Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 10.10.1963, Blaðsíða 16

Atuagagdliutit - 10.10.1963, Blaðsíða 16
Thuleme radareKarfit USA ilisimatisavåt sassussilerneK minutit 15 sujorKUtdlugo Thule såkutoKarfigtut sagdliussutut mana kinguåutorsimavoK — uvdlumikut igdlersorfigssiauvoK tåssånganit Nordpol uar- ssutdlugo raketinik såssussineK takuneKartugssauvdlune. — ilisimatussutsip issigtume igdlonarfia mana sermerssup nanit- sineranit aseromeicartugssångorpoK Thulep erKane nunane soKångitsu- ne Kerissune 800 millioner krunit siv- nerdlugit aningaussalivdlune USA minutinik 15-inik sujumut ilisimati- neKartugssangorsimavoK. radareKarferujugssup tåssånganit Ki'ngornine siårtitdlugit Sovjetunionip ilarujugssuanut ingerdlatitarpai. ra- ketinik såssussineK tåssångåinaa aut- dlarnerneKåsagaluarpat Thulep rada- rerujugssuata erninardluinaK takusa- vå — tauvalo minutit 15 pivfigssari- titåusåput. tåuko minutit 15-imininguit nuna- gissame aserorterineK autdlarnertina- go ingerdlassugssat pingitsortitsiniar- nermut pingårutilingmik atorneK a- jornariput. Thulep nangmineK såssu- ssineK unigtisavdlugo akississutigssa- nik såkoKarsinaunera taimaitinarne- Kartutut OKautigissariaKarneruvoK. sanaortugkat sujunertaisa ipingårner- ssaråt såssussineK takusavdlugo ka- lerriutisavdlugulo. silåinarssuarmit tOKO nagdliutingi- nerane sekundit 900 Kångiutugssat a- torneKartugssåuput akissivdlune så- ssussinigssamut. Amerikap nunavig- tåne såssussivigssanit issertugkanit i- marssuitdlo samanerssuaK tårnerssåi- ne ancartartorpagssuamik atominik såkuligkanit akissinigssarssup såssu- ssissoK erKortugssauvå. uvdlumikut pissutsit taimåiput. så- ssussinigsaK pingitsortisavdlugo ajor- nartoK påsivdluarneKarérpoK. måna ilungersuneKarpoK akerKat raketer- pagssuisa sgpingisamik unigtiniarnig- ssåt, pingårtineKarneruvordle akissi- nigssaK, tamatumunalo akerKat na- ngålersisinaunigssåt KOKagssivdlune såssussinerup nangineKarnigsså piv- dlugo. taimåitumik amerikamiut akilerå- rutinik akilissartut dollarit millioni- ligpagssuit akilersimavait — åmale neriutigalugo tamatumuna „nåkigtait- suliornerme — nagdlerKatigingnig- ssaK“ anguneKarsinåusasseK sorssung- neKalersinauneranik akornusissug- ssaK. akisserujugssuarnigssamut ersi- nerup sorssungnigssaK ajomarsisitug- ssåusavå. taimåitumik issit sigssuerdluar- tut uvdlut unuatdlo tamaisa såku- tit ingnåtdlagissamik ingerdlassut aulagsagsimårnerat maligtariuar- påt. taimåitumik inuit tusintilig- pagssuit nunarssup najoruminåi- neripaisa ilåne sivisoKissumik pi- gårtariaKartarput. radarip idngor- nerisa anguniagkat ujardlerfiussut erKorniaKilisigigtoK! issit 5000 km-inut issigissut perKautåne Thuleme mitarfik ig- dlersorniarnerme sanaortugarpag- ssuarnut silarssuarmik kitdlermik i- sumangnaitdlisaissugssanut pingåru- teKarnerussugssarujugssuartut isuma- li-utigineKarsimagaluarpoK. tåssångå- nit tingmissartorujugssuit Kaertartu- nik nåkåtitagssanik usissut Sovjetip ilarujugssua angusinauvåt, tåsséngå- nitdlo tingmissartut malerssutit Nord- polen Karssutdlugo akerKat såssussi- nerat akornuserniarsinauvåt. ineriartornerdle erKarsautinit tåu- kunånga sujuarnerusimavoK. sujug- dlermik tingmissartorssuit uaertartu- nit nåkåtitsissutit Thulemit Kimagu- tineKarput kingornatigutdlo maler- ssutit. uvdlumikut