Atuagagdliutit - 10.10.1963, Blaðsíða 16

Thuleme radareKarfit USA
ilisimatisavåt sassussilerneK
minutit 15 sujorKUtdlugo
Thule såkutoKarfigtut sagdliussutut mana kinguåutorsimavoK
— uvdlumikut igdlersorfigssiauvoK tåssånganit Nordpol uar-
ssutdlugo raketinik såssussineK takuneKartugssauvdlune. —
ilisimatussutsip issigtume igdlonarfia mana sermerssup nanit-
sineranit aseromeicartugssångorpoK
Thulep erKane nunane soKångitsu-
ne Kerissune 800 millioner krunit siv-
nerdlugit aningaussalivdlune USA
minutinik 15-inik sujumut ilisimati-
neKartugssangorsimavoK.
radareKarferujugssup tåssånganit
Ki'ngornine siårtitdlugit Sovjetunionip
ilarujugssuanut ingerdlatitarpai. ra-
ketinik såssussineK tåssångåinaa aut-
dlarnerneKåsagaluarpat Thulep rada-
rerujugssuata erninardluinaK takusa-
vå — tauvalo minutit 15 pivfigssari-
titåusåput.
tåuko minutit 15-imininguit nuna-
gissame aserorterineK autdlarnertina-
go ingerdlassugssat pingitsortitsiniar-
nermut pingårutilingmik atorneK a-
jornariput. Thulep nangmineK såssu-
ssineK unigtisavdlugo akississutigssa-
nik såkoKarsinaunera taimaitinarne-
Kartutut OKautigissariaKarneruvoK.
sanaortugkat sujunertaisa ipingårner-
ssaråt såssussineK takusavdlugo ka-
lerriutisavdlugulo.
silåinarssuarmit tOKO nagdliutingi-
nerane sekundit 900 Kångiutugssat a-
torneKartugssåuput akissivdlune så-
ssussinigssamut. Amerikap nunavig-
tåne såssussivigssanit issertugkanit i-
marssuitdlo samanerssuaK tårnerssåi-
ne ancartartorpagssuamik atominik
såkuligkanit akissinigssarssup såssu-
ssissoK erKortugssauvå.
uvdlumikut pissutsit taimåiput. så-
ssussinigsaK pingitsortisavdlugo ajor-
nartoK påsivdluarneKarérpoK. måna
ilungersuneKarpoK akerKat raketer-
pagssuisa sgpingisamik unigtiniarnig-
ssåt, pingårtineKarneruvordle akissi-
nigssaK, tamatumunalo akerKat na-
ngålersisinaunigssåt KOKagssivdlune
såssussinerup nangineKarnigsså piv-
dlugo.
taimåitumik amerikamiut akilerå-
rutinik akilissartut dollarit millioni-
ligpagssuit akilersimavait — åmale
neriutigalugo tamatumuna „nåkigtait-
suliornerme — nagdlerKatigingnig-
ssaK“ anguneKarsinåusasseK sorssung-
neKalersinauneranik akornusissug-
ssaK. akisserujugssuarnigssamut ersi-
nerup sorssungnigssaK ajomarsisitug-
ssåusavå.
taimåitumik issit sigssuerdluar-
tut uvdlut unuatdlo tamaisa såku-
tit ingnåtdlagissamik ingerdlassut
aulagsagsimårnerat maligtariuar-
påt. taimåitumik inuit tusintilig-
pagssuit nunarssup najoruminåi-
neripaisa ilåne sivisoKissumik pi-
gårtariaKartarput. radarip idngor-
nerisa anguniagkat ujardlerfiussut
erKorniaKilisigigtoK!
issit 5000 km-inut issigissut
perKautåne Thuleme mitarfik ig-
dlersorniarnerme sanaortugarpag-
ssuarnut silarssuarmik kitdlermik i-
sumangnaitdlisaissugssanut pingåru-
teKarnerussugssarujugssuartut isuma-
li-utigineKarsimagaluarpoK. tåssångå-
nit tingmissartorujugssuit Kaertartu-
nik nåkåtitagssanik usissut Sovjetip
ilarujugssua angusinauvåt, tåsséngå-
nitdlo tingmissartut malerssutit Nord-
polen Karssutdlugo akerKat såssussi-
nerat akornuserniarsinauvåt.
ineriartornerdle erKarsautinit tåu-
kunånga sujuarnerusimavoK. sujug-
dlermik tingmissartorssuit uaertartu-
nit nåkåtitsissutit Thulemit Kimagu-
tineKarput kingornatigutdlo maler-
ssutit. uvdlumikut malerssutit F 102-
jagerit Kulinit ikingnerussut Thule-
mitineKarput. tingmissartut tåuko i-
kigtut igeriussissutitdlo ardlagdlit
nunamit — silåinarmut — raketit
(tingmissartunut igdlersutit) Thulep
kigutigai ipigtut. uvdlumikut mitar-
fiup suliagssaisa pingårnerssaråt pi-
lersuissusavdlune radarilersuterujug-
ssuarnut taigorneuartunut BMWS —
tåssa imåipoK akerKat raketinik suju-
mut kalerrisårinigssamut sanåt.
