Atuagagdliutit - 04.07.1963, Blaðsíða 26

MERARTAVTINUT
primuse nålagkumångitsoK
Titken Barlaj eKalungniaKatautitdlune misigissardliorsimavoK,
primuse akitsorteratdlartitdlugo tupertik ikuatdlagtortisimaga-
miko
gatågutdlo tiliorpugut. titoréravta a-
ngajulkut uterdlutik autdlarput.
uvdlut ardlalialuit Kångiuput. exa-
lungåtsiarérsimavugutdlo. kisiåne sila
ajordluinarpoK, sialuk! unulernerane
kagdlilerpoK. tåssa nipe! kisiåne unu-
lermat kagdlerungnaerpoK atdlaler-
dlunilo.
aussat ilane eKalungniårdluta aut-
dlarpugut. pujortulérxamik niutikiar-
tordlunga, umiaussåran uvagut exa-
lungniutigisavdlugo. siagdlikujugtoK.
sisamauvdluta eKalungniarfigssarput
ateKarpoK: KangerdluarssunguaK.
uvaligå tikipaiput, pisatagssavut ni-
orxarpagut: tuperput, taKussat, pri-
mus, xagssutit, nåpartatdlo mardluk,
kisalo taratsut put mardluk. tamåko
nåmagsigavtigit tupertorpugut. nag-
pigissavut ånissulerpavut
anaguane sila ajungikaluarpoK ki-
kalåtdlinut spejderinut
Lis Starcke — Kalåtdlit-nunånut
tungatitdlugo DDPI-'ime divisions-
chefiusimassoK kalåtdlit spejderinut
tamanut imåitumik inuvdluanrussute-
KarpoK:
— mana amerdleKause — imaKa
1500-ngorpuse, sulile amerdlaneruler-
sugssauvuse. Kularingilara Kalåtdlit-
nunåta sujunigssåne pingåruteicaler-
sugssaussuse. taimåiputaoK inusugtut
sumikaluartutdlunit Asiame, Afrika-
rne Danmarkimilo, tåssa inusugtOK pi-
ssariaKarmat sumut atorsinauvfine su-
liagssanilo malerssordlugit.
spejdereKarneK måna sujunigssami-
lo pingåKaoK, tåssa sujumut inger-
dlassut sunerneKardluarfigislnaussåt
nalerordlugo påsititaramigit inoKati-
nut tungatitdlugo ericarsautinik angi-
sunik, inup inoKåminut KanoK pissu-
seKartariaKarneranik KåumaissaKarti-
tardlugit. spejdereKarneK inusugtunut
tuniussaKartarpoK tåukunungåinaK
pingåruteKéngitsumik åmale inuiaKa-
tigigtut ataKatigigdluarnigssamut su-
niuteKardluartumik.
danskit spejderit nunane tamalåne
ilaussortatut akuerissaussut peKa-
tauvfigigavsigik silarssuaK tamåker-
dlugo peKatigigfingmut angisunik pi-
ngårtitaKartumut ilauvuse, tamatu-
mane Kitiuvdlutik spejderit inatsisait
spejderitdlo neriorssutåt.
tamåna ardlåne ersserKaringneru-
ssumik misigiumårparse angatdlatit
pitsångoriartuinartitdlugit silarssup i-
laine spejderit katerssunerssuine pe-
Kataussaleruvse. — månamutdle atu-
ardlugitdlo tusåinartariaKaratdlarpase
nunanit tamalånit spejdererpagssuit
katerssutarnerine misigissat pisanga-
nartut. Lis Starcke
anana
pisigma
Elias Poulsen atangmingmio OKalugpalartoK mérautitdlutik
issertordlutik tupatorniaiKarnermingnik
méraugatdlaravta tupa inerterKu-
taugatdlarmat ilåne tupatornialerpu-
gut taimaeKatika mardluk ilagalugit.
såvtine KeKertamut ikårnialerpugut
umiaussårKamik. ikissugutdlo pinga-
jorput OKarpoK: imagssanik Kiterxu-
tanik pisiniarKårdluta ikåsaugut. ki-
siåne tamavta pisiniarumångilagut
mérKanut inerterKutaungmata.
Penneven søges
Jag heter Barbro Konberg, år 14V2
år gammal.
Jag skulle mycket gårna vilja ha
en brevvån, flicka eller pojke att skri-
va till. Skriv på svenska, engelska,
danska eller tyska.
