Atuagagdliutit - 21.11.1963, Side 2

atuartartut
agdlagait
issigingnårtitsissartut
angalaortarnigssåt
Atuagagdliutine septemberime sar-
Kumersune inoKatigingne pissutsinik
misigssuissut nalunaeratåt sangmine-
KarpoK. sarKumiuneKartut soKutigina-
Kaut tåukununa akornavtine, Kavdlu-
nåt kalåtdlitdlo akornåne, påseKati-
gingnerunigssaK pitsångorsarneKarsi-
naungmat. nauk aperssuinerme aki-
ssutigineKartarsimassut ilait xuianar-
dluinardlutigdlo ericumitaraluartut
påsissat- Kujanardluinartut piukunar-
dluinartutdlo ilåt ernginårtumik pi-
nigssåt kigsautiginarpoK.
taineKartut ilagåt ilisareKatigingne-
runigssamut avKutigssauvdluåsagalu-
artoK danskit erKumitsuliortut sordlo
issigingnårtitsissartut nipilerssortar-
tutdlo nunavtine angalaortinexartaler-
sugpata.
upangnigtoK - pångnigtoK
radio-avisime oKausiussartoK „u-
paingnigtoK" isumaKarpunga avang-
nåmiussugut påsingnigtarnerput nå-
pertardlugo narKiuteKarfigissariaKar-
toK. — sordlo 21. oktober radioavisi-
me Augpilagtume Kingmit méraK „u-
pagsimagåt" OKautigineKarpoK, radio-
avisiirailo oKalugtoK oKarpoK „upag-
kamiko" kingmarsiroagåt ikilersor-
dlugo. nalluinaerutigineKarnerane Kav-
dlunåtujusimånguatsiarmat nugteri-
ssup toringerKingnårtorssuarmik fca-
låtdlisungortisimavå, tåssame avang-
nåmiussugut ipåsingnigtamerput oKar-
tarnerputdlo nåpertordlugo Kingmit
upangnlnardlutik ikilersuisinåungit-
dlat, kisiåne aitsåt „pångnigkumik". i-
malunlme imåisinauvoK OKalugtup
taggerdl'umarsimasinauvå. Kingmitdle
„upangnigkamik" ikilersuisimanerat
KanoK oKausertalisanerdlugo nalomi-
gune Atuagagdliutit åraigssuissuiat te-
lefonikutdlunit (pøKanmatame) aperi-
narsinaugaluarpå, tåuname avangnå-
miuvoK.
radio-avisip atuarneKartarnera tai-
ma ilåtigordlune påsinarpiartångerér-
tigissoK sapingisamik tamanut på'si-
ssutausinaussumik fusagagssiornig-
ssa« pissarilaKarpoK. M. Fleischer
isumaKarnarpoK tamåna sujunigssa-
me anguniagagssarissaussut pingårne-
rit ilagilisagåt. imåingikaluarpoK xav-
dlunåt-nunåne nuånårniutit OKitsut
nagsatarissait nunavtinérérsoK ang-
nertunerussungordlugo erKuniarneKa-
lersoK. kisiånile pitsåusagaluaKaoK
måne nipilerssornikut erinarssorni-
kutdlo angussarineKarsimassut kalåt-
dlinut takutiniarneKåsagpata nipiler-
ssoriauseK erinarssoriauserdlo OKitsoK
pop pinago. tåssa erxarsautigåka eri-
niarssuit nipilerssugagssiatdlo akima-
nerussut. issigingnårtitsissarnerup tu-
ngågut kigsautiginåsaKaoK Kavdlunåt
atuagkiortuisa suliait issigingnårtitsi-
ssuliaitdlo issigingnårtitsissartunit
pitsaussunit takutineKartåsagpata. ta-
matumuname inusugtunut Klmagsai-
ginaratik atuagkiortut OKautiginiagåi-
nik påsissutigssanik erssersitsissåså-
put avKutigssiussisinåusavdlutigdlo.
erxarsautdlo tåuna imatut påsissag-
ssåungilaK Kavdlunåt atuagkiortue i-
lårdlugit sujunigssame atuagkiorniar-
neK Kalåtdlit-nunavtinut erKuniarne-
KalisassoK. kalåtdlitdliuna inusugtait
påsitiniartariaKartut isumat nutåt i-
ssigingnårtitsissartutigut issigingnå-
gagssiamit pigssarsiarisinaungmatigik
atuagkiorniarnermingne iluaKutigisi-
nauvdlugit.