malerssutit F 102- jagerit Kulinit ikingnerussut Thule- mitineKarput. tingmissartut tåuko i- kigtut igeriussissutitdlo ardlagdlit nunamit — silåinarmut — raketit (tingmissartunut igdlersutit) Thulep kigutigai ipigtut. uvdlumikut mitar- fiup suliagssaisa pingårnerssaråt pi- lersuissusavdlune radarilersuterujug- ssuarnut taigorneuartunut BMWS — tåssa imåipoK akerKat raketinik suju- mut kalerrisårinigssamut sanåt. Alaskame Englandimilo sanaortug- kat taimaingajagtut peKatigalugit Thuleme radarip Europap Asiavdlo ilarujugssuat angussarpåt. reket 5000 km sivnerdlugit ungasissusilingmit i- geriuneKarpat erninavik takusavåt. maskinarssuit sukaKissumik nautsor- ssuissartut radarip nalunaerutai pi- lertordluinartumik suliarisavait i- ngerdlaterKingneKartugssat USA-me amerikamiut tingmissartunut igdler- sornigssamut najugarissånut pingår- nermut. minutit 15 pivfigssarititåuput. sanaortugkat uvdlumikut Kåuma- taussianik silåinåkdrtitanik misig- ssuinerme åma ilaussutaoK tåssåuput radarerujugssuit sisamat tamarmik ima agtigissut sordlo arssåutarfik sa- neråtigut nåpartitdlugo. tamatumu- ngåtaoK ilauvOK radar-ujardliut Ka- rajugtorujugssup iluane ivertisima- ssok, inerssuitdlo tingmissartunut or- Kuisitsivigtut ingajagtut ivertissugka- nik teknikimut tungassunik imagdlit. issigtup nalunartue kisiåne BMEWS — sanaortugkat a- vångunartutdlo tamånitut Thulep o- Kalugtuagssartai tamåkingilait. åma tamåne issigtunut tungassunik misig- ssuinerup iluane angnertumik suline- KarpoK — sulineK såkutoKarnermut tungassut sujunertarissat piumassari- ssånit angnertunerujugssuaK. 1952-ime Thuleme mitarfik agdli- sarneKalermat pissutsit issigtunut tu- ngassut ilisimaneKangångitdlat, ukiu- nilo tugdliutune misigssuissut amer- dlanerujartuinartut tåvungnartarput aperKuterpagssuit akissutigssarsioru- mavdlugit. naggatåtigut ingmingnut akornusersutinangajalerput, ilisima- tutdlo amerdlavatdlåt uvdluinarme i- nunermit tåussumalo ajornartorsiu- tainit sunemeKarpatdlålerput. tamatuma kingunerå amerikamiut såkutuisa misiligauneK pivdlugo e- Kiteruvfiussumik ingmikut itumik pi- lersitsingmata „US Army Polar Re- search and Development Center", mi- sigssuinermik atautsimortitsissugssaK. aperKutit pilersuinermut pissortaKar- nermutdlo tungassut inugtaussut nangmingneK suliarissarpait, ilisima- tutdlo pissugssauvfivigtik kisiat nå- kutigisinångorpåt: misigssuineK. sulineK ingerdlavdlualenpoK, tau- valo sule åma kinguneKarpoK ingeniø- rit sapitsuliånit KaKutigortumit, tåssa Camp centuryp sananeKarneranik — åma ilisimaneKartoK tåssauvdlune.„ig- dloKarfik sermerssup atåne“. sermime — Thulemit kilometerinik hundredenik mardlugsungnik unga- sigtigissume igdloKarfivik agssåune- KarpoK. aputaiauterujugssuit aput sermerdlo tonserpagssuarnik OKimåi- ssusigdlit piarpait itisunik siligtunik iterssaliordlutik. tåuko Kårajugtunik KalialersorneKarput, tauvalo apu- taiautit igdloKarfik aputerpagssuar- nik kingumut matorKigpåt. suvdlu- liane sananeuarput misigssuivit (la- boratorier), sutdlivit, inuit inigssait, sånavit avdlatdlo inuit ingmikortut pissarianagait. agssartuinigssaK pivdlugo aperKut nfimagsineKarpoK Kamussualersorni- kut, tåuko tåssauvdlutik traktorit a- ngisorujugssuit Kamuterpagssuarnut pitugsimassut, sordlume tåssa taima- ne Amerikap kitåtungerssuanut