Jag bor i norra Sverige i en liten
by Forsmo. Går i skole 5 mil hårifrån
i ett samhålle Bollstabruk. Mina in-
teresser år många, bl. dans, bio, sport,
djur, fiske, bocker och brevvåx-
ling.
Jag år 1,68 cm lång, bruna ogon
och brunt hår.
Min adress år:
Barbro Konberg,
Box 446,
Forsmo, Sverige.
I am Ann Foster of Juneau, Alaska.
I am 11 years old. I will be in grade 6
in the next school-year. There are
many things, I like to do, some are:
Basket ball, baseball, tennis, water-
skiing, badminton, croquet, pen pals,
football, records, tigers, building forts,
and others. I would be overjoyed to
corespond with some one in Green-
land. I was wondering that you may
get me a pen pal in Greenland. Piease
do! Thank you.
Ann Foster,
330 West 9th St.,
Juneau, Alaska.
taimaitdlutame pingajorput akuer-
ssivoK. kisiåne OKarfigårput sagdloxi-
taerxuvdlugo utorxait ilåta pisiarigai.
erninånguardlume ti'kiupoK pisisi-
mavdlune. tauvalo KeKertamut (U-
katdlimut) itaimak ateKarame, iikåriar-
dluta tåunaKame pujortalerpugut Ka-
mitdlugulo nungutordlo avdlalo ku-
kutdlugo taimailiortuaraluaravta Kat-
sukavtigit sivnere Ukatdlip karratu-
ngåtigut igeriardlugit imånut tåuna-
Kame issigilerpugut. Kuvdlivut nåkå-
ssut tarrinarpavut tivsukartut. tu-
nungmutdlo ikåravta sordlo issertor-
simångitsut pigsigtuinauvdluta ika-
lerpugut nuånissåKaluta imaKa tupa-
torsimårtut.
åma KangaunerussoK inuit ilait Ka-
tångune inuvigsiordlune åssilissami'k
tunisisimariarmat, arne pisinialersoK
malerssordlugo uterisålersimavoK. tå-
ssamigoK angutåta orssuerniarame a-
kigssarsiångua imaxa erdliginiarå .su-
ikagkalugtuinar.poK, Kiautigalune. 0-
xauseK pértuatsiångorpå: anåna Lu-
therimik pisigina. tåssamigoK «atå-
ngune Lutherip åssinganik tunising-
mat.
KangångorpoK ama utorKait umiau-
ssårKamik angalavdlutik åipå aut-
dlartOK åipå tiikilerdlune. ingmingnut
sianiginatik aporsimåput. åipå niver-
simavoK niorssuiliuko tamåne ikeri-
narme aulagamik. angajuata pujor-
tautlngualiuna tangmigkame imånut,
Kiviardlugulo nugkane iluamik ånu-
simagame akuliånguane sipingajavig-
dlugo. tåssame umiaussårKamik niu-
tåve sikångivigdlugit aporsimåput.
Kanormita issigalugit tivsinartigipat.
sule ilagssaKaraluartut någinaratdlar-
påka.
Elias Poulsen
Atangmik
siåne minivdlune. uvalileriarmatdle
KatsorpoK. uvaligå tupivta iluane iga-
nialerpugut. exalungnilk, kisiånile pri-
mus nålagkumångilaK, ajordluinar-
poK. miligtortarpoK. tupivta ilua kisa
tåssa pujortuinångorpoK. nukaralo pu-
jorpatdlåKingmat Kipingmut portutar-
pugut. tauva takulerpara angutit pri-
mus påssukåt......... tåssångåinardle
putuarax tangmipox petroliulo Kumut
tivfugdlune. erninaK tovKip Kulå ti-
kitdlugo. taimaiseriarmatdlo ingnex
åmåtaoK KumorpoK. tuperputdlo i-
kuatdlalerdlune. pigissavut ånissuler-
pavut tuperdlo Kaminiaraluardlugo,
ajornaKaordle tåssångåinaKissumik
nungulertorpoK. KujanaKaordle pigi-
ssavut tamaisa ånaukavtigit. taimåg-
dlåt tuperput peruinångorame. pri-
musigssaKånginavta silåkut igåinar-
pugut.
sume siningniåsaugut?