kisalo åma taineKartut ilagivåt so-
KutiginartoK avdla. tåssagoK pingå-
ruteKartorsineKarpoK kalåtdlit erxu-
mitsuliåinik Danmarkime sarKumer-
sitsissarnigssaK kalåtdlitdlo atuagkiåi-
nik danskisut ndgterissarnigssaK. tu-
sagaK KimåtdlangnartoK ilalernångit-
sungilaK tamatumuna Kalåtdlit-nu-
■ navta Kavdlunånit ilisarineKarneru-
lernigsså kamagtorneKarnerulisang-
mat. tåukununame nunarput piviu-
ssutut erssersineKarsinauvoK. tåssu-
ngalo atatitdlugo tåingitsorumångila-
ra taimatut sujunersuteKarnerme
fjernsyn puigorneKåsangitsoK. nalu-
ngilara autdlakåtitat nunavtiningå-
nérsut Kavsit autdlakåtineKartarsdma-
ssut. amerdlanertigutdlume Kanga i-
nuneK atugarissatdlo soxutigineKar-
tarsimåput. ajungikaluaKaoK taimatut
autdlakåtisavdlugit, kisiånile kingu-
nerissarpåt aperKuterpagssuit narru-
nartut akisavdlugitdlo agdlåt Kiasu-
nguvdlune akissariaKartartut. aker-
dlianigdlo KujanarpoK avisit ilångu-
ssaKartarnermikut pissutsinik ilumor-
tunik påsissutigssanigdlo agdlagaxar-
tarmata.
kalåtdlit atuagkiåinik danskisut
nugterissarnigssaK pivdlugo erKarsaut
avdlauvoK. inuit ilåinit OKautigine-
Kartarpugut uvdlumikut atuagkiorto-
Kångitsugut, atuagkiortoriniagkavta
suliait nSmagineKångitåinarmata. ta-
måna imaKa tamatigut ereorneK a-
jorpoK atuagkiortunik taissavtinik pe-
Karavta, imaKale ajornartorsiutau-
ssut ilagisavåt kiap atuagkiai kikut-
dlo taigdliait nugterneKåsassut. kisa-
lo pissariaKalinginerdlune atuagkior-
nerup tungågut angnertunerussumik
kamagtuiniarnerulernigssaK?
Kristian Olsen, Sorø Akademi.
ApolloraK Mogensenip isumai
silåinarmit tigussåungmerput?
agdlagkat angmassut
asassara ApolloraK Mogensen,
agdlagkanik nåiikaluaniik tusagag-
ssilårniarpaviklit, 'Nup radioatigut o-
Kalugiautit autdlakåtitat pivdlugo, pi-
sa, ngaKalunga maligtareriKiigsåripara,
kisiåne ingerdlanera sivitsoriartørtit-
dlugo ipåsivara OKalugiautit agsut aut-
dlartinerdliorit, agdlåt uvanga ingmi-
nut OKarfigissariaKalendluinga uvaguv-
titordlugo, uma tupin., åma tupigiva-
ra aipostelerput Hans Egede taimak
agtigissumik 'såssukagko, påsisinåu-
ngilara suna pivdlugo itaimailiortutit.
pissufiginiagkatit navsuiarniaraluar-
patit kisiåne ipissutigssaKångivigdlu-
tit Hans Egedemut taimak sualugti-
gissumik mamardlisavdlutit. Hans E-
gedékut suliarssue inamagsissarssuilo
ivdlit sutingisatit, Kanordlunit tama-
viårtigigaluaruvit tåmartisinåungisa-
tit. ajunginerusagaluarpoK OKalugiau-
tikut nikanarsainiångikaluaruvit.
ilumoiiputit H. J. Rinlkip nåmagsi-
ssai erKartoragkit, tåssane 'Kujanar-
poK angut tåuna K.alåtdlit-inunåne nå-
lagkersuinermik suliaKarsimangmat
kinguneKardluartumik, tåssunga ,angi-
suimi'k KujåssutigssaKarpu'gut. ikinale’-
una taimtumunga avKutiigssamik ang-
maissoK? Kalåtdlit-nuinånut Kåumar-
Kumik åtsissoK: Hans Egedékut, ing-
minut illuatiginatik kalåtdlinik ånåu-
ssiniartut. taimågdlåtdle-una H. J.