nu- nanut inoKångitsunut ingerdlaorto- Katdlarmat nutåmik nunagssarsior- dlutik, månale avKutigssiuissut ta- måko kinguåve sermerssup KerKata tungånut ingerdlaorput misiligtagka- nik påsissagssanigdlo tamavta iluaau- tigisinaussavtinik påsissagssarsiordlu- tik. kiagsautigssamik nukingmigdlo ingerdlatigssamik ajor-nartorsiut i- luagtineKarpoK atom-reaktor a- ngatdlånøKarsinaussoK sananeKar- mat, ukiunilo kingugdlerne pinga- sune suliagssane ajungitdluinartu- mik nåmagsisimavå. igdloKarfik toKujartortoK ukiune Kångiiitune ilisimatut nu- nap iluane misigssuivfingmingne or- Kussune pilerssårusianik åssiglngitsu- nik 35-nik suliaKarsimåput. sule ta- måko amerdlanerssait pivdlugit o- KauseKarumavatdlångitdlat. tamanut angmassumik oKalungnerme erKartor- neKamerussoK unåinaugajugpoK sor- dloK: aputip katitigaunera. ilimanarpordle Camp century ato- rungnaingajalersoK. sananeKautai Kå- vanit samanerssuaK itut uvdlut ta- maisa åpariartorput, inigissardlo Ki- måtariaKalerumarpoK sermip OKi- måissusianit tamaisa aserorneKariar- tinagit. ilimanéngilaK sermip iluane nutå- mik igdloKarfiliorneK autdlarneru- mårtoK. aningaussartutigssat tamatu- munga angivatdlåsaKaut, åmalume i- sumaKarput sulinerme atortugssanik ima katerssuisimatigalutik sujunig- ssame ukiune amerdlasune ilisimatut amerdlasflt suliagssaKalerdlutik. tauva uvdlut ilåne igdloKarfiup ser- mip iluanitup matue magperKingne- Kartugssaujungnaerdlutik matuneKa- rumårput, dollarinigdlo millionilig- pagssuarnik naligdlit KimåneKaru- mårput. Camp Centuryp .piarneKar- nigsså" ingminut akilersinéungilaK. — sermerssuaK — atajuart#K pissar- ssuardlo — ajugaorKigkuniårpoK. REJSEGRAMMOFONER brugte - med 10 grammofcnplader OKalugtarfut angaldlélsgkat afornikut — OKaluglartivdlo nOtai 10 85,00 kr. + nagstunerata ak)> llångut- dlugo tlgunerane akillgagsshgordluglt nagsluneKåséput kr. 85,00 + porto, sendes pr efterkrav. The OZd Recon, Elmegade 10, Købeihavn -----------------------—-----—> SPAR arbejde mas riiaf «nu' V fint I ft* ' ■ ® penge SI PAK IT pivfigssaK, suliagssaK aningau- ssatdlo m HEMPELip pujortulerårssuarnut Kalipauiigssiå — KalipauiigssiaK nutårdluinaK pujortulérarssuang- nuf Kalipautigssat — iluanuf avafånutdlo imap kigdlingafa Kulånut. HEMPELip pujorfulérarssuarnul Kalipauiigssiå paniassuvoK iarnukuminardlune, kussanariumik KivdlerneKardlune, piunerioKalune, aungnerloKalune — taimaifumigdlo ilevKårnarforujugssuv- dlune. tunineKarfarpoK 1, S åma 10 iiferingordlugo portugauvdlune uko Kalipauiigalugit, KaKor- Iok, imungassoK, KassertoK, lungujortoK, tungujortoK-KaKortoK, Korsuk, augpalugtoK, farrajug- toK, KernertoK. piniaruk Hempelip pujortulérarssuarnut Kalipauiigssiå tugdliane pujortulérKat Kalipangnialerugko HEMPEL'S KUTTERMALING — den helt nye alkydmaling, De skal male Deres kutter med — bå- de indenbords og udenbords over vandlinien. HEMPEL'S KUTTERMALING tørrer hurtigt, er lef at stryge med, har en smuk glans, stor hold- barhed, strækker langt — og er derfor uhyre økonomisk. Leveres i 1,5 og 10 liter emballage i kulørerne hvid, creme, grå, blå, blåhvid, grøn, rød, teak, sort. Forlang HEMPEL'S KUTTERMALING næste gang Deres båd skal males. Hempel-ip umiarssuarnut Kalipautigssiai imame åtartoKaut 16

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.