tauvalo sume siningnigssarput tug-
dliupoK. isumagssarsivugutdlo u-
miaussåraK KaKitdlugo puseriardlugo
atåne sinisassugut asulume taimane
tiningaKaoK. taimagdlo umiaussårar-
put OKimaitsigissoK. tåunaxa oKausex
utertuatsiångorparput: „én — tu — tri
- —. héppp én — tu tri — héppp.“
tauva nunap xånut pisiparput pusig-
dlugulo sinigfigisinångorparputdlo. u-
nulkut inarpugut. tåssa tujorminaK.
aKaguane aineKarnigssavtinik ili-
masugkaluaravta tåkutoKångilaK. tå-
ssalo taKuaerutulivigdluta. axago uv-
tamåssa exaldlut naldlugdlune pissarineK ajornarungnaerput. akisunik ator^
toKångikaluardlune åma pigssarsinartarpox. agdlunaussaussas plasiike au-
lisagaussamik xarsorsalik pigigåine imailiorneK ajornångilax. Kivdlertussa-
kumik pigssarseriarit, tåussuma natåva maiualo kilernarungnaerdlugit pér-
diugit. xivdlertussap iluanut KerKala migssånut KissumineK sanerutsiuguk
kikiagufdlugo aulajangerdlugo. nafdlulivit isua xissungmut Kivdlertussamut-
dlunit aulajangersinauval, Kivdlertussardlo imussivigissardlugo. aitsåfdle na-
lutsivdluarnarloK!
dlåkumut nungutårsissugssauvdluta.
axaguane angajukut tikiput aivdluta,
agsut Kujavugut. nåmagtitdluta titor-
pugut. .tauvalo tamavta ajornata a-
ngerdlamut autdlarpugut. taimågdlåt
atauseK amigautigivarput, tåssa tu-
penput.
tamavse inuvdluaritse.
Titken Barlaj
Efterskolen, Jhlianehåb.
niviarsiarKat spejderit sujulerssortaisa
nunanit tamalånérsut atautsimérssuarnerat
atautsimerssuarneK Fyenime Nyborg Strandime ingerdlåneKar-
toK nunanit 60-init autdlartitat 270-iussut peKatauvfigåt ataut-
simlnermik angmaissuvdlune kungikut paniat prinsesse Bene-
dikte
silarssuarmit tamarmit niviarsiar-
Kat spejderit sujulerssuissuisa k ut-
dlersait Nyborg Strandime katerssu-
put junip 18-iånit 29-dnut uvdlut 12
atautsimisavdlutik. peuataussut 270-
iuput nunanit 60-iningånérsut, tama-
tumane åma kalåtdlinik peuatausso-
uardlune.
dronning Ingrid atautsiminermik
angmaissugssaugaluaK nåparsimav-
dlune uningangmat pania prinsesse
Benedikte torratdlavlgdlugo angmai-
vok, arname inuvdluarKussutå tulug-
tut franskisutdlo nalunaerutigalugo
oKalugiautigssålo atuardlugo. dron-
ningip OKalugiautå erssårtautigineKa-
KaoK, tåssane oxautigineKardlune nu-
narpagssuarne spejderit peKatigingne-
rat «anoK pingårtigissoK.
Benedikte OKalorérdlune inigi-
ssaminut utermat kungip kunigpå
Kauatigut OKardlune: torratdlavig-
sorpat, paniga.
kungikut panisa kalåtdlisue
erfalassulissartunik ingerdlaortoKa-
rérmat ikumatitaK ikinexarpoK, er-
sserKigsarniardlugo atautsiminerme
OKausinåjussoK: ingnerup ingneK iki-
tarpå. tauva ilagigtigut minister Bodil
Koch atuartitsinikutdlo minister Hel-
weg 'Petersen OKalugiarput. atautsi-
mJkiat saniatigut KaerKussarpagssui-
taoK angmainersiornerme peKatåuput
åma Baden-Powelip nulia utorxar-
ssugaluardlune sule perKigdluartoK
lady Baden-Powel. tåuna atautsimi-
nerup ingerdlanerane oxalugiarpoK.
kungikut paniat prinsesse Benedikte
atautsiminermik angmainermine
angmainersiornerme silarKigssuar-
torssuvoK inugpagssuit najutdlutik.
spejdererpagsusit nunanit åssigingit-
sunit inuiaKatigissutsimingnik ati-
ssamingnik atugkersorsimassut siagsi-
måput, ilagditaoK niviarsiarKat kav-
dlunåt kalatdlisortut, tåssame dron-
ningip atugkiusimangmagit, 1952-ime
DAME- og HERRE-
Cykler
CYKLEHUSET
Jernbanevej 15 — Lyngby
specielt fremstillet for
Grønland i meget kraftig
montering.