Rinik piarérsagkamut aggerame.
OKarputit uvdluvtine kdinguarsima-
nerssuanput ajoralugo, taimalo Hans
Egede pissutitdlugo. Hans Egede su-
liarssuarmik taimåitumik nåmagsissa-
KarsimångikaluaTpat H. J. Rink tai-
matut namagsissaKartiginaviéngika-
kaluarpoK.
ivdMtdlo Hans Egedep eriKaissutig-
sså inånit inåkartikumagaluarpat H. J.
Rinkivdlo erKéissutigssiå inånut nå-
pardlugo. Kanorme tauva isagaiuarpa
tåuko erKåissutigssat saniierigsitdlu-
git nåparneKarpata. kiname-tauva
sujugdliutdlugo inuit sikivigiumåsa-
galuanpåt? uvanga isumaKarpunga
Hans Egede isujugdliutdlugo isi'kivigiu-
manøKåsagaluartOK, uvangame åma
taimadliorumavuinga. naggatågutdlo i-
ma OKarfigilagit, kulture åmalo kulitu-
re uipatdlersimatiginagit piniarit,
kulture KavdlimåminersungnitsoiK kul-
turilo kalåliminersungnitsoK ingming-
nut Ikatinaviångitdlat.
inugsiarnerimik inuvdluanit.
Jes Berthelsen
SdBimiut.
agdlautigissaK „Danmarkip Ka'låt-
dlit-nunånut ajortuliai" uvdlume er-
Kartoravlko nåparsimassutima utonca-
sså't sila'tut iliånut, tåu'na OKarpoK ag-
dlautigissame taineKartut OKautigi-
savdlugit utorKassåt merserisiimagait,
inusukåtdile 'tamåko Kununatik sar-
Kumiusinausimagait.
ajungitdlumaripoK inusukåt Kunu-
na'tik pissutsinik ipissariaKalersima-
ssunik sarKuimiussisinaungmata, ta-
matumaniie siilatuniik ilångusisaKarto-
Kartamiardle, isumat aikerartorpalug-
tut tungaveKångitsut piinagit, Apolio-
raK Mogensenime isumanik tungave-
Kardluartunik sarKumiussaKångilaK.
asule ania'titat tungaveKångitsut i-
sumapitdlersimanermik pilersitsinar-
tugssåuput. iKuilarånallo ApollåraK Mo-
gensen isuimanlik tungaveKaindluartu-
nik isarKuimiussisinaunersoK, måssa o-
Kausé nåpertordlugit ingminut issigi-
gunaraluartoiK, dandsrådiimit, Kalåt-
dlitnnunånut minisiteriimit G-60-imit-
dlo silatunerussutut.
hr. Mogensen kåmagtorniarpara må-
ko ersserKigsarnerorKuvdlugit: ajor-
tuliat, Mogensen agdlagpoK. tamatu-
munåkut isumaiKamendlune Danmark
nålagauvfigtut Kalåtdlit-nunånut pi-
nerdlluteKarsimassOK, imaKa FN-imut
målårutigineKarsinaussumik?
taineicarpoK KGH-ip Kalåtdlit-nu-
naine sulinera ani'ngaussarpagssuarnik
inuitdlo iinunerånik akeKarsimassoK.
KanoK? KanoK amerdlatigissut? Ka-
nga? hr. Mogensen isumaKarnerpoK
landsråde aningaussatigut isumamii-
nut akerdliussumik iliorsimassoK, su-
me inungorsima.neK pivdlugo åssigi-
ngitsumik a'kigssarsiaKarnigssap tu-
ngå'tigut?