Alaskame Englandimilo sanaortug-
kat taimaingajagtut peKatigalugit
Thuleme radarip Europap Asiavdlo
ilarujugssuat angussarpåt. reket 5000
km sivnerdlugit ungasissusilingmit i-
geriuneKarpat erninavik takusavåt.
maskinarssuit sukaKissumik nautsor-
ssuissartut radarip nalunaerutai pi-
lertordluinartumik suliarisavait i-
ngerdlaterKingneKartugssat USA-me
amerikamiut tingmissartunut igdler-
sornigssamut najugarissånut pingår-
nermut. minutit 15 pivfigssarititåuput.
sanaortugkat uvdlumikut Kåuma-
taussianik silåinåkdrtitanik misig-
ssuinerme åma ilaussutaoK tåssåuput
radarerujugssuit sisamat tamarmik
ima agtigissut sordlo arssåutarfik sa-
neråtigut nåpartitdlugo. tamatumu-
ngåtaoK ilauvOK radar-ujardliut Ka-
rajugtorujugssup iluane ivertisima-
ssok, inerssuitdlo tingmissartunut or-
Kuisitsivigtut ingajagtut ivertissugka-
nik teknikimut tungassunik imagdlit.
issigtup nalunartue
kisiåne BMEWS — sanaortugkat a-
vångunartutdlo tamånitut Thulep o-
Kalugtuagssartai tamåkingilait. åma
tamåne issigtunut tungassunik misig-
ssuinerup iluane angnertumik suline-
KarpoK — sulineK såkutoKarnermut
tungassut sujunertarissat piumassari-
ssånit angnertunerujugssuaK.
1952-ime Thuleme mitarfik agdli-
sarneKalermat pissutsit issigtunut tu-
ngassut ilisimaneKangångitdlat, ukiu-
nilo tugdliutune misigssuissut amer-
dlanerujartuinartut tåvungnartarput
aperKuterpagssuit akissutigssarsioru-
mavdlugit. naggatåtigut ingmingnut
akornusersutinangajalerput, ilisima-
tutdlo amerdlavatdlåt uvdluinarme i-
nunermit tåussumalo ajornartorsiu-
tainit sunemeKarpatdlålerput.
tamatuma kingunerå amerikamiut
såkutuisa misiligauneK pivdlugo e-
Kiteruvfiussumik ingmikut itumik pi-
lersitsingmata „US Army Polar Re-
search and Development Center", mi-
sigssuinermik atautsimortitsissugssaK.
aperKutit pilersuinermut pissortaKar-
nermutdlo tungassut inugtaussut
nangmingneK suliarissarpait, ilisima-
tutdlo pissugssauvfivigtik kisiat nå-
kutigisinångorpåt: misigssuineK.
sulineK ingerdlavdlualenpoK, tau-
valo sule åma kinguneKarpoK ingeniø-
rit sapitsuliånit KaKutigortumit, tåssa
Camp centuryp sananeKarneranik —
åma ilisimaneKartoK tåssauvdlune.„ig-
dloKarfik sermerssup atåne“.
sermime — Thulemit kilometerinik
hundredenik mardlugsungnik unga-
sigtigissume igdloKarfivik agssåune-
KarpoK. aputaiauterujugssuit aput
sermerdlo tonserpagssuarnik OKimåi-
ssusigdlit piarpait itisunik siligtunik
iterssaliordlutik. tåuko Kårajugtunik
KalialersorneKarput, tauvalo apu-
taiautit igdloKarfik aputerpagssuar-
nik kingumut matorKigpåt. suvdlu-
liane sananeuarput misigssuivit (la-
boratorier), sutdlivit, inuit inigssait,
sånavit avdlatdlo inuit ingmikortut
pissarianagait.
agssartuinigssaK pivdlugo aperKut
nfimagsineKarpoK Kamussualersorni-
kut, tåuko tåssauvdlutik traktorit a-
ngisorujugssuit Kamuterpagssuarnut
pitugsimassut, sordlume tåssa taima-
ne Amerikap kitåtungerssuanut nu-
nanut inoKångitsunut ingerdlaorto-
Katdlarmat nutåmik nunagssarsior-
dlutik, månale avKutigssiuissut ta-
måko kinguåve sermerssup KerKata
tungånut ingerdlaorput misiligtagka-
nik påsissagssanigdlo tamavta iluaau-
tigisinaussavtinik påsissagssarsiordlu-
tik.
