarfingme pigårérsimavdlunga
KaKigångama tamatigut aKumut u-
miarssup nålagåta nuivfigisinaussånut
Kinertarsimagaluarpunga umiarssup
nålagarigunagånik takussaKarumåra-
sugalunga, tåssame autdlarsimalerKå-
ravtale tusartagkåka umiarssup nå-
lagå perKigdluångitsoK — måna isu-
makulungnermiik ilaKartilersimagav-
kit.
taiméikaluartordlime isumaliutit er-
Kigsiungnaertitsisinaussut unigfigi-
savdlugit pissutigssaKarunångilaK ili-
simavdlugo umiarssuaK månamut nå-
lagavingminik najorneKångitsutut i-
kaluartitdlugo aicugtut pingasut ta-
marmik tatiginardluartut angutauv-
dluartutdlo ingerdlatitsissussut — tå-
ssalume tamarmik amerikamiuput.
Nantucketimit autdlaravta jutdliu-
vok ukiuvdlo anorå puerKOKissoK a-
norigisimavdlutigo — taimåitordle ku-
jåmukartuåinardluta minutitdlume ta-
maisa anore puemortOK issilo Kånge-
riartordlugit Kimåkiartuinardlugitdlo.
uvdlåt ilåne sule isse Kimavigsima-
nago, kisiåne sila kiagtikiartortoK mi-
sigivdluarérsimavdlugo — kisiånime
sila isilagivigsorssungitsoK tujormi-
nardlunilo — umiarssup Kånut anit-
dlagkama umiarssCtp aKuata tungånut
Kiviatsiåinardlunga sajukululerdlu-
nga misigaunga, i'lame ilimagingisav-
nik issigissaKalerpunga, tåssalo nåla-
garput Akab anisimassoK issigilerav-
ko.
angut aKume KeKartoK uvdluinarne
takussarsimångisara nåparsimasima-
nersoK avdlatutdlunit nåparsimaga-
luardlune ajorungnaeriartulersima-
nersoK takuinavigdlugo Kularivdlui-
narpara. angut issigissara avdlåungi-
laK inussaliaK aitsårdluinaK Kissung-
mit Kiperordlugo inerKåmersimassoK.
timerujugssua sileKissoK issigalugo
avdlåungilaK aKerdlumik mångertu-
mik kuissaK inussaliarssuaK, KerKisi-
massoK aulariartitagssaunane avdlå-
ngortitagssaunanilo. nujaisa Kérsåt
kigdlingånit kinåta palersimaKissup
igdlua’tungåtigut uvanga issigisinau-
ssavkut erssenæKalune Kilerorssua-
KarpoK Kungasiagut åmut atavdlune
atissåinut tarrisimassoK Kularnångit-
sumik timånut atasimåsavdlune, sor-
dlume orperujugssup kagdlerup ing-
neranit avKusårneKarsimassup ame-
rausså usimassoK. KilerorssuaK tamå-
na inunguseralugo pigisimanerå ima-
lunit ikerujugssusimagaluarnersoK er-
sserKigsumik ilisimaneKångilaK.
isumaKatigissutausimassutut itdlune
angalaneK tamåkivigdlugo KileroK,
tåuna erKaineKarumaneK ajorpoK pi-
ngårtumik aKugtut tusåtitdlugit. ki-
siåne ilåne Tashtegop nunarKataisa
ilåta åma indianerussup ugpernångi-
ngajagkaluartumik erKartorsimavå A-
kabip KilerorssuaK tåuna 40-t sivner-
dlugit ukioKalerérdlune aitsåt pig-
ssarsiarisimagå åmalo ikerssuaK tåu-
na pigssarsiarisimångikå umassuinar-
mut akiunermine kisiåne imarmior-
ssuarmut sussusianik måna ilisima-
neKångitsumik. kisiåne åma taimatut
isumaKarneK avdlamit akerdliliku-
jungneKarpoK, tåssa angutit ilåt Man-
imioK ilumorsåvigdlune OKarmat Ka-
Kugo Akab nuname toKusinåusaga-
luarpat — tamånalugoK Kularivigka-
luarpå — tauvagoK toKussunik påssu-
ssissartut takujumårpåt ikeK tåuna
niaKuanit autdlartitoK timåta ilånut
taimågdlåt kigdleKéngingmat isigai-
nutdle kigdleKardlune.