'isumaKavingnerdlune G-60-imut i-
laussortat aulajangernigssamingnut
sujorasårneKarsimiassut?
ima mérarpatdlagtigtsmaunerpoK
aulajangiusmauvdlugo, måna Kånger-
niutariaKalersugut, suleKatiginglnata?
isuma’Karnerdlune 'ministere piv-
figssaKångitsoK kalåtdlit soKutigissait
isumagisavdlugit?
ilumut isumaKarnerdlune nålagauv-
fik (isord'lo naluneKångitsoK tåssaussoK
uvagut tamavta) dan-Skit soKutigissai-
nik ligdluLnarsiortumlk Usumaging-
ningniartoK?
kia oKalugtusimanerpå Danmarki-
,me inungnut 6 milliuninut dnigssa-
KångitsoK. taima OKartoK Jyllandimi-
SimagunångilaK.
ilumut lisumaKamerdlune nålagauv-
fiup Kalåtdli't-nuinåt issigigå Dan-
markip inuinut sivnerutunut nugter-
figssatut. suna pivdlugo måne taima
sulissugssaileKinartigå?
sumlit hr. Mogensenlip isumagssar-
siarisimavå danskit akigssautait ka-
låtdflit akigssautåinit mardiloriåumik
angnerusassoK?
sok ima erkarsarsinåussusoKartigi-
ngilla, Kalåtdlit-inunåne privatimSk i-
ngerdlatat danskit tigumingmatigik,
pissutaussoK inuit tåuko piumåssuse-
Kardlu'tigdlo piginåussuseKarsimang-
mata (danskiugamik ipissutigalugo,
pissariiaKartumigdie sujumut issigisi-
nåussusekarsimagamik)? måne aper-
KutåungilaK aningaussarsiornikut så-
riarfigssamik arsårineK, ajunårfigssa-
Karsinaugalluartordle taxissutiginago
nangmiinérdlune sulisinaunermik ta-
kutitsineK.
mérKat igonorrhemiik tunitdlangne-
Kartanmata Mogensenip kikut pissu-
sorai, danSkit? tuberkulosimut tunga-
ssut eriKarsautigaluigit Mogensenip a-
tuarsimagunångilai iperKingnigssåkut
isumagingnligtoKarfiingmit nalunaeru-
taussartut.
SOLO marinemotorer
BENZIN — TRAKTOLIN — OPHØJET KÆDESTART ELL. 12 V. EL-START
■jV Den rigtige bådmofor
Let start, let betjening
Termosfaf kølesystem
■jV Effektiv tryksmøring
2-CYL. MOTORER
Type H-52 10 HK v/ 1600 °/m.
Type H-82 15 HK v/ 1400 °/m.
Type H-122 19 HK v/ 1100 °/m.
4. CYL. MOTORER
Type H-102 20 HK v/ 1600 °/m.
Type H-162 30 HK v/ 1400 °/m.
■fo pujortulérKap moforia erKorfoK
fo aufdlartikuminarfoK, påssukumi-
nartoK
fo nigdlusautå KerissugssaungitsoK
fo isumaminik oliatertoK
KOEFOED-MEYER’s EFTF. A/s
AMALIEGADE 6 . KØBENHAVN K.
isumaKarnerdlune kalåtdlit mioncu-
siait uvdlumikut atissagssanut neri-
ssagssanutdlo nåmagtut? taimaisimå-
ingigpat tauva KanoK pingitsortineKar-
sinauva europamiut niorKutaisa erKii-
neKarnigssåt? taiimailiortoKåsava
'kångnikut inuitdluinit ikilisineKarne-
ratigut? imaKålunit tuberkulosip nu-
ngusameKarungnaeråtigut?
sok hr. Mogensen isumaKarpa ag-
gersitalt månitut amerdlavatdlårtut?
imåinginerpoK sulissugssat aulajaitsut
-nåmagtut pigssa-rsiarineKarsinåu-
mgimigmata?
aulisarnerup inalåne byggelederioru-
sungeKaunga, imåinerpordle sulissar-
tut aggersitat angerdlartisagivut su-
linerdlo aussap Kåuimatåline mar-
dlungne, pingasune unligtitdlugo?
kikunuko, da-ndkit OKartut aningau-
ssat Kalåtdli't-nunånut atugagssångor-
titaussartult amerdlavatdlårtut? tai-
måitunik ilisilmaissaKångilanga, tai-
gorsLnaugaluaiipåkale ardlaKa-Kissu-t
avdlatut isumaKartut.
suna plivdlugo hr. Mogensen isuma-
Karpa håndværkerit Skigpatdlåt ili-
niartineKartut? imåinginerpoK angu-
tit inusugtuit amerdlavatdlåt inusug-
tånermik ukiue sujugdlit aculit su-
mak anguniagaKaratik maungåinarti-
tarmatigllk?.
apericutit tamåko pivdlugdt hr. Mo-
gensanimit navsuiåuneKariarta. ta-
måko navsuiauteKarfigingigpagit isu-
maKåmarsinåunginerdåuta pissutau-
ssok hr. Mogensenip isumå silåinar-
mlit tigussaungmata.
imaKa pådineKarsinauvoK isumat ta-
måko inusugtorpalugtum.it erKarsar-
tarnermigutdlo inersimångitsumit sar-
KumiuneKarsimassut, sårdlume hr.