kiagsautigssamik nukingmigdlo
ingerdlatigssamik ajor-nartorsiut i-
luagtineKarpoK atom-reaktor a-
ngatdlånøKarsinaussoK sananeKar-
mat, ukiunilo kingugdlerne pinga-
sune suliagssane ajungitdluinartu-
mik nåmagsisimavå.
igdloKarfik toKujartortoK
ukiune Kångiiitune ilisimatut nu-
nap iluane misigssuivfingmingne or-
Kussune pilerssårusianik åssiglngitsu-
nik 35-nik suliaKarsimåput. sule ta-
måko amerdlanerssait pivdlugit o-
KauseKarumavatdlångitdlat. tamanut
angmassumik oKalungnerme erKartor-
neKamerussoK unåinaugajugpoK sor-
dloK: aputip katitigaunera.
ilimanarpordle Camp century ato-
rungnaingajalersoK. sananeKautai Kå-
vanit samanerssuaK itut uvdlut ta-
maisa åpariartorput, inigissardlo Ki-
måtariaKalerumarpoK sermip OKi-
måissusianit tamaisa aserorneKariar-
tinagit.
ilimanéngilaK sermip iluane nutå-
mik igdloKarfiliorneK autdlarneru-
mårtoK. aningaussartutigssat tamatu-
munga angivatdlåsaKaut, åmalume i-
sumaKarput sulinerme atortugssanik
ima katerssuisimatigalutik sujunig-
ssame ukiune amerdlasune ilisimatut
amerdlasflt suliagssaKalerdlutik.
tauva uvdlut ilåne igdloKarfiup ser-
mip iluanitup matue magperKingne-
Kartugssaujungnaerdlutik matuneKa-
rumårput, dollarinigdlo millionilig-
pagssuarnik naligdlit KimåneKaru-
mårput. Camp Centuryp .piarneKar-
nigsså" ingminut akilersinéungilaK. —
sermerssuaK — atajuart#K pissar-
ssuardlo — ajugaorKigkuniårpoK.
REJSEGRAMMOFONER
brugte - med 10 grammofcnplader
OKalugtarfut angaldlélsgkat
afornikut — OKaluglartivdlo
nOtai 10
85,00 kr. + nagstunerata ak)> llångut-
dlugo tlgunerane akillgagsshgordluglt
nagsluneKåséput
kr. 85,00 + porto, sendes pr efterkrav.
The OZd Recon,
Elmegade 10, Købeihavn
-----------------------—-----—>
SPAR
arbejde

mas
riiaf
«nu' V
fint
I ft* '
■
®
penge

SI PAK IT
pivfigssaK,
suliagssaK
aningau-
ssatdlo
m

HEMPELip pujortulerårssuarnut Kalipauiigssiå — KalipauiigssiaK nutårdluinaK pujortulérarssuang-
nuf Kalipautigssat — iluanuf avafånutdlo imap kigdlingafa Kulånut.
HEMPELip pujorfulérarssuarnul Kalipauiigssiå paniassuvoK iarnukuminardlune, kussanariumik
KivdlerneKardlune, piunerioKalune, aungnerloKalune — taimaifumigdlo ilevKårnarforujugssuv-
dlune. tunineKarfarpoK 1, S åma 10 iiferingordlugo portugauvdlune uko Kalipauiigalugit, KaKor-
Iok, imungassoK, KassertoK, lungujortoK, tungujortoK-KaKortoK, Korsuk, augpalugtoK, farrajug-
toK, KernertoK.
piniaruk Hempelip pujortulérarssuarnut Kalipauiigssiå tugdliane pujortulérKat Kalipangnialerugko
HEMPEL'S KUTTERMALING — den helt nye alkydmaling, De skal male Deres kutter med — bå-
de indenbords og udenbords over vandlinien.
HEMPEL'S KUTTERMALING tørrer hurtigt, er lef at stryge med, har en smuk glans, stor hold-
barhed, strækker langt — og er derfor uhyre økonomisk.
Leveres i 1,5 og 10 liter emballage i kulørerne hvid, creme, grå, blå, blåhvid, grøn, rød, teak,
sort.
Forlang HEMPEL'S KUTTERMALING næste gang Deres båd skal males.
Hempel-ip umiarssuarnut Kalipautigssiai imame åtartoKaut
16