tåssa naitsumik oKautigalugo Akab
takorKåravko taimatut atautsimut o-
Kautigisinauvara, tåssalo timåta issi-
gerna erKumitsoK issigiuminainga-
jagtordlo tupåtdlautigingåravko ki-
nguningåtsiarssua aitsåt malugilerpa-
ra niuata igdlua tåuna uvfa Kangale
tusartaraluardlugo KissflssoK. OKalug-
tuneKarérnikugaluarpunga niussane
tåuna saorngup mångernerssånik no-
Kutsersimagå, kingornalume tusarpa-
ra sauneK tåuna umiarssuarme su-
liarineKarsimassoK kigutiligssup ag-
dleruata saornanit månalume tani-
tardlugulo atdlartertagaungårsimaga-
me sordlume tåssa navguaitsup tugå-
va KaKorterugtorneK. „tåssame Japa-
nip avatåne ilåne nåparutaiarniku-
vok,“ indiånitoKaK Gay HeadimioK
taima OKarpoK, „kisiåne tåssa sordlo
taimane nåparutaiaraluarame anger-
dlarnårsimångitsoK nåparuseriartor-
dlune, taimatut niuiarame angerdlau-
ternårsimångilå taorsertikiartordlugo.
utorKaK-una tåuna akungnagtortitag-
ssåungitsoK."
angutip Kenarnera takorKårdlugo
agsut avdlanarpoK. umiarssup aKua-
ta Kåne nåparutip aKordliup merKua-
ta kinguninguatigut Kissugtai Kiv-
dlerdlugit iterssartalersortisimavai
nisume Kissussup tutissarfigssainik,
månalo KeKarpoK agssame igdlua Kut-
dlardlugo nåparutip nonarutå tigusi-
mavdlugo umiarssuvdlo sujua uka-
martuartoK issigalugo. OKautsimik a-
tautsimigdlunit OKauseKångilaK aKug-
tuisalunime åma OKautsimik ataut-
simigdlunit OKarfigingilåt — nauk i-
ssikumikut issertorsinåungisamingnik
pisangavdlutigdlo pasitsagsimassutut
issikoKaraluardlutik sordlo mesteri-
torKap KanoK oKaminigsså ilimagiga-
luardlugo. tamånainåungilardle. Akab
nipaerdluk åniauteKarpalugtoK misi-
gissaKarsimaKissordlo saniåne KeKar-
poK atugardliuteKangårsimanera ta-
marme issikuatigut erssitdlune, angut
pingårtorssuaK naliminik atugardliu-
teKarsimavdlunilo atarKinåssusiligau-
simassoK.
uvdlåK tamåna sivisungitsumik a-
nérdlune iniminut iserKigpoK. taima-
nimitdle uvdlåt tamaisa inugtaminit
takuneKartalerpoK, ilåne amme saKi-
ssårtoK, ilåne igsiavingmine arferup
saornanit sanåme igsiassoK ilånilunit
KerKinarsimavdlune sujumut Kiner-
toK. kisiåne sila Kianarungnaeriartor-
titdlugo imardlo issigiuminarnerujar-
tortitdlugo iniminut isikulavatdlå-
rungnaerpoK uvdlordlo tamangajåt
umiarssuarme Kåne anérasårtaler-
dlune — sordlume silap tujorminar-
patdlårnerata kisime isersimårtisima-
gå. kisiåne taimatut anérasårtuarta-
leraluartitdlune OKartarnere Kanordlo
iliuserissartagai angalanermut tunga-
ssuteKångitdluinartarput sordlume tå-
ssa nåparut iluanutaunane nåparne-
KarsimassoK.
taimåitordlime Pequod måna ar-
fangniarfigssaminut aitsåt ingerdlaor-
poK sulilo pinialernigsså ungasiartor-
ssugatdlardlune, umiarssuvdlume a-
Kugtuisa angalaneK tamåna kiåimit-
dlutik ingerdlåsinaugatdlarpåt, taima-
lo umiarssup nålagå atorfigssane ta-
måkerdlugo sule tåkordliuslnåungi-
katdlardlune.
(nangitagssa k)
22