Mogensen taimåLkunartoK.
påsiuminåipordle J. F.-ip istknat ta-
måko agdlautigissaimiine tapersersor-
magit, åimåtaoK ingassagtajåKissoK,
kalåtdlit aninigaussarsiomikut isåriar-
figssanilk danskit arsårinerånik Ka-
låtdlit-nunånilo iluanåimiarnerånik o-
KausertaKartoK.
issertuångitsumik OKatdlinigssaK J.
F.-ip agdiautigå, tamatumanile åku-
llutingiisortmiartigik ilångu'ssat tai-
måitut tungaveKångitsut, ingassagtu-
nik ilungersussissut akerartortutdlo.
Atuagagdliutit ima pitsautigissariaKa-
raluarput tamåkununga kagdlunavér-
såsavdlutik.
P. Raymond Jakobsen,
Nanortalik.
ApolloraK Mogensenip oKalugiautå
erssersitsinångilaK pissutsit pivdlugit
nangmineK isumåinik. erKartugai Hans
Egede kisdat pinago, kalåtdlit inuinait
akornåne OKa-luserineKartuarput, må-
naimutdle ikinalunit isapissuseKarsimå-
ngilaK 'tamåko tamanut angmassumik
tusardliutisavdlugit. Atuagagdliutit
pingårnerpåtut isuliagssarissariaKar-
påt kalåtdlit Kavdlunåtdlo akornåne
pås ex a t ig in gn erup angnerulemigsså
pingitsortiniartugssauvdlugulo nunav-
tine Kavdlunånut akerKørsimaneKali-
nginigsså. eKungåssutaussut sarKumi-
ssumik OKatdlisigmgikåine ulorianar-
toKarsinauvoK tailmaitdlune imåinåu-
ngivigsortumik ipisso«ami,gsså. Atua-
gagdliutit ima ipitsautiginiarsinåungit-
dlat kalåtdlit oKaluserissartagåinik
issertuissisavdlutik. åncigss.
KujassariaKarpugut
Frederik Nielsenip taigdliai „Kilak,
nuna imaK avdlatdlo“ sarKumermata
amerdliatdlagsimavdlutik sujugdlime
1943-me ikingneruvdlutik sarKumer-
mata nuånårutigingårpåka. ukiune ki-
ngugdlerne nunavtine anersåkut ine-
riartorneK erKarsautigalugo nutåtdlo
kisisa uitsatigineKartutut erxarsauti-
ginartitdlugit kalåliussugut ingmikut
inuiåussuserput sordluna inugpag-
ssuit soKutigineK ajoråt nikanartutut
isumaKarfigerKajåssardlugo. uvavti-
,nutdlo oxautsivta isumåinik påsingni-
lårsimassunut erdligingnigtunutdlo
tamåna ardlaligtigut ånernartarpoK.
taigdliortorssuavut Jonathan Peter-
sen, Hendrik Lund Pavia Petersen
avdlatdlo nungorarmata oxautsivta
kimigtumik atornere maKaissinartu-
ngorput, atuagkåme sarKumersartut
amerdlanerit nugtlgéuput inuiait av-
dlat erKarsartausiånik tungaveKartut.
ukulo taigdlånguit agsut nuånårutig-
ssipåtigut kalåtdlisut anersårput o-
xautsivta 'kimigtussusiat erdlingnå-
ssusiatdlo sule ilavtinit pigineKartoK
pivdlugo. Kavna tikitdlugo nuånåruti-
gårput — taimaingmat „pissariaxara-
ma taima Kujassarpunga" malugissa-
ramame taima itumik takugångama
„malugissaravta pisunguatdlaKaralu-
ta, pajugutiseKaluta". tamåna pivdlu-
go Fare, xujanaK.
OrtdraK, Nanortalik
atuartartut agdlagait
Kup. 12-ime nangisåput
2