SVENSK EKSPORTMODEL
complet m/ alt udstyr
kr. 350,—.
Forsendes overalt.
FERD’NAND
Den gordiske
slipsknude
9
Kilernerussa-
mårame
«)
maunga tikeråramik kalåtdlisut pa-
ningmik tunissutisiait.
atautsiminerme
OKaluserineKartut
spejderit niviarsiarKat silarssuarme
kåtuvfiat ukiut pingasut avdlortar-
dlugit atautsimitarpoK, tåssane uv-,
dlormut OKaluserissagssat nunat ilau-
ssortaussut akissugssauvfigissardlugit.
atautsiminerup ingerdlanigssåta åndg-
ssuneKarnera isumagineKartarpoK
spejderit niviarsiarKat kåtuvfeKarfia-
ta agdlagfianit Londonimitumit. ag-
dlagfexarfilk tåuna direktøreKarpoK
årKigssussinigssamut pikorigdluartu-
miik.
atautsiminerit FN-imisungajak pi-
ssarput, tåssa nuna ilaussortaussoK
Kanordlunit mikitigigaluartoK inukitr
sigigaluartordlo taissisinautiitauvdlu-
ne. pingårnerussordle tåssa iluamér-
sunik sujunersuteKiarsinauneK tåuku-
ningalo tungaveKardluartumik igdler-
suisinauneK. måna atautsiminerme
sangmineKarput sujunersutit ardla-
Kartut spejdereKarnerup sujuarsagau-
nigssånut tungassut. måna latautsimi-
nerme angnermik OKaluserineKartut
tåssa inunerup pingårutigissatut er-
ssiutai, uvdlumikut silarssuarme pi-
ssutsit ama sujunigssame inusugtut.
pingårtumik kingugdleK soKutigine-
KaKaoK, nunanime ardlalingne misig-
ssuissoKalersimavoK inusugtut pero-
riartornermingne atugai påsiniaivfiga-
lugit spejdereKarnermutaoK tungassut
taputdlugit.
sangmineKartutacnc ilagait inatsisit
aulajangersagkatdlo angnertumik av-
dlångortiterneKarsimassut taimatutdlo
nunat peuataussut pissugssauvfé pi~
ginautitauvjilo. aperuut avdla pingår-
tineKardlune oKaluserineuartoK tåssa
ilaussortat Kanon iliomikut pitsaune-
russumik ikiuisinaunerat spejdere-
Karnerup sujuarsagaunigssånut siaru-
arterneKamigssånutdlo.
penataussut
takornariartitaunerat
Itaimatut atautsimitOKartitdlugo u-
lapårnartaKaoK, pingårtumik nunamit
atautsimivfiussumit peKataussunut,
kulturimume tungassut alutornartor-
siagssatdlo avatånit aggersunut itaku-
tiniarneKartarmata. tamatumunåkut
angalaortitsissoKardlunilo, filmertitsi-
ssoKardlunilo OKalugiartoKartarpoK u-
nukutdlo kaltisimårneKartardlune ni-
pilerssornertalingnik.
junip 31-åne atautsiminerme pexa-
taussut tamarmik Odenseme rådhusi-
me ilagsineKarput, kingornalo suliv-
figssuarmut takornariartineiKarner-
mingne tåssane sulissut nerissarfiåne
nerivdlutik. naggatårutigalugo .silåi-
narme issigingnårtitsissarfingme O-
denseme spejderitt alikusersuiput.
sapåme junip 23-åne Fyn kaujat-
dlagdlugo busimik angalaortoKarpoK,
unukutdlo uvdlortunersiordlune i"
kuatdlaissoKardlune. åmåtaordle u-
nuit ardlåne .pøKataussut avguatårdlu-
tik fynimiut igdluinut KaerKuneKar-
put neriartortineKardlutik, avatånime
aggersut KaerKussauvfingmik inue i-
lisarivdluarnerulersarmatigik privati-
mik pulårtinøKarångamik.
26